Nyhetssändningarna i TV
domineras varje dag av problem, mer eller mindre relaterade till
massinvandringen och det mångkulturella projektet:
mobbing och våld ökar
i skolorna, högstadium måste stängas
sjunkande kvalitet i skolan,
svensk skola i botten vid internationella jämförelser
en stor del av den arbetsföra
befolkningen utanför arbetsmarknaden
omfattande fusk inom socialförsäkringssystemet
akut bostadsbrist för unga
TBC tillbaka i Sverige
landstingen sparar - risk bli
sjuk genom sjukhusvistelse
kommuner sparar - åldringar
får ofta dålig vård
en epidemi av värdetransportrån
platsbrist på fängelserna
hot mot vittnen, skyldiga som
går fria
hot mot domare och fängelsepersonal,
lärare och socialsekreterare
utpressning ("bötning")
av ungdomar, med hot och misshandel
"hora" vanlig benämning
av svenska flickor
"heders"-relaterade
övergepp tilltar
islamska krav på särlagstiftning
överfallsvåldtäkter
ökar, kvinnor rädda att röra sig utomhus
ambulanspersonal måste
ha skydd under arbetet
antalet anlagda bränder
ökar
polisen kommer inte vid larm,
resurserna räcker inte.
Konsekvenserna av den förda
politiken är alltså uppenbara. Invandringens följder
är djupgående och negativa. I det läget skulle
man kunna förvänta sig att makthavarna inom massmedia
och politik skulle backa, att tecken skulle kunna skönjas
på en omprövning.
Erfarenheten visar att raka
motsatsen inträffar. I takt med att katastrofens omfattning
blir tydligare höjts tonläget, intensifieras propagandan,
i vår "fria television". Vi formligen dränks
i program som ska hjärntvätta befolkningen.
Det är naturligtvis en
omöjlighet att då bemöta allt som strömmar
över oss. Vad vi här gör är att välja
ett exempel i mängden: Agenda den 14 maj 2006.
Agenda har,
enligt sin webbsida, ambitonen att vara ett "fördjupande"
samhällsprogram.
Programledare den 14/5 var
som vanligt var Karin Hübinette. I studion medverkade
Jan O Karlsson, tidigare migrationsminister, och Per
Ronnås, chefsekonom på SIDA.
En trio som visade sig överens
i allt väsentligt.
Jan O Karlsson fortsätter,
kan man säga, sitt "hundliv". Tidigare visade
han hur han "gör en pudel". Ni visade han
hur han kan "sitta vackert".
Vi återger här
vad som sades i programinslaget, med blågula kommentarer
i klickpunkter:
Karin Hübinette,
i påannons av inslaget:
- Igår
kom ytterligare 500 båtflyktingar till Kanarieöarna
för att därifrån försöka ta sig vidare
in i EU. Hittills har vi försökt hindra dem, men det
är kanske dags att tänka nytt. Är invandrare från andra delar
av världen en förutsättning för vårt
framtida välstånd?
KH presenterar ett filminslag
i programmet:
- Vad skulle
du göra, om du tvingades leva på mindre än en
dollar om dan, utan nån förbättring i sikte?
Så är situationen för hälften av befolkningen
söder om Sahara. Så det är kanske inte
så konstigt,
att många gör allt för att försöka
ta sig till ett annat land och ett bättre liv.
- Så
som
vi gjorde
kring sekelskiftet, då över en miljon svenskar emigrerade
till Nordamerika. Sammanlagt var det 60 miljoner människor
som lämnade den gamla världen, Europa, och tog sig
till den nya, Amerika och Australien.
- Idag går
en stor folkström från Afrika till Europa. Och skälen
till migrationen känns igen - hoppet om en bättre framtid
och möjligheten att tjäna pengar för att kunna
bidra till familjen därhemma. Och många menar också
att migranterna också kommer att behövas, i ett Europa
med en allt äldre befolkning.
- Över
hela världen ökar folkförflyttningarna. 1970 var
det 80 miljoner som tog sig till ett annat land, och förra
året hade den siffran flerdubblats /till 200 miljoner/.
De allra flesta av flyktingarna flyttar för att
få arbete,
bara 5 procent beräknas vara flyktingar i bemärkelsen
att de flyr från krig och oroligheter.
- EU har på
senare år försökt stänga alla vägar
in. Det talas om "Fort Europa". Murarna har blivit allt högre
och allt svårare att forcera. Trots det försöker
fler ta sig hit. Bara igår kom 500 människor från
Afrika till Kanarieöarna. Men för många blir
detta den allra sista resan i livet.
KH öppnar studiodiskussionen:
- Välkomna
hit Per Ronnås, chefsekonom på SIDA, och Jan O Karlsson,
tidigare migrationsminister, som också lett FN:s globala
migrationskommission. Vad tänker ni spontant, när ni
ser de här filmbilderna?
Per Ronnås: - Först och främst
att det i stor utsträckning är desperation som driver
människor att migrera. Desperation och extremt stora skillnader
i levnadsnivå. Det här är inget man ger sig in
på frivilligt. Det krävs väldigt mycket för
att man ska lämna sitt land och sin familj och ta den här
typen av risker för att förbättra livet.
- Samtidigt
kan man inte låta bli att notera att migration och handel
hör väldigt nära ihop. Mali, som de här människorna
kommer ifrån, är ju ett land där många
lever på bomullsproduktion. Bomullspriserna har pressats
i botten av att rika länder, bl.a. USA, dumpar bomullspriserna
på världsmarknaden.
Jan O Karlsson: - Det är naturligtvis
fruktansvärda förhållanden, ofta försämringar
för människor - inte de allra fattigaste - som driver
dem att ta så fruktansvärda risker och råka
så illa ut. Vad man måste göra är att försöka
förstå
orsaken
till det, för att få någon ordning på
det här. Människor har alltid flyttat. Vi har själva
detta i vår historia, som nämndes i början av
programmet.
KH: - Den här migrationen går
inte att bromsa. Är det så?
JOK: - Vår kommission
kom ju fram till att ... en del experter säger att man kan
hämma rörelsen en del, men i grund och botten är
den här drivkraften väldigt svår att hindra.
Det ser vi från Europas historia - fyra miljoner människor
lämnade Östtyskland, trots hundar, k-pistar osv.
- Det här
som många europeiska politiker försöker göra
gällande, att vi ska hindra all illegal invandring - det
vet dom själva, att det går inte. Utan man får
göra någonting annat.
KH: - Vad har vi svenskar, vi européer,
att vinna på att de kommer hit?
PR:- Det är fråga
om mänskliga resurser, det är arbetskraft, det är
en produktionstillgång som kommer till oss.
Huruvida vi vinner på migrationen, det beror på i
vilken utsträckning vi lyckas skapa ett helt flexibelt samhälle.
I vilken utsträckning vi lyckas utnyttja den arbetskraft
som kommer hit för att stärka vår internationella
konkurrenskraft.
- Arbetsmarknaden
är inget nollsummespel. Den mängd arbete som finns
är inte given. Med ökad migration kan vi utnyttja migranterna,
deras färdigheter och deras kunskaper. Tar vi tillvara detta
kommer också tillväxten att öka.
KH: - Många länder i Europa
brottas ju med en inhemsk arbetslöshet. Om många människor
vill komma hit, förvärras inte det problemet då?
JOK: - Det tror jag inte
man kan säga. För 30 år sedan, när kvinnorna kom ut på arbetsmarknaden
i Sverige och hela Skandinavien, då sa man: det går
inte, då blir det arbetslöshet. Det blev det inte
alls.
- För
det är precis som Per säger, det är inget nollsummespel.
Då mobiliserades just den här skräcken för
arbetslöshet för att hindra kvinnornas plats på
arbetsmarknaden. Det är samma grundläggande felanalys
som ligger i detta att vi inte kan ha invandring av folk på
grund av att vi har egna arbetslösa.
KH: - Är man rädd då att
lönerna dumpas, att det kommer människor som kan tänka
sig att arbeta för mycket, mycket mindre pengar, för
det är ändå väldigt mycket värt för
dom? Finns inte den risken?
JOK: - Det finns ju alltid
risker för störningar och såna problem. Vad vi
kom fram till i vår kommission, det var också att
det här måste ske ordnat. Vi ska naturligtvis se till
att dom bestämmelser och regler som gäller på
vår arbetsmarknad ska fortsätta att gälla.
- Idag har
vi miljoner människor som arbetar illegalt, till sämre
löner, utan skydd - "rättslös är papperslös",
som dom sa i det här programmet. Som skriver hem och säger:
kom hit, det finns jobb! För dom får jobb. Det kan
vi ju vidtaga åtgärder emot, för vi har ju
skyddsnät mot sånt.
KH: - Nu anser ju EU och även den
svenska regeringen att vi ska inte ha någon fri arbetskraftsinvandring.
Vad är det dom inte ser? Varför resonerar dom på
det viset?
JOK: - Dels beror det på
att det finns många känslomässiga föreställningar. Vi vet ganska litet
om hur det ligger till, och vi har diskuterat det ganska litet.
Vi har talat mest om flyktingar och inte om migration i ett vidare
perspektiv. Det gör att det uppkommer väldigt mycket
myter och vanföreställningar - som också sätter
sin prägel på politiken.
- Vi har
ju sett fruktansvärda opinionsomslag, som i Danmark, och
det är man ju väldigt orolig för. Därför
tror jag att en av utvägarna är att vi vidgar
debatten
så som man gör i det här programmet, och försöker
ta fram mer kunskap och belysa området och visa att mycket
av det här är myter , till exempel att arbetskraftsinvandring
leder till arbetslöshet. Om det sköts på ett
bra sätt så leder det till tvärtom.
KH: Man förstår också
att många de här vill bidraga, tar med sig pengar
tillbaka till Mali. Vilken roll spelar dom här pengarna?
PR: - De spelar en stor
roll för den släkt och de familjer som emigranterna
lämnar kvar hemma.
KH: - Vore det inte bättre om de stannade
kvar i sina hemländer, försökte bygga upp någonting
där? Unga, starka, friska människor...
PR: - I den bästa
av alla världar vore det det. Det allra flesta människor
vill inget hellre än att få tjäna sitt levebröd
på hemmaplan. Man vill inte flytta. Det är aldrig
bästa lösningen, det är alltid näst bästa
lösningen. Man saknar förutsättningar. Det finns
i botten inte bara drömmen om ett bättre liv i Europa
utan också en oförmåga att få det att
gå ihop.
KH: - Vi tittade ju på de här
siffrorna, när det gäller att skicka hem pengar till
sina familjer. 550 miljarder kronor är biståndet från
stater till länder, 1.100 miljarder beräknas vara värdet
av de pengar som skickas hem. Det är alltså dubbelt
så mycket.
JOK: - Människor som
annars skulle vara arbetslösa kan nu sysselsätta sig
själva och skicka hem pengar till sina familjer. Det betyder
oerhört mycket för många fattiga länder.
Det finns i det här ett gemensamt intresse.
PR: - De här människorna
som kommit hit och skickar hem pengar, de har ju bidragit
till
vår ekonomi med minst lika mycket, genom sin arbetskraft.
KH: - Många är ju här illegalt,
eller utan papper. Om man skulle ha ett legalt system, skulle
någon vilja anställa dem då. Om man måste
betala lika lön, om de skulle ha samma sociala rättigheter?
JOK: - De högst
kvalificerade forskarna i världen är migranter. Och dom rör
sig ganska fritt över världen. Det visar att det finns
oerhörda värden förenat med detta. Det finns på
alla nivåer.
- Jag har
femton års chans att leva, enligt statistikerna. Det kommer
att vara någon som vårdar mig. Det kan mycket väl
vara en kvinna från utlandet. Hon bör vara väldigt
kvalificerad.
Vi kommer att behöva människor, både i vård
och i teknik och industri. Och då gör dom nytta.
- Det är
precis som Per säger, det här människorna som
skickar hem 1000 miljarder, de producerar ju tio gånger
mera,
i våra länder. Men de skulle vara arbetslösa,
många av dem, om de var kvar i hemlandet. Det här
är inte bistånd, men det är däremot ett
gemensamt intresse. Ju bättre vi kan få det här
att fungera, ju mer ökar välståndet i världen.
KH: - Men idag finns det problem, i Sverige
och andra EU-länder, att få människor från
andra länder att komma i arbete. Det finns en stor segregation.
Hur lyckas vi lösa det, hur ska man...?
JOK: - Vi är litet
förblindade av det här med flyktingproblematik. Vi
frågar inte en människa "Är du elektriker?"
"Är du sjuksköterska?". Vi frågar "Var
kommer du ifrån, hur mycket har du lidit?" De frågar
inte vad kan du göra utan hur synd det är om dig. Om
vi mera
ser att
det här är människor som vi behöver, som
behöver oss, så blir det medmänniskor och inte
offer.
PR: - De som tar det här
jättelika steget att lämna sitt land under så
svåra umbäranden, det är folk som är väldigt
kraftfulla, det är folk som är fulla med entreprenörsskap. Det är åldersmässigt ofta ett positivt
urval. Det är självfallet att det är en
tillgång. Sedan är det upp till oss om vi förmår
att utnyttja den eller ej.
KH: - Jan O Karlsson, du har arbetat i
FN:s kommission. Vad är er rekommendation, vad ska man göra
i framtiden?
JOK: - Det handlar om att
se till att människors rörlighet kan tas tillvara,
i ett ordnat system.
- För
oss som är glesbefolkade är det ingen tvekan ... inom
en 10-15-årsperiod kommer vi att ha brist på folk.
Födelsetalen sjunker i hela världen.
Så det är också för vår egen framtida
överlevnad väldigt viktigt.
Sammanfattningsvis
kan väl konstateras, att Agenda ger svaret på vad
SVT menar med "Fri Television". Det är
en television, där de som gör programmen har frihet
att ta ut svängarna.
Dvs i linje
med de ramar som givits uppifrån.