Vem vet vad?

Detta ger anledning till två reflexioner:

Hur demokratiskt är Sverige idag? Från CharlesWestins utkikspunkt kan det kanske te sig problemfritt, men med ett underifrånperspektiv blir Sverige mer av en "demokratur" än en demokrati.

Till skillnad från diktaturen har demokraturen spärrar mot envälde och förtryck. Det anordnas allmänna val och det finns ett mått av yttrandefrihet.

Till skillnad från demokratin finns dock små möjligheter till folkligt inflytande. Ytligt sett finns en yttrandefrihet, men den är i verkligheten kraftigt beskuren. Genom en fördummande underhållningsindustri i kombination med hot om sanktioner vid brott mot politisk korrekthet hålls människor på plats. Nya partier får i och för sig bildas, och kan ställa upp i allmänna val - men de är i praktiken chanslösa om de mot sig har en samlad mediafront.

Hur påverkas graden av demokrati i Sverige av den förda invandringspolitiken och sättet att bemöta kritiker?

Demokrati förutsätter att människor inte är rädda. Den förutsätter också ett sammanhållande kitt i samhället. Det måste finnas en solidaritet - dvs en ömsesidig lojalitet. Människor måste vara beredda att ställa upp för varandra.

Det folkförakt och den svenskfientlighet - den självgodhet och obenägenhet att lyssna på kritik - som blommat upp i kölvattnet på massinvandringen, hotar det mått av demokrati som vi ändå har i Sverige.