I Sverige började en debatt om MAI med att Tomas Lappalainen skrev på Aftonbladets kultursida, under rubriken "Fritt fram för kapitalet?"
Några citat:
"1994 vann socialdemokraterna valet. 1995 inledde denna regering hemliga förhandlingar med världen 29 rikaste länder om ett världsomfattande investeringsavtal med namnet MAI (Multilateral Agreement on Investment).
Svensk förhandlare är Leif Pagrotsky. Avtalets syfte är att befria kapitalet från olika länders regler och lagar. Det ska bli juridiskt bindande och dess regler ska upprätthållas av en sorts ekonomisk världsdomstol som har rätt att döma folkvalda regeringar till väldiga skadeståndsbetalningar om de bryter mot multinationella företags världsomspännande rättigheter."
"Förespråkarna för MAI predikar... det globalt avreglerade marknadsevangeliet. "Vi håller på och skriver konstitutionen för en enda global ekonomi" som Renato Ruggiero, generaldirektör på WTO (World Trade Organization) utbrustit om MAI. Marinus W Sikkel, ekonomiminister i Holland och involverad i arbetet med MAI, har uppgivit att de avtalsslutande nationerna inte kommer att ha rätt att vidta 'icke-konforma' åtgärder:
'I framtiden kommer de endast att ha rätt att liberalisera.' Argumentet för MAI är det vanliga marknadsliberala: konkurrensen effektiviserar hela den globala ekonomin så kakan att dela på blir större.
Kritikerna menar att den ökade ojämlikhet som globaliseringen redan orsakat kommer att fördjupas i världen. MAI ses som ytterligare ett steg mot den marknadens diktatur där folkopinioner och folkvalda parlament förvandlas till hjälplösa åskådare till världsförloppet. Nationerna kommer att drivas in i en grym tävling om var miljölagstiftningen är mest 'liberal' lönerna är lägst, arbetarna är fogligast och har minst rättigheter - för att dra till sig de transnationella herrarnas uppmärksamhet och investeringsvilja."
