Nedanstående inlägg sändes den 2 januari 2004 till Svenska Dagbladets debattsida Brännpunkt:


Orealistisk arbetskraftsinvandring

Den svenska välfärden krackelerar. En bakomliggande orsak till detta är avsaknaden av kritisk debatt. I stället för ett intellektuellt meningsutbyte där olika åsikter får mötas och argument skärskådas har vi fått ett offentligt rum präglat av monotont kampanjande och politiskt korrekt babbel. Allt för att öka invandringen och fullfölja det mångkulturella projektet.

Ett exempel är Brännpunktsinlägget den 2/1 -04 av Gregg Bucken-Knapp och Jonas Hinnfors, "INVANDRING RÄDDAR VÄLFÄRDEN" .

GBK/JH ser ett problem i en åldrande befolkning och därigenom minskade skattebaser. "Den uppenbara lösningen" på detta blir, som de ser det, arbetskraftsinvandring. Samtidigt ser de en bonuseffekt: "Om något skulle fler invandrare minska flyktingarnas känsla av utanförskap och öka vår beredskap för att Sverige faktiskt är ett mångkulturellt land."

Klart är att kvoten mellan det antal invånare som arbetar och det antal som måste försörjas är viktig. Om alltför många ska försörjas av alltför få blir det ekonomiska problem. I den riktningen verkar en åldersstruktur med en stor andel pensionerade och vårdbehövande.

Mer konkret är det fråga om två saker. Dels att samhället får ekonomiska resurser att klara pensionsutbetalningar,dels att behovet av personal inom åldringsvården kan tillgodoses.

Klart är också att arbetskraftsinvandring teoretiskt kunde vara en lösning, dvs om med detta begrepp avses invandring av personer som:

har kunskaper som är efterfrågade på den svenska arbetsmarknaden
kan svenska eller snabbt förmår tillägna sig vårt språk
vill arbeta hellre än leva på bidrag
inte tar med sig många äldre anhöriga, vilka måste försörjas.

GBK/JH hänvisar till en enkät som visat att opinionen i Sverige är positiv till arbetskraftsinvandring. Så är det kanske, med ovan angivna förutsättningar. Frågan är bara om en sådan invandring är realistisk. Jag vill sätta åtminstone tre frågetecken:

1.

Varför skulle personer vilja komma till Sverige för att arbeta? Vad har Sverige att erbjuda, som andra länder inte har? Redan idag har vi en fri arbetsmarknad inom EU. Det har inte resulterat i någon märkbar arbetskraftsinvandring från andra EU-länder.

Gunnar Wetterberg, ekonom och forskare, sade i DN den 30/12: "Folk tycks tro att bara Sverige gläntar på dörren så väller arbetskraften in. Men när det fungerade, på 60-talet, hade Sverige och Schweiz de högsta lönerna i Europa. Och de hade då inget behov av arbetskraft, de hade ingen uppgång av antalet äldre som resultat av världskrigen. I dag har Sverige bland de lägsta lönerna i Europa och sämst klimat. Vem vill arbeta här när hela Sydeuropa står öppet?"

2.

I den mån det handlar om anställning inom offentlig sektor - hur ska detta finansieras? Under hela hösten har nyheterna duggat tätt om nedskärningar i statlig och kommunal verksamhet. Ett stort antal offentligt anställda har förlorat sina arbeten. Det finns inte pengar att betala deras löner, skatteintäkterna räcker inte. Om samhället inte kan avlöna dessa personer, som redan har yrkeserfarenhet och kan sina jobb - samt förstår svenska! - hur då kunna avlöna de tänkta arbetskraftsinvandrarna?

3.

I den mån det handlar om anställning i privata företag - hur få dessa att expandera och efterfråga arbetskraft? Det startas alltför få nya företag i Sverige och de som redan etablerats nyanställer i liten utsträckning. Däremot har många företag flyttat utomlands.

GBK/JH vill också bortse från det faktum att Sverige redan har arbetslöshet och totalt 1,2 miljoner individer i arbetsför ålder som inte försörjer sig själva.

Ska en arbetskraftsinvandring bli möjlig måste vi först skapa utrymme i statliga och kommunala budgetar. Detta kan ske på i princip två sätt: A. Minskade skatteutgifter. B. Ökade skatteinkomster.

På samma sida som GBK/JH:s inlägg fanns ett annat inlägg, som visade hur de årliga utgifterna bara för tolktjänster kostar oss 400 miljoner kronor. Detta är ett exempel av många på kostnader för invandringen. Listan skulle kunna göras lång. Uppskattningarna av invandringens totala kostnader varierar, men mycket lågt räknat - som Bo Södersten i DN den 31/12 - handlar det om 40-50 miljarder kr per år.

Vad som nu behövs är en systematisk genomgång av vart våra skattepengar går och på vilka poster besparingar kan göras. Tolkkostnader är ett bra exempel. Dessa bör kunna minskas genom skärpta krav på att invandrare lär sig svenska. Ett annat exempel är fantasilöner, fallskärmar och bonusystem inom den offentliga sektorn. Detta skulle inte bara ge direkta besparingar, det skulle också verka moralhöjande bland medborgare i allmänhet.

Skatteinkomsterna kan inte ökas genom höjda skatter, Sverige har redan världens högsta skattetryck. Enda vägen är att utvidga skattebasen, genom att få fler människor i arbete. Åtgärder som, utan att kosta mer, kan förmå företag att våga anställa fler är att lätta på byråkrati, regleringar och hot om skadestånd.

Trots alla tiotusenden i förvärvsaktiv ålder som inte arbetar förekommer det att platser utlyses, men inte kan besättas. Den 17/4 2000 hade Metro en notis: "Det blir allt svårare att hitta personal till yrken i Stockholm som kräver låg utbildning." Sedan följde en lång uppräkning av lediga arbeten i mars: "Sjukvårdsbiträde: 861,.. Restaurangbiträde 649, Säljare 590,... Lagerarbetare 504,.." Av en nyhet på text-TV den 3/1 i år framgick att denna situation består: i Uppsala är hemtjänsten underbemannad, då man inte får tag i personal. En åtgärd här måste bli skärpta krav för utbetalande av bidrag.

Sådana åtgärder kan i princip genomföras omedelbart. I övrigt handlar det huvudsakligen om först på längre sikt verkande åtgärder, för att få fler i arbete. Också här behövs en systematisk genomgång. I stora drag gäller det insatser inom:

skola och utbildning, för att få fram kvalificerad arbetskraft

forskning och utveckling, för nya företagssatsningar

skattepolitiken, för att göra vårt land attraktivt för investeringar

energipolitiken, så att el-taxorna sänks och ett bättre klimat skapas för företag i Sverige

kriminalpolitiken, för att skapa fysisk trygghet och minska risken för brott

arbetslivet mm, för att nedbringa ohälsotalen.

Det är inte rimligt att diskutera problemet med den ogynnsamma åldersstrukturen utan att ens nämna frågan om nativiteten i Sverige. Varför är den så låg, hur kan den höjas?

En faktor är bostadsproblemen, som försvårar familjebildning. De miljonprogramområden som - till ett högt pris! - förverkligades för att bygga bort bostadsbristen är nu till stor del befolkade av importerade bidragsfamiljer. Detta kan inte göras ogjort, men låt oss åtminstone försöka undvika mer av detta.

Jan Milld,
redaktör för tidskriften Blågula frågor

 


Svar från debattredaktionen:

"Brännpunkt tackar nej till detta inlägg.

Med vänlig hälsning
Sune Olofson"

Varför refuserades inlägget?

Publicerades istället något annat inlägg som svar, så att motargument ändå gjordes tillgängliga för läsarna av Svenska Dagbladet?

Nej, så skedde inte. Inlägget "Invandring räddar välfärden" har fått stå oemotsagt.

 


 

 Se vidare:

Arbetskraft?

Ardalan Shekarabi kräver censur