Differentierad hemflytt

Statistik kan som bekant presenteras på olika sätt. Blågula frågor har när det gäller invandringen mer intresserat sig för bruttosiffror än för nettosiffror (invandring minus utvandring). För detta har vi fått viss kritik, exempelvis Immigrantinstitutet har framhållit nettoinvandringen som det relevanta.

I Sydsvenskan i februari 2002 refereras dock forskningsresultat som stöder BGF:s val. Det är Martin Klinthäll, forskare på ekonomisk-historiska institutionen på Lunds universitet, som undersökt benägenheten till återvandring hos olika invandrargrupper i Sverige. Det visade sig finnas stora och intressanta skillnader.

Klinthäll har via databaser följt 13 000 personer från åtta länder som har invandrat till Sverige under åren 1968-1996. Av dessa återvände 3.500, men benägenheten att återvända minskade med det kulturella avståndet.

Sydsvenskan:

"Av de invandrare som kom till Sverige 1990 har i dag 70 procent av de nordiska återvänt hem, 40 procent av de nordamerikanska, 20 procent av de europeiska och 10 procent av dem från övriga icke-europeiska länder."

Detta kan illustreras med följande diagram (framställt av BGF):


Sydsvenskan:

"Tendensen att det är de med hög inkomst och utbildning som oftast återvänder gäller inom varje land.

Överraskande nog spelar långsiktiga nedgångar i konjunkturen i Sverige ingen större roll för hur många som återvänder till sina hemländer."

I detta ligger väl en logik. Om man lever på bidrag, varför skulle man lämna Sverige för att arbetslösheten ökar? Sin försörjning har man ju ändå, så länge man stannar kvar.

En annan innebörd skulle kunna vara att av de invandrare som får en bra utbildning i Sverige blir många bara övergångsvis en tillgång för den svenska ekonomin.

 


Av särskilt intresse är ett annat resultat, när Klinthäll jämförde Polen och Chile:

"Båda länderna blev demokratier nästan samtidigt. Men ekonomin blev mycket bättre i Chile än i Polen.

- Betydligt större andel chilenare än polacker återvände."

Med andra ord: Det är inte den demokratiska utan den ekonomiska situationen i hemlandet som avgör om man väljer att flytta hem.