Mer än något annat hade massinvandringen förändrat det idylliska samhället. Det fanns alltså all anledning att sätta denna fråga högt upp på den politiska dagordningen. Så skedde dock inte.

Gemensamt för invandringspolitiken och socialpolitiken, kriminalpolitiken och skolpolitiken var att dissidenter demoniserades. Det gavs ingen plats i den offentliga debatten för att föra fram alternativ. Även måttfulla invändningar kunde stämplas som arism eller högerextremism.

Ett normalt politiskt arbete för en annan politik gjordes omöjligt. Detta tydliggjordes mer än någonsin under valrörelsen år 2000 till den idylliska riksdagen. Företrädare för oppositionspartier fick helt enkelt ställa in sina valmöten, på grund av störningar.

I denna fråga gick demokratin i baklås.

Medborgarna i Idyllien lärde sig således att inte bry sig. Istället för att försöka engagera sig politiskt fann de personliga utvägar av olika slag:

- Vad gäller boende och skolgång för barnen röstade idyllierna så att säga med fötterna. Så långt möjligt sökte de sig bort från invandrartäta områden och skolor. (Detta gällde inte minst de som själva i ord hyllade det mångkulturella projektet!)

- Det växte också fram nya typer av bostadsområden, med stängsel och kameror, väktare och hundar, för att stänga ute obehöriga.

- Istället för samhällsengagemang störtdök idyllierna in i sin egen lilla värld. De odlade privata intressen som TV-tittande, tips och spel, hemmapyssel och trädgårdsodling, husdjur, bilvård, båtprojekt, naturvandringar och långväga resor.

- Skattemoralen sjönk drastiskt. Så långt de bara kunde försökte idyllierna nu undvika att behöva betala skatt.

- Alltfler idyllier satsade på egna försäkringar och trygghetslösningar.

- Många flyttade till och med utomlands. Emigrationen bland högutbildade idyllier ökade markant.

- Andra flydde till droger. Alkoholkonsumtionen och narkotikaanvändningen i Idyllien ökade, liksom utskrivningen av antidepressiva preparat.

- Alltfler idyllier blev "utbrända", som det hette. Sjukskrivningarna ökade lavinartat och alltfler ville snarast gå i pension. I vilken utsträckning detta kunde ses som en medveten protest eller om det gällde akuta hälsoproblem var oklart.

- Nativiteten bland idyllier sjönk, eftersom man inte såg någon framtid.

- Många idyllier blickade istället bakåt, fann tröst i det som varit. Intresset för släktforskning och historiestudier ökade.

- Jeopardy (1) blev idylliernas favoritprogram på TV.

Idyllierna protesterade på alla sätt - ibland medvetet, ibland omedvetet. På alla sätt utom genom konstruktivt politiskt arbete. Den vägen stod ju inte öppen.

(1) Frågesportprogrammet Jeopardy i TV4 lades i praktiken ned våren 2006. Man har kvar ett program med samma namn, men detta är i praktiken ett ungdomsprogram med frågor om blaha-kunskap.

Också det fina SVT-programmet "Landet runt" förstördes 2010, genom ett olidligt hip-hop-dunk i programsignaturen.