SOU 1967:18 "Invandringen. Problematik och handläggning", tillsatt 1961a

Ur SOU 1967:18

"Viseringstvång infördes första gången genom kungörelse den 13 augusti 1917 för att möjliggöra en begränsning av tillströmningen av utlänningar till landet främst med hänsyn till den tilltagande knappheten på livsmedel."

 

"Först i 1937 års utlänningslag utvidgades skyddet för politisk flykting. Enligt denna lag fick utlänning inte avlägsnas till land, varifrån han flytt av politiska orsaker,.."

 

"Om inte invandringen i större utsträckning än hittills skett anpassas efter samhällets möjligheter att bereda invandrarna bostäder, utbildning och social omvårdnad av den karaktär, som är specifik för att utlänningen skall kunna växa in i det svenska samhället, föreligger risk för att de sociala problem och anpassningssvårigheter, som knappheten på bostäder, utbildningsmöjligheter och social omvårdnad redan nu gett upphov till bland invandrarna, allvarligt förvärras."

 

"De sociala förmånerna i Sverige var för inte så lång tid sedan nästan helt förbehållna svenska medborgare... Efter hand har emellertid ägt rum en genomgripande utveckling mot en ökad likställighet mellan utlänningar och svenska medborgare på de sociala förmånernas område.

De reformer, som hittills genomförts, har främst inneburit att en rad betydelsefulla förmåner... gjorts tillgängliga för alla utlänningar,.. barnbidrag, studiesociala förmåner, förmåner från försäkringen för tilläggspension, sjuk-, yrkesskade- och arbetslöshetsförsäkringarna samt arbetslöshetshjälp och socialhjälp."

 

"Under de senaste årtiondena har emellertid ägt rum en genomgripande utveckling mot ökad likställighet mellan utlänningar och svenska medborgare på de sociala förmånernas område. Utlänning, som varit bosatt här viss tid, är numera i huvudsak jämställd med svensk medborgare i fråga om barnbidrag, studiesociala förmåner, förmåner från försäkringen för tilläggspension (ATP), sjuk-, yrkesskade- och arbetslöshetsförsäkringarna samt arbetslöshetshjälp och socialhjälp."

"Reciprocitetsprincipen innebär att stat för att tillerkänna annan stat eller dess medborgare förmåner sätter som villkor att denna stat bereder den förstnämnda staten eller dess medborgare motsvarande förmåner.

Reciprocitetsprincipen, som tidigare spelat en betydande roll, framför allt i fråga om utlännings rätt till sociala förmåner, har efter andra världskriget förlorat i betydelse. Här må nämnas att Sverige under de två senaste årtiondena - utan villkor om ömsesidighet - gjort flertalet sociala förmåner tillgängliga för utlänningar."

 

"Bestämmelserna om arbetstillstånd,.. syftar främst till att reglera tillströmningen av utländsk arbetskraft till landet och leda den till de områden, där den bäst behövs."

 

Om dåtidens PUT:

"Bosättningstillstånd har hittills meddelats i mycket begränsad omfattning... Kommissionen har - med hänsyn till utlänningskungörelsens föreskrifter om krav på god vandel och pålitlighet ur säkerhetssynpunkt... ansett, att en vistelse i riket på minst fem år i allmänhet måste anses nödvändig för att en säker uppfattning skall kunna vinnas om utlänningens person."

 

Om FN-konventionen från år 1951

"Enligt art.33 mom 1 får konventionsstat... inte utvisa eller avvisa flykting till stat, där flyktingens liv eller frihet skulle hotas på grund av hans ras, religion, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning. Jämlikt mom.2 i artikeln gäller skyddet enligt mom.1 inte flykting, som det föreligger skälig anledning att betrakta som en fara för vistelselandets säkerhet...eller... dömts för synnerligen grovt brott,.."

 


Utredningen citerar ur proposition 98 från år 1927:

"Uteslutet är emellertid ej, att främlingsströmmen, om den lämnas obehindrad, kan taga den omfattning, att den å vissa orter kunde inverka störande på bostadsmarknaden. Vid frågans behandling lärer därför bostadssynpunkter ej alldeles få lämnas ur räkningen. Även bostadstillgången bör uppenbarligen i första hand förbehållas landets egna invånare."

"Även ur säkerhets- och ordningssynpunkt måste man räkna med allehanda svårigheter till följd av en ökad invandring. Det är allmänt känt, att brottsligheten å den europeiska kontinenten är väsentligt större nu än före kriget. Anledning saknas alltså icke till antagande, att ett ökat antal kriminellt betonade individer kan komma att söka sig till Sverige."

 

"Under senaste tiden har ytterligare en synpunkt vunnit allt större beaktande i åtskilliga länder, nämligen rassynpunkten. De stora svårigheter, som länder med blandade folkelement hava att bekämpa, hava i hög grad aktualiserat detta spörsmål. Värdet av att vårt lands befolkning är av en sällsynt enhetlig, oblandad ras kan knappast överskattas. Det är därför av betydelse att kontrollera en invandring av folkslag, som ej till båtnad för oss låta sig sammansmältas med vår befolkning."

 

"Otvivelaktigen kan en bosättning i mer betydande omfattning här i landet av invandrare, tillhörande folkslag, som äro oss till rasen mycket skilda, lända oss till skada."

 

Utredningen citerar ur proposition 41 från år 1954:

"En ovillkorlig rätt att vistas i riket och att här vinna sin utkomst tillkommer endast svensk medborgare. Utlänning kan icke, vare sig enligt svensk lag eller internationellt erkända rättsregler, göra anspråk på att i dessa hänseenden vara likställd med svensk medborgare."

 


 Se vidare:

Mer dokumentation från 1968

Ur proposition 142/68

Ur SOU 1968:68