Aktuell kommentar - vecka 19/02

 

Agenda-debatten

Lars Leijonborg (fp) och Sten Andersson (sd) möttes i TV-programmet "Agenda" den 5 maj -02.

Utgångspunkten för debatten var märklig: Sverigedemokraterna förutsattes vara ett "främlingsfientligt" parti. Kritik av massinvandringen likställdes med att vara allmänt "fientlig" mot utlandsfödda individer i Sverige.

Så är det ju inte! Det ligger också i invandrade svenskars intressen att det förs en förnuftig politik, anpassad till verkligheten, så att integrationen får en chans att lyckas. När Leijonborg uttryckte en förhoppning om seger för "de goda krafterna" i samhället kunde Andersson ha hållt med honom. 1)

Centralt begrepp för Leijonborg var "människosyn", där värderingar och verklighet flyter samman. Rätt människosyn kräver att man ser invandrare i allmänhet som:

A. Skyddsbehövande (Leijonborg använde själv begreppet "stackars flyktingar").

B. Tillgångar ("vi skulle inte klara oss ett ögonblick i vården utan dem").

Två starka skäl, alltså, som var för sig kunde vara tillräckliga för att Sverige bör ha en omfattande invandring. Om de stämde...

I VERKLIGHETEN är det få flyktingar, även bland dem som efter asylansökan får stanna i Sverige. 2) De flesta av dessa har fått stanna på "humanitära grunder", och många återvänder - efter att ha fått sitt svenska PUT (med åtföljande bidrag) - bekymmersfritt till sitt hemland på semester.

I VERKLIGHETEN är det hög arbetslöshet och stort bidragsberoende bland de invandrare som kommit till Sverige under 90-talet. Problemet är inte de invandrare som har ett arbete, problemet är de alltför många som inte har det. De blir därigenom till en kostnad - som måste betalas av oss alla. 3)

 

Vad Lars Leijonborg och hans gelikar ägnar sig åt är att försöka skapa konstlade motsättningar, mellan svenskar och invandrare. En klok invandringspolitik är ju ett gemensamt intresse. 4)

Bakom en sådan bör såväl infödda som invandrade svenskar nu kunna samlas, genom att i årets val lägga sina röster på Sverigedemokraterna.

 

 

 Se vidare:

Avgå, Agendaredaktion!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1) "Goda krafter" ser - till skillnad från de sju partierna i riksdagen - främst till vanliga svenskars intressen. Som det stod i proposition 1990/91:195. "...varje land har ett ansvar för sina egna medborgare" (Åter till texten)

2) Den största gruppen totalt sett är dock de anhöriginvandrade. (Åter)

3) Till kostnader vill Leijonborg dock inte se - inte när det gäller invandare. Det skulle stå i strid med hans människosyn. Samtidigt anklagar han sina motståndare för populism! (Åter)

4) Dock inte gemensamt intresse för alla. Det är inte ett intresse för dem som på olika sätt får sin utkomst genom invandringen. (Åter)