Arbete åt invandrare

"LÄTTARE FÖR INVANDRARE FÅ ARBETE".

Så löd en rubrik i Dagens Nyheter den 18/10 2000. Artikeln inleds:

"Arbetslösa invandrare i Sverige får nu jobb i betydligt snabbare takt än svenskar. De senaste siffrorna visar att sysselsättningsökningen för utländska medborgare är tre gånger så stor som för svenska medborgare - även om ökningen sker från en mycket låg nivå."

Av artikeln framgår att andelen i sysselsättning bland utländska medborgare 1) under det senaste året ökat med 2,7%. Motsvarande siffra för svenska medborgare 2) är 0,9%.

I sig är det naturligtvis positivt, om nyanlända invandrare kommer in på arbetsmarknaden. Det kan vara dubbel angeläget att så sker:

Det är alltid ett slöseri med resurser om människor som kan och vill arbeta inte får göra det.

Till detta kommer vikten av att undvika en särskilt hög arbetslöshet inom vissa etniska grupper, det kan annars skapa grogrund för motsättningar.

MEN HUR HAR DET GÅTT TILL när just personer ur kategorin utländska medborgare, där kunskaperna i svenska språket är sämst, lyckats?

För den som följt utvecklingen på detta område kan inget tvivel råda om att det sammanhänger med riktade åtgärder och en medveten politik från myndigheterna. Utländska medborgare skulle prioriteras, och det är vad som skett.

Svenskar har med andra ord diskriminerats. Till detta kommer risken för att man, med kvoteringsmetoden, till olika befattningar inte får den person som är bäst kvalificerad.

Det skulle ändå kunna vara ett pris som är värt att betala. Det är ju viktigt med en integration av de invandrare som kommit till Sverige för att stanna.

 

Tag så del av följande underrubrik i ovannämnda DN-artikel:

"Utländska medborgare i Sverige kan bli räddningen inför hotande arbetskraftsbrist."

Här skapas en association till den aktuella kampanjen för att invandringen till Sverige bör kraftigt ökas.

Om också dessa nya invandrare kommer att kräva en uppsättning särskilda stödåtgärder för att lyckas komma in på arbetsmarknaden, då blir priset högt för denna "räddning". Frågan är om "räddning" alls är ett adekvat begrepp i sammanhanget.

 

1) Denna grupp innefattar knappt hälften av de utrikesfödda i Sverige, företrädesvis de senast anlända.

2) I denna grupp ryms inte bara etniska svenskar, utan även drygt hälften av de utrikesfödda i Sverige.