I Skaraborgs län har
en gymnasieelev blivit avstängd från all undervisning. Inte för
att han gjort något brottsligt eller utfört olämpliga handlingar.
Nej, grunden för avstängningen är hans åsikter. Han betecknar sig själv som både
rasist och nazist.
Skolchefen i Skara, Fredrik
Geijer: "En elev, som inte står för skolans gemensamma
värdegrund, kan inte gå kvar".
Vad innebär "skolans
gemensamma värdegrund"?
Hur får man en elev
att omfatta denna värdegrund?
Skolchefens uttalande väcker
frågor om hur skolorna i Skara arbetar!
Hur övertygar man bäst
en ung människa åsiktsmässigt?
Sker det genom goda argument, kunskap och föredömliga exempel?
Eller sker det genom avskräckning och bestraffningar?
I Skara väljer man
tydligen, åtminstone i detta fall, den senare metoden. Frågan
är hur effektiv den är.
Ytligt sett kan man kanske
få elever att falla in i ledet och rapa upp vad som begärs av
dem, men hur djupa och äkta övertygelser blir det då fråga
om? Vilka förutsättningar har sådana "övertygelser"
att klara konfrontationer med andra åsikter? Blir de från första
början något annat än bara en "läpparnas bekännelse"
och ett hyckleri?
Ur en synpunkt är avstängningen
av den unge Skara-nazisten konsekvent. Under flera års tid har etablissemanget i Sverige nu visat, att man inte vill
ta en debatt med politiska meningsmotståndare. Detta har både
vi inom Blågula Frågor och andra demokratiska invandringskritiker
fått erfara. Vill man inte diskutera ens med oss - varför skulle
man diskutera med nazister?
Å andra sidan. Anledningen
till att man inte vill diskutera med oss är naturligtvis
att man inte kan. Man har inte argument och fakta starka nog för
att klara en debatt på lika villkor.
Men nazister? Har man inte
argument ens för att klara nazister? Kan det vara så illa?
Om man nu helt stänger
av vissa elever pga deras åsikter - hur då göra med elever
som i handling ställer till skada? Hur göra med elever som saboterar
undervisningen, slår lärare eller är direkt kriminella?
Vad är innebörden
av nazistiska åsikter?
Centrala punkter är förkastandet av demokratiska spelregler, uppfattningen
att ändamålen helgar medlen och accepterandet av våld.
Dit hör även föreställningar om att vissa människor
är mer värda än andra, och därför ska ha företräde.
Genomgående är anti-intellektualismen.
Samtidigt som historien från Skara blivit offentlig uttalade
sig vår nya integrationsminister, Mona Sahlin, i en GP-intervju. Ur Göteborgs-Posten den 22/10
-00:
"...det ska räknas
som ett plus att ha annan etnisk bakgrund än den svenska.
- Om två lika meriterade personer söker jobb på en arbetsplats
med få invandrare ska den som heter Mohammed få jobbet,.."
Detta är bara ett av
flera exempel på hur makthavarna vill diskriminera etniska svenskar. Bakom detta ligger en ringaktning av oss svenskar, en uppfattning om
att vi inte kan klara oss på egen hand. 1)
Just Mona Sahlin
tillhör dem som gärna talar nedlåtande om "enfald".
Så hur mycket skiljer
sig egentligen Sahlins åsikter 2) från den unge nazistens?
På åtminstone
en central punkt är de inne på samma linje, nämligen att
vissa människor ska ha företräde framför andra. 3)
1) Mona
Sahlin: "Rinkeby har över 100 nationaliteter. Nacka-Saltsjöbaden
bara en. Var är då integrationsproblemen störst?" (ett
uttlande som inte stämmer ens i sina förutsättningar).
2) Se
vidare Sahlin-menyn på "God-kända debattörer".
3) Den
nazism som representeras av den unge mannen i Skara är obehaglig och kan säkert göra livet till ett helvete
för enskilda individer. Den verkligt farliga formen av antidemokratism
tar sig dock andra former. Den går fram under godhetens
banér - alltid leende,
hyllad som anständig, uppburen av massmedia.