Karl-Olov Arnstberg i sin bok "Svenska tabun":

"Sammantaget är rasism liktydigt med att hoppa på folk som anses befinna sig i underläge. Exakt vari detta underläge består preciseras mera sällan. Romer är en av samhällets mest utsatta grupper, men om sex romer sent en kväll anländet till en bensinstation, som betjänas av en enda person, så befinner de sig ju varken i ett underläge eller någon utsatt position.

Om den person som sköter bensinstationen på grund av tidigare erfarenheter inte vill släppa in dem i butiken, ja då anses romerna hamna i underläge och kan kontakta diskrimineringsombudsmannen. Om ärendet går tioll åtal och fällande dom kan de kvittera ut ett skadestånd.

Släpper mackbiträdet in dem och några av dem pratar och uppehåller honom samtidigt som de andra går runt och norpar åt sig ett och annat i butiken, så elemineras risken för åtal, men..."

---

Den första augusti 2005 hade Sveriges radio som första nyhet att romer diskrimineras på svenska campingplatser. De hade ringt runt till ett tiotal och hälften svarade att de tog inte emot romer. Därefter drar ett skådespel med mycket fasta roller igång.

Första gången det skedde var på femtiotalet och et sker vanligen någon gång per år. Ibland gäller det bensinstationer, som ovan, ibland varuhus etc. Gäller det campingplatser handlar det inte om stölder utan mera om högljuddhet och om att ta sig friheter på andra gästers bekostnad.

Rollbesättningen är:

1. Den verksamhet och de personer som diskriminererar och definieras som rasister.

2. De förfördelade romerna.

3. Journalisterna som slår larm och är upprörda.

4. Myndigheterna som svarar att de måste göra något åt det hela och så här får det verkilgen inte vara.

För den som äger och driver en campingplats står valet mellan pest och kolera.

• Om romerna släpps in, i synnerhet om det handlar om ett stort följe, finns det en uppenbar risk för konflikter med andra gäster och en hård exploatering av situationen.

• Om romerna avvisas, så drar kanske medie- och myndighetskarusellen igång. Affärsidkarna måste ju ställas till svars för att de förföljer denna utsatta minoritetsgrupp.

I juni 2006 stämde diskrimineringsombudsmannen Sibbarps Camping, en av Sveriges största campingplatser, för att de nekat ett sällskap på 27 personer i sammanlagt sju husvagnar plats. Skadeståndsbeloppet sattes till 675.000 och diskrimineringsombudsmannnen Katri Linna gav följande kommentar: 'Det är beklagligt att man i Sverige fortfarande 2006 öppet diskriminerar romer. Och i det här fallet flera familjer med barn vars semester fick ett abrupt slut på grund av denna kränkning'.

Den fråga som hänger i luften men som aldrig ställs av myndigheter eller media är varför just romer nekas tillträde. Lika enkelt som det är att 'sätta dit' en campingplats för att man diskriminerar är det att undersöka bakgrunden till deras ställningstagande. Vad har de för erfarenheter av romer?

Dessa campingplatser bedriver ju en affärsverksamhet där de strävar efter att få så många gäster som möjligt, allra helst fullbelagt hela tiden. Varför avvisas just romer? Beror det verkligen på att ungefär varannan campingpalts i Sverige styrs av rasister eller finns det något annat skäl?

Egentligen vet alla som har det minsta hum om romer och är beredda att föra en öppen och hederlig debatt, att tillräckligt många missköter sig i tillräckligt många situationer, för att det hela ska formas till ett mönster. Alla dessa småföretagare, som enligt media och myndigheter är rasister, är det antagligen ibland, men diskrimineringen handlar inte om att 'tycka illa' om romer utan om att skydda en verksamhet, där man erfarenhetsmässigt vet att det är att ta en risk att släppa in romer. Mönstret är för övrigt inte bara känt i Sverige utan över snart sagt hela världen."