Aktuell kommentar - vecka 11/07

 

 

Hyckleriets pris (2)

Eftersom sanningen inte kan erkännas om problemets verkliga natur får vi en skapad brist på hyreslägenheter. Orsakssamband får vi inte låtsas om. Någon kan ju känna sig kränkt.

Hyckleri är således påbjudet.

En motsvarande mekanism kan skönjas beträffande skolan.


Mona Sahlin har ju varit klarspråkig: de invandrartäta skolorna ska få de bästa lärarna och största resurserna. Det är också vad som hänt. Lärartätheten i Rinkeby och Rosengård är väsentligt högre än i områden med lägre andel invandrarbarn.

Ur boken "Exit - folkhemssverige":

"När Stockholm 1999 gjorde en jämförelse av grundskolans undervisningskostnader i olika stadsdelar, toppade invandrardominerade Rinkeby listan med 62 143 kronor per elev. På listans botten, med en kostnad runt 40 000 kronor, fanns stadsdelar med låg andel invandrare."

"Snedfördelningen av resurser blir särskilt uppenbar, när differenserna uppträder inom samma kommun, som fallet är t ex i Botkyrka. 1999 hade Kassmyraskolan i Södra Botkyrka 442 elever, varav 10% var invandrare. Skolan hade en budget på 21,6 mkr och drygt 6 lärare per hundra elever. Fittjaskolan i Norra Botkyrka hade ungefär lika många elever, varav 98% var invandrare. Den hade 34,1 mkr i budgeten och 12 lärare per hundra elever."

På sistone har också framkommit hur skolor försöker locka med specialerbjudanden för att elever ska söka sig till just den skolan: bärbar dator, studieresor, trerätterslunch, mm.


En del av bakgrunden framgår genom en artikel av Lars Åberg i Göteborgs-Posten den 9/3 -07:

"Kaka söker maka. Föräldrar sätter i ökande utsträckning sina barn i friskolor eller i kommunala skolor i utvalda stadsdelar eller med särskild ämnesprofil. Tendensen är att de aktivt väljer skola, inte för den alternativa pedagogikens skull utan för att slippa problem. De letar efter en miljö fri från sådant de inte vill veta av. De väljer bort oönskade skolkamrater. Och det finns samtidigt en stor, och förmodligen växande, grupp elever som skolan inte alls fungerar för."

Resultatet blir segregering. På vissa skolor ökar andelen invandrarelever och därmed det som inte får erkännas - problemen. För att motverka denna trend - utan att behöva erkänna problemen - tar man till ovannämnda lockerbjudanden. Som några slags mutor.

Åberg fortsätter:
 

"Den hårt ansatte rektorn på Högsboskolan i Göteborg, Jan Carlsson, hänger mer med huvudet än vad en rektor borde behöva göra i ett välfärdsland:

- Varför gå på fotboll om man tänker slåss och inte är där för att titta på matchen? Vi har elever i skolan som inte är där för att lära sig något. Det är en undervisningsinstitution, men det känns inte så ibland.
 
För några veckor sedan stängdes Högsboskolan tillfälligt och dessförinnan skedde samma sak med Gustav Adolfskolan i Landskrona. Hermodalsskolan i Malmö har lagt ner sitt högstadium. Orsak: ett våld som inte längre kunde hanteras."

"Det har snart gått fyra år sedan rektorerna i Rosengård i Malmö skrev till stadsdelsfullmäktige om att 'problematiken kring barnen har blivit tyngre för varje år', att 'våldet har trappats upp och går i dag långt ner i åldrarna' och att 'många elever har så svåra problem att man egentligen inte tycker sig kunna hantera dem i en vanlig undervisningssituation'."

En sjuk respektkultur sprider sig allt längre ned i åldrarna:

"Bränder anläggs, fönster krossas och småsyskonen dras in i de äldres respektkultur med hot och kontrollmekanismer, som blir till ett alternativt regelverk i en värld för sig.
 
Skolornas nödrop i medierna gäller i själva verket sedan länge kända omständigheter, som ändå hållits undan och tonats ned av allmän oro för stigmatisering och dåligt rykte."

Uttalandet av en rektor för tankarna till Bunkeflostrand:

"- Hos oss, säger Jan Carlsson på Högsboskolan, finns några familjer som har fått hus i området, men har svårt att anpassa sig i det svenska samhället. De har inget arbete, men många barn.
 
Blir det bråk kan det komma ett helt gäng och uppvakta den som har sagt någonting. Den kulturen har inte vi, men de gör så. Det blir en väldig otrygghet i stadsdelen."

Bakom klyschor om "mångfald" och "berikning" , "tolerans" och "respekt", har problemen kunnat växa.
 
"De ökande skillnaderna mellan landets skolor skulle förstås kunna framställas som mångfald, men när elever med motivation och höga betyg söker sig bort från dem med låga eller inga alls passar andra beteckningar bättre."
 
"På senare tid har svenska skolor återsegregerats medan den politiska makten legat hos ett parti med demokrati i namnet. Beror det på handfallenhet och undfallenhet, på gradvis tillvänjning? På att den demokratiska visionen förtunnats och ersatts med - mångfald?"

Parallellen mellan skolpolitiken och kriminalpolitiken är slående:

• I båda fallen kan noteras synergiska effekter, genom kombinationen av en slapphet (som redan i sig är ett problem) med hög invandring.

• I båda fallen bär slappheten en tydlig socialdemokratisk signatur.


VAD SOM NU KRÄVS för att i möjligaste mån motverka problemen är två åtgärder:

1. Avslappifiering: krav på, något för något.

Skolan kostar oss skattebetalare oerhörda belopp - då måste rimliga motprestationer och resultat kunna redovisas.

2. Moratorium för fortsatt invandring till Sverige.

När integrationen lyckats av alla dem som redan kommit hit, och assimileringen lyckats av deras barn - då kan ytterligare invandring åter tillåtas.


Se vidare:

Hyckleriets pris (1)


LÅGINTENSIVT KRIG

SKOLA