En socialsekreterares funderingar:

Passproblem

 Ett nytt bidrag från Socialsekreteraren:

På morgon-Ekot kunde man den 23 februari 2004 höra att "Migrationsverkets personal tvingar asylsökande som fått avslag på sina ansökningar och ska avvisas att ta kontakt med sina hemländers konsulat för att ansöka om pass så att avvisningen kan verkställas".

Detta var ett mycket upprörande förfarande, förstod man av presentationen, eftersom dessa personer därigenom riskerade att utsättas för trakasserier när de återvände till hemlandet. En kvinna fick uttala sig om vilka risker hon skulle utsättas för om hon kontaktade konsulatet, och hon förklarade att det var absolut omöjligt för henne att göra det som Migrationsverket nu ville tvinga henne till. 
 
På notisplats kunde man samma dag i Dagens Nyheter läsa att 31 355 personer sökte asyl i fjol. Av dessa saknade 92 procent passhandlingar, en ökning från 88 procent året innan. Även visumavhoppen ökar, 1 100 avhopp registrerades under 2003.
"Det finns ett stort mörkertal", säger Kenneth Fluor, avdelningsdirektör på Migrationsverket. "Man byter identitetshandlingar och gör sig av med resehandlingar innan man söker asyl. Vi tror att många fler har kommit hit med viseringar".

 



JA, DET ÄR RENT MÄRKVÄRDIGT så utbredd oförmågan att hålla reda på ett så viktigt dokument som passet är bland de asylsökande. Denna oförmåga tycks vara en farsot som sprider sig mycket snabbt, av ökningstalen att döma. Har man hållit bättre koll på sitt pass och inte "tappat" det så slipper man ju bli "tvingad" av Migrationsverket att ansöka om ett nytt.

Om detta nämndes naturligtvis inget i Ekot, utan det var den gamla vanliga upprördheten över vilka oerhörda övergrepp och kränkningar som Migrationsverket utsätter de asylsökande för.
 
En annan intressant tanke är att om 28 846 asylsökande tappade bort sina pass förra året, så är det underligt att inga av dessa återfinns och lämnas in till polisen. Borttappade pass borde ju ligga i drivor på gator och torg...

 


 Se vidare:

Social turism