Fredric af Chapman

 Ljus från Sverige

Född: 1721, i Göteborg

Samtida med: Adolf Fredrik, Gustav III

Nyckelord: skeppsbyggare

Död: 1808.

 Länkar:

 Chapman
 

 

 

Bra Böckers lexikon om af Chapman:

"...skeppsbyggare och arkitekt. Han konstruerade på 1760-talet tillsammans med Augustin Ehrensvärd nya fartygstyper för den nya skärgårdsflottan. Under 1780-talet ledde han skeppsbyggnadsarbetet på Karlskronavarvet och stod då i nära kontakt med Gustav III.

Hans metoder att snabbt bygga fartyg genom en långt driven rationalisering hade många moderna drag. På sju år byggde han på två stapelbäddar tio linjeskepp (om c:a 2000 ton) och tio fregatter. Det första av skeppen byggdes på 111 dagar.

Denna flotta, känd för att vara välseglande, prövades med framgång under rysk-svenska kriget 1788-90."

 

Fredric Henric af Chapman föddes i Göteborg 1721, son till en överinspektör vid det kungliga varvet i staden.

Som 17-åring började Fredric som lärling på Göteborgsvarvet och som 20-åring for han till London, där han under ett par år arbetade på olika engelska varv.

Tillbaka i Sverige startade han tillsammans med handelsmannen Peter Bagge ett varv i Göteborg för att reparera och utrusta Ostindiska kompaniets fartyg.

1750-52 studerade Henric af Chapman matematik i Lund och Stockholm, därefter gjorde han en fyraårig studieresa till England, Frankrike och Holland. Efter hemkomsten inspekterade han skogar i Västerbotten och Finland (som ju då ännu ingick i det svenska riket), skogar som levererade virke till skeppsvarven.

Efter utbrottet av kriget med Preussen 1758 förflyttades av Chapman till Stralsund. Där konstruerade han flera typer av artillerifartyg för att manövrera i trånga och grunda vatten.

Augustin Ehrensvärd gav därefter Chapman i uppdrag att nybygga hela skärgårdsflottan. Detta arbete leddes från Sveaborg i Finland. Ehrensvärd var ju mannen som konstruerat denna fästning.

1772 adlades Fredric Chapman, och först då blev egentligen hans efternamn "af Chapman".

1781 blev Fredric af Chapman chef för skeppsbyggeriet i Karlskrona. Detta uppdrag han hade han under tolv år, fram till sin pensionering.

I sin 1775 utgivna bok "Tractat om Skepps-Byggeriet"ställde af Chapman ställde upp fem egenskaper som han ansåg att ett bra skepp borde äga:

1:o, At Fartyget med et vist djupgående, kan inrymma och bära en determinerad tyngd.

2:o, At det må äga en proportionerlig och determinerad styfhet, och med det samma

3:o, Vara makligt och handterligt i Sjön, så at dess stampning och slingringar, icke må blifva häftige.

4:o, At det kan segla väl både För och Bi-de-vind samt vinna i Lofven.

5:o, At det blifver lagom Lofgirigt och qvickt at vända.

Ur Sten Söderbergs "Stora svenskar":

"Det första målet, att i förväg bestämma djupgående och lastförmåga, har aldrig satts upp som mål av någon skeppsbyggare före Chapman... Men så väckte också Chapmans teorier uppseende och erkännande över hela världen redan under hans livstid."

"Han var en vetenskaplig skeppsbyggare som i förväg, vid ritbordet, kunde beräkna sina konstruktioners prestanda. Hans liv bjöd honom på en yttre framgång som motsvarade hans skicklighet, eller låt mig säga genialitet, men det förgiftades i viss mån av intriger från avundsmän."

Fredric af Chapman avled 1808.