Aktuell kommentar - vecka 11/08

 

 

Turbotrutar

En iakttagelse som Blågula frågor kunnat göra alltsedan mitten av 1990-talet är hur det plötsligt, till synes från ingenstans, dök upp ett antal unga debattörer som alla verkade vara "stöpta i samma form".

De:

• var från början garanterade stort mediautrymme

• kunde påräkna sista ordet i debatter

• riskerade knappast mothugg eller kritisk granskning från redaktörer

• hade påfallande likheter i sin argumentering och sina värderingar

• kunde vara tvärsäkra och nedlåtande mot meningsmotståndare

• var oemottagliga för fakta som motsade den i dem inplanterade verklighetsbilden

• hade - i tal som i skrift - en oerhörd svada. De var som turbotrutar.

Till denna kader hörde Mats Deland, Andreas Rosenlund, Gustav Fridolin, Kalle Larsson, Thomas Idergard och överhuvudtaget de flesta företrädarna för riksdagspartiernas ungdomsförbund.

Nu träder nya namn fram på scenen:

Andreas Malm, ung syndikalist

Frida Johansson Metso, ung liberal

Fatima Doubakil, kränkthetsproffs.

Daniel Poohl, Exporedaktör.


Andreas Malm tillhör de prisbelönta, som mottagare av "Björn-Afzelius-priset" år 2003.

I Wikipedia presenteras han som "författare, journalist och politisk aktivist. Han har en bakgrund som medlem i Syndikalistiska ungdomsförbundet i Stockholm och arbetar idag som på den syndikalistiska veckotidningen Arbetaren. Han var även drivande till bildandet av den svenska sektionen av organisationen International Solidarity Movement (ISM)."

Nu är Andreas Malm fast medarbetare på DN:s kultursida och har där kunnat rikta grova angrepp mot Sverigedemokraterna.

Jimmie Åkesson fick in ett svar i DN den 26/2 -08, men i samma nummer kunde Andreas svara, för att upprepa vad han redan sagt, med en replik som var längre än det han skulle replikera på:

"Muslimerna har inte kommit hit för att erövra: de har kommit på flykt undan länder i kris, eller på jakt efter en dräglig inkomst."

Ett exempel på hur man från pk-håll trappat upp sin argumentering. Nu hävdas inte längre att de som kommer hit är förföljda och behöver skydd - Sverige har ett åtagande mot envar som önskar högre levnadsstandard.

"Den ockupation sverigedemokraterna ser är ett fantasifoster. Det är muslimernas fel, skriver Åkesson, att vi har 'ökad svenskfientlighet' - vad nu det är för något..."

Andreas har inget förstått om förekomsten av svenskfientlighet, trots allt gatuvåld, år efter år! Det är sannerligen att vara "stark i anden". Just denna styrka är vad som kvalificerat Andreas Malm till att få ingå bland trutarna.

"Sverigedemokraternas mål kan inte uppnås med mindre än ett våldsamt snitt genom folkkroppen, eller, med andra ord: etnisk rensning. Detta är förvisso vad sverigedemokraterna eftersträvar. Vad en sådan politik innebär om den faktiskt sätts i verket vet vi från 1930- och 40-talens Europa."

Två grepp är återkommande i Andreas Malms sätt att argumentera:

- Det ena är, som ovan, att tillgripa värdeladdade begrepp och skapa associationer till något negativt (begreppet "etnisk rensning" associerar till våld och fysisk utplåning, men vad SD arbetar för är ju en återvandring i ordnade former)

- Det andra är att anföra långa citat, följt av i princip bara ett plågat stön, i vilket läsarna förutsätts instämma (efter samma modell som Expo gjorde 1996 kring BGF-skriften "Med facit i hand", med artikeln "Blågult rätthaveri").

Bloggaren "Säfflemannen" kommenterar:

"...eftersom Hizbollaaktivisten Malm nu är 'en i laget' på DN:s redaktion får Malm tydligen alltid och oundvikligen sista ordet."

"När jag har lite väl hätska ordbyten på den här bloggen med någon kommentator ... Brukar jag, av ren princip, försöka avsluta diskussionerna med att ge gästen sista ordet och tacka för diskussionen, med tillägget tex att 'vi kommer nog inte längre i den här frågan',.."

"Men när Åkesson skriver en välavvägd replik på Malms prilligheter, ja då svarar DN (dvs Malm) samma dag med en replik, som alltså är längre, och som dessutom innehåller samma typ av överhettade, gallsprängda, vänsterextrema 'argument' som Åkesson redan replikerat på…."


Frida Johansson Metso är nyvald ordförande i Liberala ungdomsförbundet (LUF). Hon har tidigare varit ordförande i Liberala flyktingfonden och studerat en del psykologi vid Uppsala Universitet.

Frida Johansson medverkade i februari i en debatt i TV-programmet "Uppdrag granskning". Hon ansåg att alla ska ha rätt att komma till Sverige och jobba. "Vilka är vi att säga att de inte får vara här?" frågade hon retoriskt. ”Migration är äldre än politik!”.

Med andra ord: helt fri invandring. Vi svenskar har ingen moralisk rätt att ens försöka reglera inflödet av främlingar och ställa några villkor för vilka som ska få komma hit.

Ett annat moment i hennes argumentering var "globalisering". Det räckte att nämna själva ordet, det skulle gälla som ett argument i sig.

Underförstått: "globalisering" är något på en gång ofrånkomligt och välgörande.  Där finns bara fördelar, för alla parter. Med den utgångspunkten ger sig resten av sig självt: den som reser invändningar är i bästa fall bara korkad, i värsta fall ondskefull.

Mot sig i debatten hade Frida Johansson en äldre herre från LO. Han dristade sig vid ett tillfälle att hänvisa till sina 30 år av erfarenhet kring problematiken. "Manlig härskarteknik!", fnyste unga Frida.


Fatima Doubakil är eller har varit ordförande för Afrosvenskarna i Göteborg, styrelseledamot inom Centrum mot rasism (CMR) och språkrör för något som heter "Mänskliga rättighetsrörelsen".

Hon  medverkade i SVT:s program "Debatt" den 6/3 -08, där ämnet var "Islamofobi". Många fanns det i studion och tiden var knapp, men Fatima lyckades knipa ordet inte mindre än fem gånger. Vid tre olika tillfällen kunde hon upprepa att "SÄPO jagar muslimer i förorten". Det framgick inte om hon alls kunde acceptera något försök till polisarbete mot terrorism.

Fatima fick dessutom sista ordet.

Innan dess hade hon hunnit ge programledaren, Stina Dabrowski, en reprimind för att hon - enligt Fatima - avvek från ämnet genom att ta upp en del problematiska handlingar från muslimers sida.

Genom googlande på nätet får man snabbt fram en bild av Fatima Doubakil som en variant av Kurdo Baksi - vresigt jagande oförrätter, krävande misshagliga personers "huvud på ett fat". Hennes väg kantas av anmälningar och krav på diverse bestraffningsåtgärder.

Trogna BGF-läsare känner till CMR - dess verksamhetschef Amina Ek fick en handkassa på 10.000 kr i veckan att röra sig med. När CMR krävde ingripande mot glassen Nogger fanns naturligtvis Fatima med på tåget.

Fatima figurerade också - då som företrädare för Afrosvenskarnas riksförbund - med krav på att alla Sveriges bibliotek måste avlägsna seriefiguren Tin-Tin från sina bokhyllor. Förbundet gjorde en JK-anmälan, för "hets mot folkgrupp". Och Fatima skrädde inte orden: "Det finns ingen plats för Tintin i ett demokratiskt samhälle!"

För "hets mot folkgrupp" anmäldes även TV-programmet "Insider". Detta efter att programmet granskat bidragsfusk bland invandrare. "Man skulle kunna tro att det var Sverigedemokraterna som gjort programmet" konstaterade Fatima, den här gången som företrädare för Mänskliga rättighetsrörelsen.

En del underligheter förekom ju inom CMR, som gjorde att majoriteten i styrelsen vände sig emot Amina Ek. Ordförande Yvonne Ruwaida medverkade till att hon blev avskedad. Detta ledde till reaktioner från Fatima, som försvarade CMR:s sätt att fungera: "Vi är som vilken organisation som helst. Det här mobbing." Fatima Doubakil krävde Ruwaidas avgång.

Googlande ger en uppgift om att Fatima Doubakil skulle vara "statsvetare". Substansen i detta är dock oklar. I någon bemärkelse är ju de flesta "statsvetare" - alla vet åtminstone någonting om samhället.


Daniel Poohl  är en annan aktuell turbotrut.

Daniels medverkan i ett TV-program med rubriken "Islamofobi" var ganska självklar, med tanke på att det är Expo som satt denna agenda, där kritiker ska betraktas som psykiskt störda.

Daniel Poohl har vi dock redan skrivit om.


 Se vidare:

Alibi-debatt

Debatt i radio-TV

Modern inkvisition

Nedlagt

Tre klonade

Underkastelse? Nej tack!