Utan mat kan vi inte leva.
Detta vet vi egentligen, ändå behandlas jordbruket som något ganska betydelselöst.
Och för dem som arbetar där kan föraktet ligga nära. Hur många gånger har inte massmedia, i samband med lantbrukarprotester, valt vinklingen "uppretade bönder"? Journalister, lärare eller läkare anses aldrig "uppretade".
Den förda jordbrukspolitiken är långsiktigt ohållbar. Varför?
Den bygger på tillgång till stora mängder av billig olja och naturgas - inte bara som drivmedel till traktorer och andra redskap, utan även till framställning av konstgödsel.
Oljan är en ändlig resurs.
Och inte nog med det: utvinningen av olja och naturgas har redan nått sitt maximum. "Peak Oil" är passerat, varför priserna fortsättningsvis kommer att stiga - till mycket höga nivåer redan under första halvan av detta sekel.
Jordbruksmark kan användas till att framställa etanol, men även om all mark skulle användas till detta skulle det inte räcka för att ersätta oljan - inte med nuvarande konsumtion. Än mindre blir detta möjligt om världens oljekonsumtion fortsätter att öka, vilket nu sker inte minst genom utvecklingen i Kina och Indien.
I samma utsträckning som jordbruksmark tas i anspråk för drivmedelsframställning kommer mindre mark att kunna användas för framställning av mat. Därigenom kommer priserna på jordbruksprodukter att stiga.
Framförallt kommer priserna att stiga redan pga av den dyrare oljan.
Industrijordbruk är långsiktigt ohållbart också genom att det urlakar jorden och leder till erosion.
Utvecklingen kommer att framtvinga en radikal omställning av jordbruket, i Sverige som i andra i-länder.
Vare sig vi vill det eller inte måste detta ske.
Det är en ofrånkomlig utveckling!
Det kommer - även om det kan bli en besvärlig omställning. Förmodligen blir omställningen mindre besvärlig ju förr och mer målmedvetet som den påbörjas.
Innebörden av denna omställning blir ett jordbruk som är:
• mer småskaligt och arbetsintensivt
• decentraliserat och fokuserat på lokala behov,vilket ger mindre transportbehov.
• baserat på kretslopp, integrerat med boskapsskötsel.
En sådan utveckling kan medföra flera positiva effekter:
1.
Den kan ge en stor mängd nya arbetstillfällen och kraftigt minska aktuella "sysselsättningsproblem".
2.
Den öppnar nya möjligheter för en levande landsbygd. Fler människor måste bo på landet och det blir underlag för en grundläggande samhällsservice - som skolor och sjukvård, trafik och butiker - över en större del av Sverige.
Onda cirklar ersätts med goda spiraler.
3.
Miljöeffekterna kan bli märkbara, såtillvida att kväveövergödningen av sjöar och hav minskar påtagligt.
4.
Folkhälsan kan förbättras och sjukvårdskostnaderna pressas ned:
• Människor kommer i sina dagliga arbeten att få mer av både motion och frisk luft. Behoven av gym och särskilda satsningar på motion bortfaller till stor del.
• Närheten till djur och natur kan skapa en mer harmonisk tillvaro.
• Maten blir av bättre kvalitet.
Några citat ut boken "Svart jord", uppdelat på tio rubriker:
"... statens jordbrukssubventioner uppmuntrade bönderna att lämna kretsloppsjordbruket och istället inrikta sig på att producera så stora kvantiteter som möjligt. Ju mer som producerades, desto större blev bidragen. I Sverige styrdes utvecklingen av lantbruksnämnder som fanns i varje län och som underordnades lantbruksstyrelsen."
"Tillväxt, specialisering och nedläggning av mindre jordbruk var målsättningen för den jordbrukspolitik som Sveriges riksdag antog 1967."
"...försöka förstå hur man hade levt här under den första halvan av 1900-talet, tiden före oljan. Mitt eget liv sammanfaller ju med oljans intåg överallt. Det är oljeboomens femtio år och under denna tid har vi så totalt ändrat vårt sätt att leva att gamla kunskaper och levnadssätt fallit i glömska. Tidigare generationer hade haft banden kvar till jordbruket. Och de hade lärt sig att hushålla med resurserna. Då odlades fortfarande trädgårdslanden och folk såg till att ha sina förråd av grönsaker och potatis. Nu är allt detta glömt och folk har inte längre någon kunskap om den mat de äter.
Sedan femtiotalet har oljekonsumtionen i världen ökat från 10 miljoner fat olja per dag till dryga 85 miljoner fat per dag. Det mesta av välfärdsutvecklingen är ett resultat av denna olja. Innan dess användes dragdjur och muskelkraft inom jordbruket som då var i det närmaste självförsörjande på energi. Då gick det åt mycket folk, många händer krävdes för att producera vår mat. Idag har den mänskliga arbetskraften rationaliserats bort, i varje fall i västvärlden, och ersatts med maskiner."
"De enorma produktivitetsförbättringar som vi har kunnat se, mest i form av lägre antal sysselsatta inom jordbruket, men också i form av större skördar, har redan nått vägs ände..."
"I den rika världen har vi i dryga femtio år kunnat använda den 'fribiljett' till billig mat och välfärd som oljan har inneburit. Men denna tid är nu över..."
"En återgång till traditionella brukningsmetoder kommer att bli oundviklig."
"Resultatet av femtio år av oljedoping förskräcker: jordbruket är mer energiintensivt än någonsin, monokulturer har minskat den biologiska mångfalden drastiskt, jorderosionen har tilltagit, konsumtionen av vatten, där jordbruket står för 70 procent, är idag så hög att sötvattenreservoarerna töms..."
"Den industrialiserade matproduktionen ger oss idag mat som är av allt sämre kvalitet, näringsvärdena är sämre, antalet tomma kalorier större; vid sidan av svält och undernäring har övervikt och fetma blivit ett stort problem."
"Sedan 2005 har världens oljeproduktion legat i stort sett stilla på en 'platå' - ungefär 85 miljoner fat per dag..."
"Som mest ny olja hittades under 1960-talet, men sedan 1980-talet har de åriga tillskotten av oljereserver stadigt sjunkit. Vi konsumerar idag fem gånger så mycket olja som vi hittar."
"Problemet är inte att oljan 'tar slut' (det kommer att dröja), däremot måste världen som vant sig med cirka två procents ökning av oljekonsumtionen per år (de senaste 50 åren) istället anpassa sig till minskande tillgång på olja."
"Om en nedgång på tre procent börjar 2009 måste världen exempelvis klara sig på 60 miljoner fat olja per dag 2020, vilket är ungefär den förbrukning världen hade 1980. Skillnaden är att världen 2020 antagligen bebos av ytterligare någon miljard människor och dessutom är mer industrialiserad och energiberoende än 1980."
"...olja är en ändlig resurs, icke förnyelsebar energi. Många tecken tyder på att oljeproduktionen i världen nu nått sin topp. Istället för att öka som förr kan världens oljeproduktion inom några decennier mycket väl ha sjunkit till hälften,.. I det perspektivet har vi en mödosam väg tillbaka till ett energieffektivare jordbruk. Om matpriserna inte ska nå astronomiska höjder måste matproduktionen återigen bli mer självförsörjande på energi, vilket antagligen kommer att kräva mångdubbelt större insatser av manuellt arbete igen."
"Då hade alla gårdar haft såväl djurskötsel som åkerbruk. Djuren föddes upp på foder från åker och äng, och djurens stallgödsel var viktig näring som gick tillbaka till åkern."
"...kon expanderar sin betesmark genom att hålla buskar borta så att solskenet kommer ner till gräset; djuren sprider också gräsens frön och hjälper till att plantera gräsfrön med sina klövar, dessutom göder de markerna med spillning."
"För att bondgården skulle fungera krävdes att alla delar anpassades till kretsloppet. Markerna måste skötas på bästa sätt för att ta hand om solljuset och producera växter. Växterna blev näring till djuren som dels bidrog med dragkraft på fälten, och dels med sin spillning möjliggjorde för bonden att behålla markens bördighet. Den näring växterna tog bort från fältet när de skördades, återvände till marken när gödseln spreds ut."
"Den biologiska effektiviteten som krävde kretslopp och biologisk mångfald, innebar att gårdarna inte kunde växa sig allt för stora. Markerna måste vara tillräckligt stora för att producera grönfoder till djuren, men inte större än att djurspillningen kunde tas om hand och spridas ut på fälten. För många djur eller för vidsträckta marker innebar att transporterna blev för kostsamma. Dessutom krävdes stora arbetsinsatser eftersom arbetet fortfarande till stor del var manuellt. Gårdarnas storlek begränsades därför och det blev praktiskt att driva jordbruket som familjejordbruk."
"Humus är grunden för denna förvaring av näringsämnen... Humus är extremt porös, vilket hjälper jorden att absorbera och hålla kvar vatten och luft, lagra näringsämnen som växter kan använda och därmed påskynda biologiska processer."
"Av jordbrukets energianvändning går en tredjedel till framställning av konstgödsel (från naturgas), en tredjedel går till diesel och bensin för traktorer och maskiner, knappt 10 procent till bekämpningsmedel (olja) och transporter, konstbevattning, uppvärmning, torkning av spannmål konsumerar resterande 20-30 procent.
"Användningen av konstgödsel ger kortsiktiga skördeökningar men undergräver bördigheten på längre sikt... Skördarna ökar inte längre i samma proportion som man ökar gödningen."
"Resultatet av kväveutsläppen har blivit övergödning. I Sveriges närhet riskerar Östersjön att dö kvävningsdöden till följd av övergödning från i första hand jordbruket."
"...innebär användningen av konstgödsel en långsam och ödesdiger nedbrytning av jordens bördighet...inleder förstörelsen av jordens biologiska mångfald genom att minska de kvävefixerande bakteriernas roll och förstärka rollen för allt som livnär sig på kväve... Med mindre porer och förlust av absorberande egenskaper kan inte jorden hålla kvar fuktighet och luft lika effektivt. Mer konstbevattning behövs.
Vattnet filtreras genom jorden och för med sig näringsämnen...Med mindre tillgängligt syre saktar jordens mikrobiologiska tillväxt av, och det invecklade ekosystemets biologiska utbyte bryter samman. Surhetsgraden ökar... Vatten börjar få jordarna att erodera... Mer jord sköljs bort... Industrijordbrukare tar itu med de iakttagna bristerna genom att tillföra mer gödning. Ett sådant scenario kan liknas vid en negativ spiral, eller mer rättframt drogmissbruk."
"'Oljan har möjliggjort mer mat och större befolkningstillväxt', sade Börje Johansson. Men hur ska det gå när befolkningstillväxten också spränger gränserna för det oljebaserade jordbruket? Eller när oljan sinar och inte längre räcker?"
"Utan uppfinningen av konstgödsel, som gör det möjligt att på konstgjord väg näringsberika marken, skulle jordens befolkning aldrig ha kunnat öka så kraftigt som den gjorde under 1900-talet. Från en miljard invånare vid förra sekelskiftet till 6,5 miljarder hundra år senare."
"Den högteknologiska väg - med monokulturer, storskaliga maskiner och kemiska insatsvaror - som västvärldens jordbruk tillämpat under det senaste halvseklet, är det verkligen hållbart? Kan dessa metoder också övertas av fattigare länder i tredje världen?
Svaret är nej."
"De som idag förespråkar att jordbruket ska industrialiseras också i tredje världen tar för givet att det fortsatt kommer att finnas samma tillgång till billig energi och olja. ... Det är löjeväckande att höra alla strategiska planerare och framtidsvisionärer skissa på en framtid där Kina och Indien blir industrialiserade som i väst och där... bondebefolkningen på landet reducerats till några få procent.
..Denna utveckling kommer aldrig att inträffa."
"I ett missriktat försök att minska sin oljeosäkerhet genom att förvandla spannmål till bränsle för bilar, skapar USA en global matosäkerhet i aldrig tidigare skådad omfattning."
"De spannmålsöverskott som världen haft sedan andra världskriget hade på några år försvunnit. Världen konsumerade plötsligt mer spannmål än vad som producerades."
"Den rika världens användning av fossila bränslen hotar med andra ord att drastiskt minska tillgången på mat under kommande decennier."
"När oljepriset stiger, vilket med största sannolikhet blir följden sedan oljeproduktionen nått sin topp och börjat gå ner, så kommer dessa prisökningar att fortplanta sig till priset på mat."
"...på de gårdar som bedriver industrijordbruk minimerar man höet och ger mycket kraftfoder, spannmål, för att på så sätt maximera mjölkproduktionen. Sådana gårdar köper ofta en stor del av sitt foder....En stor del av djurfodret i Sverige... består av soja som importeras, bland annat från Brasilien... Dyrare transporter till följd av högre oljepriser kommer i framtiden göra det omöjligt att bygga djuruppfödningen på foder från en annan kontinent."
"Förutom att vi importerar närmare hälften av det kött vi äter är även 80 procent av det fabrikstillverkade kraftfoder vi ge djuren i Sverige idag importerat och odlat på marker i andra länder."
"Allt mer av växtodlingen av säd och baljväxter har använts till djurföda istället för att ätas direkt av människan. Vi har därför fått en situation där djuren konkurrerar med människan om samma mat."
"Idag används 50 procent av världens produktion av vete, 80 procent av majsen och 90 procent av sojabönorna till djurföda."
"...är koncentrationen av djurspillning från dagens djurfabriker ett stort naturslöseri och miljöproblem."
"...i djurfabriker med tusentals djur blir djurspillningen ett avfallsproblem."
"Att som idag konsumera tio kalorier energi för varje kalori energi som produceras i form av mat, är inte hållbart. Jordbruket är idag en av de största energiförbrukarna i samhället."
"Att verkligen minska energianvändningen kommer aldrig att lyckas om inte dagens fokusering på tillväxt också förändras... Vi behöver en övergång till långsammare tempo, ... borde vi bygga ett samhälle som återigen premierar manuellt arbete. Där hantverk får en renässans. Vi skulle behöva bygga upp lokala strukturer som fanns förr, lokal matproduktion, lokal tillverkning av livets grundläggande förnödenheter, småskaliga system som är anpassade till naturens kretslopp..."
"Hur skulle inte Sveriges landsbygd förändras om 1,8 miljoner människor flyttade ut på landet för att börja bruka jorden? Plötsligt skulle det behövas daghem och skolor, affärer och kollektivtrafik."
"...när oljeproduktionen inte längre kan hålla jämna steg med efterfrågeutvecklingen så kommer priset på olja att stiga. Och stigande oljepriser innebär att praktiskt taget allting blir dyrare. Ett antal av välfärdens produkter kommer att bli så dyrbara att den stora majoriteten inte längre får råd att använda dem (exempelvis flygresor för semester i Thailand)."
"Vi lever på en lånad framtid. För att upprätthålla konsumtionen växer krediterna... Den dag ekonomin måste krympa skapas inte de monetära resurser som krävs för återbetalning. Då finns stor risk för en finansiell krasch."
