Ska svenska ersättas med engelska?


 

Marian Radetzki föreslår att vi förpassar svenska språket till historien.

Det ska ersättas av engelskan, enligt professorn i nationalekonomi och invandraren från Polen.

Mycket arbete krävs, innan alla svenskar flytande behärskar det engelska språket, säkerligen behövs tid innan vi lyckas göra engelskan till huvudspråket i Sverige, erkänner Radetzki. Men inte omöjligt! Många stora invandrargrupper tvingades, och lyckades, gå igenom en sådan process, argumenterar professorn.

Men varför göra sig av med svenska språket?

Radetzki ser, enligt en artikel i Dagens Nyheter den 28 juni i år, stora möjliga ekonomiska fördelar. Sverige skulle kunna spela en viktigare internationell roll. Om duktiga svenskar kunde göra sig bättre förstådda skulle vi kunna göra mer för freden och bidraga mer till en social utveckling i andra länder.

Tydligen ser Radetzki i förlängningen att engelskan ska bli huvudspråk också för andra länder. På sä sätt skulle en vanlig konfliktorsak försvinna eller åtminstone minska.


Låt mig kommentera:

Även om vi så att säga skulle "köpa" förslaget från Marian Radetzki och på allvar började arbeta för att genomföra det, skulle mycket tid behövas. Några generationer måste säkerligen passera, innan engelskan faktiskt skulle vara överallt använt i Sverige, som första språk.

Men Romarriket varade inte för evigt. På samma sätt kommer USA inte att för alltid förbli den starkaste nationen i världen. Redan kan vi uppfatta signaler om allvarliga problem.

• Jag tänker på krigen i Irak och Afghanistan.

• Jag tänker på den osäkra amerikanska lånemarknaden.

• Jag tänker på det saudiarabiska intresset för att ersätta US-dollarn med euro som betalningsmedel på oljemarknaden.

• Jag tänker på den amerikanska industrins svårigheter att konkurrera med den kinesiska. USA exporterar inte lika mycket som landet importerar - i längden blir det ohållbart.

 

Föreställ dig situationen om, låt oss säga, ett sekel. År 2107, hur ser världen ut?

Kanske Kina då är den viktigaste nationen i världen. Och kanske engelska språket då är betydligt mindre viktigt än det kinesiska.

Och Sverige är på väg att, för andra gången, byta ut sitt språk...?

 

Mer realistiskt skulle, tror jag, vara att arbeta för idén att alla länder kommer överens om ett språk som allas andra språk. Den vägen tillåter att de nationella språken fortsätter att finnas, ändå skulle vinsten vara där: vi skulle ha en gemensam plattform vid internationella möten.

Som ett första steg på den vägen kan vi arbeta för denna lösning inom EU.

Jan Milld