Den
politiska finnkampen
"Finnkampen" mellan
Sverige och Finland brukar kunna bli en "rysare". Den
praktiska betydelsen av utgången i en sådana idrottstävling
är kanske liten. Viktigare kan vara en jämförelse
mellan det svenska och det finska samhället.
Därmed inte sagt att
vi skulle ha motstridiga intressen, att den enes problem är
den andres vinst. Tvärtom - problem för Sverige som
grannland kan inte vara gynnsamt för vare sig Finland, Danmark
eller Norge.
I förra numret av SVIC,
nr 2/05, redovisade vi mandatfördelningen för de olika
partierna i danska folketinget respektive norska stortinget.
Så här ser mandatfördelningen ut i den finska
riksdagen:
Störst är Centern,
med 55 mandat, därefter kommer (s) med 53 mandat och Samlingspartiet
med 40 mandat.
I Danmark finns en 78%-ig majoritet
för den danska regeringens nya och stramare invandringspolitik. I Finland kan ingen motsvarande majoritet
urskiljas - där har nämligen sedan mycket länge
rådit partipolitisk konsensus om en stram politik. Inget
finskt parti har profilerat sig i någon annan riktning.
År 2004 sökte 3.800
personer asyl i Finland. Samma år beviljades 800 uppehållstillstånd
till asylsökande (varav 76 asyl, resten fick stanna på
humanitära grunder). Samma år var antalet asylsökande
till Sverige 23.200, dvs 6 gånger så många.
I relation till befolkningstal blev det för Finland 75 per
100.000 invånare, jämfört med 258 för Sverige.
Ser man till beviljade uppehållstillstånd
åt asylsökande och jämför över en tidsperiod
blir bilden än tydligare.
1994-2003 var siffran för
Finland drygt 19.000, för Sverige drygt 171.000. Per 100.000
invånare blir detta 91 för Finland och 1.053 för
Sverige.
(många fler diagram inger
i artikeln - de framgår av pdf-filen längre ned)
Bilden blir densamma om man
ser till anhöriginvandrade.
Antalet utrikes födda i
Finland är 159.000, vilket betyder 3% av befolkningen. Motsvarande
siffra för Sverige är 11%.
Jämför man u-landsbiståndet anslår Sverige nu 1% av BNP.
Finland ligger kring 0,35%.
Skattetrycket i Sverige ligger på 50,8% av BNP. För Finland
blir motsvarande siffra 46%.
I välståndsligan,
dvs OECD-statistiken, har Sverige halkat ned från en topplacering
till en 15:e-plats år 2002. Därmed hamnar Sverige
i jämnhöjd med Finland (varierar något år
från år).
Arbetslösheten är
högre i Finland än i Sverige, däremot är
inflationen lägre. Den ekonomiska tillväxten har flera
år varit högre i Finland än i Sverige.
Arbetsfrånvaro pga sjukdom
ligger i Sverige på drygt 4%, i Finland på drygt
2%.
Den finländska skolan ligger i topp vid internationella mätningar,
den svenska hamnar långt ned.
Man kan se till
· sena ankomster
· olovlig frånvaro
· tillmälen och hot
· direkt våld
· studieresultat
- Finland och Sverige utgör
beträffande skolan varandras motpoler!
Antalet ackumulerade fall av HIV är i Sverige fyra gånger
så stort som i Finland - 6.700 mot 1.750.
Antalet apatiska barn i Sverige, under en period 2002 och framåt,
är 410. I Finland är antalet 4.
Brottsligheten är hög i både Sverige
och Finland.
Beträffande misshandelsfall
är Sverige värst. 2004 var antalet misshandelsfall
i Finland 30.000, i Sverige mer än det dubbla: 67.000. (källa:
Nordiska rådet) Per 100.000 invånare blev det 590
för Finland, 740 för Sverige.
För våldtäkter
2004 var siffran för Finland 595, för Sverige 2.631.
Detta blir för finländsk del 1,2 fall per 100.000 invånare,
för svensk del 2,9 fall.
Vad gäller värdetransportrån
blir kontrasten total. Under perioden 1998-2004 förekom
224 värdetransportrån i Sverige. I Finland var antalet
4.
Uppklarningsprocenten för
brott är klart högre i Finland. Beträffande t
ex misshandelsfall var den 86% år 2001, medan den i Sverige
var bara hälften: 43%. (källa: Interpol)
