Nyspråk
"Krig
är fred", "Frihet är slaveri"... frågan är
om inte verkligheten nu håller på att överträffa
fiktionen. Invandringen och det politiska kampanjande som följt
med denna har en påtaglig inverkan på vårt språk.
För att
börja med tre aktuella exempel, från mörka november
1997:
1.
Att gå ut i krig
Eva X Moberg
skriver den 25/11, på kultursidan i Sveriges största
dagstidning, Aftonbladet att Europa och Sverige "gått
ut i krig" mot den illegala invandringen.
Redan begreppet
"krig" har ju sedan länge urvattnats i media. En
företeelse behöver inte innefatta ens en ansats till
våldsinslag, för att kunna få denna beteckning.
Moberg går
här steget längre, genom att inte skilja på angrepp
och försvar. Försök att försvara nationens
gränser klassificerar hon som angreppskrig.
2.
Beundransvärd betalningsmoral
På samma
kultursida samma dag hade Mats Deland en artikel som kritiserade
SL för att ha genomfört en biljettrazzia i Rinkeby.
Han inledde sin artikel med konstaterandet att kontrollen ledde
till långa köer vid spärrlinjen, talar sedan om
en "beundransvärd betalningsmoral" i Rinkeby.
De flesta läser
väl i detta in detsamma som en "god", "bra"
eller "hög" betalningsmoral, men det är inte
nödvändigtvis vad Deland menar. I nästa mening
skriver han nämligen att "den genomsnittlige rinkebybon
är fattigast i länet". Kanske menar han bara att
betalningsmoralen är hög i förhållande till
vad man har rätt att förvänta sig.
3.
Brutalisering
I radions P1,
"Gomorron Världen", hade Anders Ehnmark ett inlägg
läget i Danmark efter framgångarna för "Dansk
Folkeparti". Han hävdade att dessa lett till en "brutalisering av den politiska kulturen".
Vad som inte
föranleder Ehnmark att tala om "brutalisering"
är däremot
att tre unga sverigedemokrater
slås ned med metallrör av en hord maskerade "antifascister"
att "antirasistiska"
organisationer inför en demonstration direkt kräver
att polisen "inte ska skydda fascister"
att samma kretsar är
ytterst frikostiga med att klassa människor som "fascister"
att en tidning kan stämpla
en person som "fascist" utan att riskera åtal.
Väl inne på detta
tema visar det sig finnas en hel del ytterligare exempel på
hur vanligt förekommande ord givits märkliga innebörder:
4.
Flykting
Ordet "flykting" har gjorts nästan synonymt med invandrare. Nordbor och andra
västeuropéer undantagna, har betydelsen alltmer förskjutits
mot "utomeuropé".
Även asylsökande som
fått sin sak prövad och fått avslag - eftersom
skyddsbehov inte förelegat - är i medias framställning
"flyktingar".
5.
Flyktingfientlig
Detta ord rymmer två led.
Det första ledet är alltså att begreppet flykting
ges en vid innebörd enligt ovan. Att sedan "vara
fientlig" tillskrivs envar som inte intar ett
helt okritiskt förhållningssätt till människor,
så klassade.
Effekten av detta kan bli märklig.
Just för att det framöver ska finnas utrymme för
de verkligt skyddsbehövande - flyktingar - kan det vara nödvändigt
att motverka missbruk av asylinsitutionen, och avvisa ekonomiska
migranter.
Om begreppet "flyktingfientlig"
alls ska användas, kan det därför passa bättre
för att beskriva dem som saboterar asylinstitutionen.
6.
Invandrarfientlig
Begreppet "invandrarfientlig" har länge använts för att beteckna personer med
kritik av den omfattande invandringen eller kritik av enskilda
invandrares uppträdande.
Det visar sig nu att detta begrepp
kan användas inte bara mot svenskar. Även invandrare
kan vara "invandrarfientliga". Så resonerar i
varje fall Miguel Benito från Immigrant-Institutet (en artikel
sommaren -97).
Med logiken i detta begrepp
kan man bli "svenskfientlig", om han vill höja
skatter eller sänka bidrag i Sverige. Eller man kan bli "bilistfientlig",
om man kräver att bilister ska stanna för rött
ljus.
7.
Främlingsfientlig
Detta begrepp är i stort
sett en parallell till ovanstående, men det är yvigare.
En "främlingsfientlig" person är
ju fientlig inte bara mot utlänningar som kommit till Sverige
och blir försörjda genom svenska skattemedel, termen
anger att han/hon är fientlig även mot
•
utlänningar som kommer till
Sverige som efterfrågad arbetskraft
•
utlänningar som kommer hit
som turister och ger svensk ekonomi en injektion
•
utlänningar i sina egna länder.
8.
Rasist
Begreppet "rasist"
vetter - som det används - åt två håll.
1. Det avser mer hållningen
till invandringspolitiken än rasbiologiska idéer.
2. Det riktar sig mot svenskar.
En invandrare kan inte ses som rasist.
Bland en del unga invandrare
har det gått så långt att det givits en i verklig
mening rasistisk innebörd: ordet "rasist" betecknar
någon med utpräglat nordiskt utseende.
9.
Fascist
Begreppet "fascist" har kommit att användas inte bara mot dem som använder
våld, eller ens teoretiskt accepterar våld. Det används
även mot personer som aldrig använt våld och som
uttryckligen tar avstånd från våld.
De som använder begreppet
är ofta människor som själva kan vara både
hotfulla och våldsamma.
10.
Populist
Ordet "populist"
har också en egentlig innebörd, nämligen
att man inte får olika politiska krav att stämma med
varandra.
Här finns
en motvarande paradox, att de som tillvitar andra "populism"
kan kräva en fortsatt omfattande (och kostsam) invandring,
samtidigt som de kräver bättre åldringsvård,
sjukvård och skolor . Kanske också lägre skatter.
11.
Höger
Traditionellt
har begreppet "höger" inom politiken
betecknat att man värnar om de rikas intressen, "vänster"
att man värnar om det arbetande folket.
Plötsligt
har det gjorts något av en "rockad" - och "höger" används
för att beteckna dem som i invandringsfrågan värnar
det arbetande folkets, vanliga svenskars, intressen.
12.
Solidaritet
Också
"solidaritet" har en traditionell innebörd.
Den vetter åt två håll.
•
Dels att (självklart!) den som beslutar om
solidaritet också är den som betalar.
•
Dels att det finns ett element av ömsesidighet.
Åtminstone i princip och potentiellt, åtminstone så
att mottagaren inte uppträder uttalat otacksamt och fientligt.
I båda
dessa avseenden har det blivit konstigt, när det gäller
invandring.
•
De som pläderar för och genomdriver
"solidaritet" bor sällan själva i invandrartäta
områden, har inte sina barn i invandrartäta skolor.
•
De som genast får moderna
bostäder och överöses med bidrag återgäldar
inte sällan detta med en negativ inställning till Sverige
och svenskarna.
13.
Tolerans
Ett centralt
budskap i etablissemangets kampanjer mot rasism är att vi
ska visa "tolerans". Begreppet är
dubbelt tveksamt.
För det
första förutsätter det ett subjekt och ett objekt.
Någon behöver bli tolererad, någon
annan ska vara hygglig nog att tolerera.
För det
andra skiljer den inte på olika typer av beteenden och handlingar.
Om ungdomsgäng roar sig med att slå ned folk på
gatan är det faktiskt något som inte bör tolereras...
Till detta kommer
paradoxen att de som ihärdigast pläderar för tolerans
kan vara utpräglat intoleranta mot landsmän
som inte är politiskt korrekta.
14.
Fördomar
Den egentliga
innebörden av "fördom" är
"förutfattad mening", kanske främst av negativt
slag.
Som ordet i
praktiken används från politiskt korrekt håll
betecknar det den som har en annan åsikt, eller som framhåller
ett faktum, som man inte vill höra. Exempelvis har uppgifter
om högt bidragsberoende eller hög kriminalitet bland
invandrare länge avfärdats som utslag av just fördomsfullhet.
Denna inställning
har i praktiken visat sig kunna förenas med ett påfallande
ointresse från egen sida att ta reda på fakta.
15.
Det handlar om människor
Ända sedan
Sjöbodebatten 1987 har ett favorituttryck från den
korrekta sidan varit att "det handlar om människor".
Med "människor" i sammanhanget har då avsetts
utlänningar.
Man har bortsett
ifrån att politiska beslut med ekonomiska och sociala konsekvenser
kan drabba andra, och att även svenskar är människor.
16.
Utsatt grupp
Både inom
invandrings- och kriminalpolitik är "utsatt grupp"
ett ofta använt begrepp. Bortsett från att
där ligger inbyggd en ansvarsbefrielse och ett omyndigförklarande
kan det få absurda konsekvenser:
Om A misshandlar
B, då klassas A som tillhörande en"utsatt grupp",
inte B. Brottslingen ses som "utsatt", inte brottsoffret!
Utöver det ovan listade
finns två "klassiker", vad gäller Nyspråk:
17.
Det kan inte uteslutas att...
18.
Det har inte kunnat konstateras att...
|