SLUTORD

"En fristad undan förtryck", "skydd åt förföljda". Detta är den officiella grunden för den svenska flyktingpolitiken. Hur hög har måluppfyllelsen varit?

Politiken kan ifrågasättas från två utgångspunkter:

1.

Ser man till de många miljoner människor i världen, som politiskt förföljs, befinner sig på flykt, eller i övrigt lider nöd är det dock bara en bråkdel som tagit sig till Sverige. På annat sätt kan det inte vara - vårt land har inte kapacitet att ta emot fler, våra resurser är begränsade.

Så mycket viktigare blir då att dessa resurser används effektivt - för att hjälpa rätt människor. Därvid är måluppfyllelsen låg: vad som i slutändan givit PUT i Sverige har i de flesta fall varit andra faktorer än skyddsbehov.

2.

I andra änden har ett annat - och paradoxalt - förhållande blivit alltmer uppenbart. Den förda flyktingpolitiken har resulterat i ett förtryck av motståndare till denna, till ett förtryck av oliktänkande i Sverige.

DEen har också resulterat i en form av etnisk rensning i många bostadsområden, där svenskar s.a.s. flytt. I förlängningen hotar utvecklingen leda till allvarliga etniska motsättningar, med öppet våld i stor skala. Detta är i varje fall vad flera invandrardebattörer talar om.

För vem eller vilka är den svenska flyktingpolitiken bra? Vilka vinner och vilka förlorar på den? Vilka motiv är det egentligen som ligger bakom den?

Handlar det om en önskan att få tillgång till billig arbetskraft?

Handlar det om en önskan att destabilisera vårt samhälle?

Handlar det om att splittra ett möjligt motstånd mot att begrava välfärdsstaten och folkhemstanken?

Åtminstone de som är anhängare av ett folkhem borde reagera.

Vad säger LO?

 

---