Jubileumstal

Vid Sverigesdemokraternas jubileumsfest (SD 20 år) i Stockholm i februari 2008 höll pressekreteraren, Mattias Karlsson, ett mycket uppskattat tal, om ett imaginärt framträdande år 1988.

Det var ändå 20 år efter att ett verkligt tal hållit i samma ämne. Detta hölls år 1968. I England. Av den konservative parlamentarikern Enoch Powell.

Mattias Karlssons tal återges här, i delar:

 

"När sverigedemokraterna bildades den 6 februari 1988 var jag 10 år gammal och därmed mer intresserad av spela fotboll, fiska och fråga chans på tjejer än av politik och framtidsprognoser. Men om vi leker med tanken att jag hade varit ett mer unikt barn än vad jag i själva verket var och att jag varje ledig stund hade suttit på min kammare och studerat historia, filosofi och statsvetenskap istället för att spela fotboll och att jag utifrån dessa studier kommit fram till att Sverige slagit in på en farlig politisk väg och sedan lånat en trälåda i Pappas garage, ställt mig på den utanför den lokala ICA-butiken och högljutt deklarerat att om vi inte byter politisk inriktning nu kommer det år 2008, i varje större stad i Sverige att finnas ett invandrarghetto och i många av dessa ghetton kommer mindre än hälften av invånarna att försörja sig själva.

• Där kommer polisen inte att kunna åka in utan att ha dubbla patruller där den ena skyddar den andre ifrån överfall.

• Där kommer ambulans och brandkårspersonal att vara tvungen att ha polisbevakningen när de åker ut på larm för annars riskerar de att bli stenade.

• Där kommer bussbolagen bli tvungna att ställa in sina linjer eftersom chaufförerna ideligen blir misshandlade och får sina bussar sönderslagna.

• Där kommer offentlig egendom regelmässigt bli uppeldad och vandaliserad till en kostnad av hundratals miljoner varje år.

• Där kommer inte svenska ungdomar kunna vistas på kvällstid utan en överhängande risk för att bli rånade eller utsatta för sexuella trakasserier.

• Där kommer det att bo en icke obetydlig andel invånare som efter 20 års vistelse i Sverige fortfarande måste använda tolk vid kontakten med svenska myndigheter.

Då hade de eftermiddagshandlande landsortsborna förmodligen skakat på huvudena och muttrat någonting om stolleprov, galna ungar och olyckskorpar.

Om jag sedan hade sagt att om 20 år kommer den svenska regeringen att utöva påtryckningar i syfte att stänga ned tidskrifter som bryter mot islams förbud mot att avbilda profeten Mohammed, svenska muséer kommer att stänga ned konstutställningar och svartlista konstnärer som bryter emot muslimska påbud, svenska förskolor kommer sluta att servera fläskkött, svenska slakterier kommer att praktisera ritualslakt, svenska simhallar kommer att införa separata badtider för män och kvinnor, svenska skolor kommer att ha särskilda lovdagar för att fira avslutningen på Ramadan, svenska sjukhus kommer att utföra religiöst betingad könsstympning på fullt friska spädbarn, det vanligaste namnet bland nyfödda pojkar i rikets tredje största stad kommer att vara Muhammed och företrädare för muslimska organisationer som representerar över 70 000 medlemmar och som har ett nära samarbete med socialdemokraterna kommer att framföra krav på inrättandet av Sharia-lagar i Sverige.

Då hade nog en och annan börjat skrika om hitlerjugend och försökt få mig att gå hem….

Om jag sedan fortsatt med att säga att det inte kommer att stanna där, utan att vi 2008 kommer att ha sett neddragningar inom landstingen som resulterar i att man på vissa håll tvingas upprätta listor på vilka sjukdomar man har råd att bota, att var fjärde elev kommer att gå ut grundskolan utan att nå kunskapsmålen, att gamla svenska seder som kyrkliga skolavslutningar och uppsättandet av julkrubbor kommer att vara bannlysta på många svenska skolor, att försvarsmakten, med undantag för utlandstjänstgöring under främmande staters befäl, kommer att vara totalt nedrustat, att regeringen utan föregående debatt eller folkomröstning kommer att ha undertecknat en överstatlig grundlag, som står över den svenska och som inte ens är översatt till vårt språk, att hela sjukhusavdelningar i huvudstaden är avsatta bara för våldtäktsoffer, att mer än en kvart miljoner ålderspensionärer kommer tvingas leva på en månadsinkomst som understiger existensminimum.

Vid det laget hade man nog ringt psyket och fått mig inlagd,.."

"Det har aldrig varit lätt att vara sanningssägare och speciellt inte när man har dåliga nyheter. Folk vill inte höra att man måste ta obekväma beslut idag för att undvika katastrofer i övermorgon. Vi svenskar vill ju helst att saker och ting skall vara så trevliga och konfliktfria som möjligt, att alla skall ha det bra, vara glada och gärna sitta i en mysig ring med tända ljus och sjunga Kumbaya. För ett folk med en sådan vänlig och naiv läggning är det ju mycket enklare att lyssna till de politiker, som säger att om ni bara låter oss höja skatten ett par procentenheter åt det ena eller andra hållet, så kommer alla få det bättre och allt kommer att fortsätta som vanligt.

När försämringarna dessutom kommer gradvis som de gjort i Sverige, så är de lättare att tolerera än om de skett över en natt. Människor är väldigt anpassningsbara. Det är lite som den välkända liknelsen om hur man bör koka en groda. Försöker man stoppa ned grodan i skållhett vatten kommer den att bränna sig och hoppa ur kastrullen direkt. Därför bör man istället sänka ned den i ljummet vatten och sedan sakta och gradvis öka värmen. Då kommer den att sitta kvar tills den är kokt.

Tyvärr verkar det vara så att det är först när problemen redan är här och när de har nått en sådan omfattning att man inte längre kan ignorera dem i sin vardag, som folk är beredda att lyssna."

"... jag är ändå outsägligt glad och tacksam över att det under alla dessa år har funnits människor som fört partiet vidare, som har vetat att det Sverige en gång varit kan det bli igen och som varit beredda att riskera allt för drömmen om ett bättre Sverige.

För drömmen om ett fritt och självständigt Sverige,

ett Sverige där man respekterar tidigare generationers möda och uppoffringar,

ett Sverige där människor känner samhörighet och gemenskap med varandra,

ett Sverige där lag och ordning råder, där människor inte behöver se sig oroligt om över axeln när de är ute och går på kvällen eller ens låsa sin cykel,

ett Sverige med starka familjer och trygga barn,

ett Sverige där män och kvinnor är lika mycket värda,

ett Sverige där vi tar hänsyn till naturen och inte utsätter djur för onödigt lidande,

ett Sverige fritt från politiskt våld, där yttrande- och mötesfriheten gäller alla

ett Sverige där man uppmuntrar företagar- och innovationsanda och där människor sätter en ära i att arbeta och göra rätt för sig.

ett Sverige där vi tar hand om våra gamla på ett värdigt sätt,

ett sverige där våra barn går ut skolan med världsledande kunskaper

ett sverige där de som är sjuka får vård

Jag är stolt över att få bära den drömmen vidare, jag är stolt över att vara sverigedemokrat och jag kommer att vara ännu stoltare när vi 2010 har blivit Sveriges tredje största parti och vår riksdagsgrupp har intagit sina platser på Helgeandsholmen.

Fosterlandet åter och Sd till Rosenbad!"

 


 Se vidare:

Jubileumsboken