Aktuell kommentar - vecka 33/05
Ur inlägg av Räknenissen på Exilen den 8/8 -05:
"Zanyar Adami, en av de som gör Gringo, berättade i någon intervju att han börjat studera till ingenjör på KTH, men hoppade av vid 22 års ålder 'för att det var tråkigt'.
I stället deltar han alltså i den lukrativa antirasism-branschen där man, som hans kollega Carlos Rojas Beskow, kan kamma hem 225 000 kronor för att starta antirasistisk journalistisk för ungdomar.
Adami förväntar sig förmodligen att kunna leva hela livet på projektpengar, som hans kamrater på KTH som fortsätter med de tråkiga ingenjörsstudierna, ska betala in skattevägen.
Rimligen kan Adami aldrig hävda att han diskriminerats och förhindrats att få chanser i det svenska samhället. Han fick en studieplats på en välrenommerad studieinstitution, men valde medvetet bort den. Vad gör han sedan, om bidragsmiljonerna försvinner?"
"Ni kanske minns Livstycket, det skyddade projektet i Rinkeby där invandrarkvinnor får trycka på tyg när de har lust och bibringas tron att detta är ett viktigt företagande.
På samma sätt är Gringo en skyddad verkstad, där de som jobbar där invaggas i tron att de är driftiga företagare, medan de i verkligheten är totalt skyddade från alla ekonomiska realiteter som annars omgärdar företag. Mediernas okritiska hyllande är en starkt bidragande del till att de bygger upp en orealistisk självbild.
Det rör sig visserligen om få personer, men det är ändå ett problem att de hamnar i statistiken som 'företagare med invandrarbakgrund'. Det bidrar till att ge en skev bild av verkligheten."
Ur Carlos Rojas´ kolumn i Metro den 3/8 -05:
"JAG SKREV BARA EN ANSÖKAN
Varje år får ungdomar i Sverige miljarder kronor för att starta och driva olika projekt. Det är en fin demokratisk grej som bygger på att alla behöver lite pengar för att sätta i gång nånting. Du kanske behöver tiotusen spänn för att starta ett ungdomsdisko. Eller kanske hundratusen för att starta en organisation som hjälper unga som har problem hemma. Det går att fixa och det är inte svårt alls.
När jag var arton fick jag 225 000 kronor för att starta ett projekt för unga som ville jobba med journalistik. Tvåhundratjufemtusen spänn! Jag hade inte ens en aning om att det gick att få förrän några månader innan. Jag snubblade på en guzz som jobbade på Ungdomsstyrelsen som jag berättade om min idé för och hon sa att det var skitlätt att söka pengar. Jag gick hem, skrev en ansökan på fyra sidor och badabing några månader senare lät det kaching i kassan."
"Ungdomsstyrelsen är en fett tät statlig myndighet som ideella föreningar med bra projekt får söka pengar ifrån. En ideell förening får man på två dagar om man fyller i och skickar en blankett som finns på Skatteverkets hemsida.
Den blanketten kan uppfylla drömmar. Jag hade haft en idé om unga journalister-projektet i några år och jag brukade drömma om att ha ett eget kontor och att kunna jobba heltid med det jag brann för."
"Ungdomsstyrelsen har 19 miljoner att driva sin verksamhet med varje år plus runt 200 miljoner som dom fördelar i bidrag. Ändå lägger dom nästan inte en krona på att få dig att söka pengar från dom, fast det är det dom finns till för. Det gör att dom som söker pengar för projekt från dom är typ scouter, rollspelstöntar och jadajada. Folk som ofta har en mysig medelklassbakgrund och vet hur svenska statens fina bidragssystem funkar. Men dina föräldrar kanske inte vet det. Din lärare har aldrig sagt till dig att det här finns. Och ingen verkar bry sig. Jag blir i alla fall fett lack över att bidragen svenska staten fördelar bara går till folk som redan har vissa förutsättningar och inte till dom som har minst."
"Ungdomsstyrelsen
finns. Kulturförvaltningarna finns. Integrationsverket finns.
Stiftelsen för framtidens kultur finns. Allmänna Arvsfonden
finns. Kulturrådet finns. Googla nu!"
Ur Aftonbladet den 25/7 -05, kolumn av Åsa Petersen:
"GRINGO VÄDRAR UT FÖRDOMARNA"
"Zanyar Adami, Carlos Rojas Beskow, Fia Lien och de andra i Gringoredaktionen har sedan augusti 2004 gjort vad de själva kallar 'blattebilagan i Metro'. En gång i månaden har de attackerat svenska fördomar. Fördomar mot 'svenskar', mot 'nyare svenskar', mot förorten, mot etablissemanget.
Gringo är ingen blattebilaga, jag tycker inte det. Gringo är en tidning om vårt (och då menar jag allas) supersköna och urjobbiga Sverige. Som inte är rädd att synliggöra och häckla människors konstiga idéer om "dom andra", vår ständiga ängsliga vilja att passa in."
"Bortom humorn och ironin väntar gravallvaret. Gringos drift med det som anses vara 'svenskt' och 'invandrat' tvingar läsaren att erkänna sig själv som en del i det jättelika fördomsbygget."
"Gringo har hyllats och hatats. Redaktionen berättar om fanmejl och hotmejl. Chefredaktören Zanyar Adami är hur stolt som helst - han kallar det första numret av Gringo för 'åtta sidor tidningshistoria'. "'
"Gringo är en skön ögonöppnare i ett land där människor med mörk hud fortfarande möts av beskedet 'Gästlista!' när de försöker gå ut på krogen. (En 'blatterunda' är enligt Gringos ordlista att inte komma förbi en enda dörrvakt och till slut hamna på nåt hamburgerhak.)
Inskränktheten
bor bland oss. Självklart behövs all journalistik som
vädrar ut."
Ur kommentar på Flashback:
"Läste
om tidningen Gringo i dagens DN [3 augusti 2005] och slogs av att det ställs
en journalistiskt synnerligen relevant fråga som aldrig
besvaras i artikeln - nämligen varifrån får Gringo sina
pengar?
Vem
betalar för deras 'stora lokaler på Östermalm'?
Eftersom frågan inte besvaras i DN, så letade jag lite på webben själv."
"Men även om det går bra är det omöjligt att inte undra hur de klarar sig. I synnerhet när man besöker deras redaktion. De sitter inte i någon källarskrubb, utan när DN träffar tidningen breder de åtta anställda ut sig i stora lokaler på Östermalm i Stockholm.
Från Metro får de inga pengar. Tvärtom ska Gringo betala Metro för utrymmet. Ekonomin klarar de, eller försöker klara, genom annonsförsäljning. De fungerar också lite som en reklambyrå och gör annonser för andra. Dessutom håller de numera en del föreläsningar och gör Ungdomsförbundet för Mångfalds medlemstidning Multum. I dagarna flyttar Gringo till deras lokaler vid Skanstull, där de får vara utan kostnad. Nyligen anställdes två annonsförsäljare. Men försäljningen går inte så bra."
"Den som någonsin försökt kränga annonser till vilken som helst skitblaska vet att det är ett hundgöra. Det är därför, enligt mig, fullständigt omöjligt för en tidning som Gringo att klara åtta anställda, stora lokaler på Östermalm samt avgiften till Metro med två glada amatörer som annonsförsäljare som enda inkomstkälla.
Och vem skulle vilja anställa folk med noll reklamkompetens att göra annonser för andra 'lite som en reklambyrå'? Finns det någon speciell invandrarkompetens som SAS eller Spendrups eller Colgate eller Bosses rörmokeri AB är beredda att betala för - som alla andra reklambyråer, alltså de riktiga, professionella, saknar?
Jag får det inte att gå ihop.
Tills vi kommer till pudelns kärna - samarbetet med Ungdomsförbundet för Mångfald, UFM."
"UFM är en organisation bildades i maj 2001. Och som så många andra organisationer i Sverige ska den bekämpa rasism. Lovvärt, visst.
Men ... är det verkligen möjligt att en organisation som få någonsin har hört talas om, med låg massmedial profil - hur många såg årets 'Mångfaldsturné' när den stannade till i Ydre den 10 maj?
[UFM:s Mångfaldsturné] "'genomförs i samarbete med: Hallsbergs kommun, Ydre kommun, Västerviks kommun, Ronneby kommun, Landskrona kommun, Huddinge kommun, Filipstad kommun, Gävle kommun, Örnsköldsviks kommun samt Bodens kommun samt TCO och Hyresgästföreningen i Västervik, Ronneby och Stockholm.' http://www.ufm.se/page16907.html
och en nittonårig icke-karismatisk tjej som förbundsordförande (pröva googla på Gabriella Can får ni se) lyckas skrapa ihop till snofsiga lokaler på Södermalm - kolla bild på lokalerna här http://www.ufm.se/page5878.html och här http://www.ufm.se/page6193.html
Och allt
detta på bara medlemsavgifter? När det dessutom råkar
vara gratis att bli medlem om man är under 26? Hur många
vuxna vill betala 150 spänn för att vara med i ett
ungdomsförbund?
http://www.ufm.se/page6085.html
Hundrafemti spänn. Det är mycket att betala i medlemsavgift. Sådär av blotta kärleken till mångfalden, menar jag. Men samtidigt är det jävligt lite. Med tanke på att man får en glassig medlemstidning i fyrfärgstryck, snyggt layoutad på fint papper hemburen fyra gånger om året. Jag har svårt att tro att de 150 kronorna överhuvudtaget kommer i närheten av de faktiska kostnaderna för att producera, trycka och distribuera UFM:s tidning Multum."
"Och Multum görs av ... Gringo. De anställda på UFM och aktivisterna - i den mån de över huvud taget finns - klarar inte av, eller vill inte, själva producera en tidning för sina medlemmar. Utan man betalar ett utomstånde företag för den tjänsten. Gringo.
Hur har UFM råd med det? Medlemsavgifterna kan knapppast räcka till. Arv och gåvor kan det inte heller handla om, eftersom det är en så nybildad organisation - varför skulle orkeslösa moster Sofi donera skog och herrgård till en organisation som ingen har hört talas om, som inte ens fanns för fem år sedan.
Sponsring
då? Jo, tja, visst är det möjligt. Men varför
ser man i så fall inte de sponsrande företagens logotyper
någonstans, varför nämns de ingenstans på
hemsidorna?
Återstår alltså en enda inkomstkälla för
UFM. Nån som gissar?
"UFMs verksamhet finansieras mestadels genom statsbidrag, sponsring, medlemsavgifter samt genom frivilliga bidrag." http://www.ufm.se/page6084.html
Tjo! Undra på att UFM har råd att ha kontor på Södermalm, ett kontor som tydligen är så stort att hela jävla Gringo kan flytta in dit - gratis! Hur bisarrt är inte det att en statligt finasierad organisation, köparen UFM, upplåter GRATIS kontorsplats åt säljaren, det privata företaget Gringo."
"Staliga
UFM ("'Vi är en ideellt religiöst och partipolitiskt
obunden organisation' - tjena) är nämligen ingalunda
den enda inkomstkällan för Gringo - enligt DN 'håller
de numera en del föreläsningar'.
Hmm, vem kan det vara som är så brinnande intresserad
av Gringos invandrarkompetens att de är beredda att betala
de föreläsningsavgifter som i slutändan möjliggör
"stora lokaler på Östermalm"?
Svar:
"Gringo samarbetar med SKTF, HTF, Läkarförbundet,
Kommunal, Handels, Seko, ST, Metall, Byggnads, Industrifacket,
TCO och LO " http://www.gringo.se/fraga.asp
Så som vanligt sitter alla i varandras knä: Facket, staten, kommunerna, Gringo, UFM."
En annan tidning med ambitionen att motverka fördomar är "Sverige i CENTRUM".
Denna verkar dock under radikalt
annorlunda förutsättningar än
Gringo.
|
|
