Pierre Schori,
inför de folkvalda: Invandringsminister Pierre Schori i riksdagens flyktingpolitiska debatt den 21 maj 1997:
Ur anförande 1: "Fru talman!... I den allmänna debatten om invandring och integration har på nytt främlingsfientliga röster höjts. Regeringen välkomnar därför det här tillfället att tillsammans med partierna i riksdagen på nytt slå fast att främlingsfientlighet och rasism inte har någon plats i vårt samhälle. Vi vill att vårt samhälle skall präglas av demokrati och jämlikhet. Dessa ledstjärnor för den allmänna politiken ger också den nödvändiga vägledningen när regeringen nu intensifierar insatserna för integration.
Till demokratins värderingar hör respekten för alla människors lika värde, den enskilda människans frihet och värdighet liksom tolerans, humanism och rättvisa... Det är viktigt att vi alla tar till oss att Sverige befinner sig i ett globalt grannskap och att vårt samhälle redan präglas av etnisk och kulturell mångfald. Denna insikt måste genomsyra våra värderingar och den praktiska politiken på alla samhällsområden.
Erfarenheten visar att den effektivaste enskilda åtgärden mot rasism och främlingsfientlighet är en framgångsrik integration. När människor, infödda såväl som invandrade, kan skapa sig en hygglig tillvaro genom utbildning och arbete, klara omsorgen om familjen genom egna ansträngningar men också med stöd från och delaktighet i samhället läggs grunden för gemenskapen och solidariteten i samhället
I ett klassamhälle hotas sammanhållningen när klyftorna får vidgas och när människor i praktiken värderas olika. På samma sätt som vi bekämpat de sociala orättvisorna måste vi nu bekämpa orättvisa kopplad till etnisk och kulturell bakgrund. De som bor i vårt land måste oavsett bakgrund ha samma rätt till utveckling, delaktighet och inflytande. Det är en fråga om demokrati och människovärde.
Regeringen arbetar nu intensivt med integrationsfrågorna och ger dem en större tyngd än vad tidigare regeringar gjort. En särskild proposition kommer att läggas på riksdagens bord i höst. Frågor om segregation kontra integration blir också viktiga i den kommande bostadspolitiska propositionen. Det kanske viktigaste för en lyckad integration är möjligheterna till sysselsättning och egenförsörjning.
De goda möjligheterna på arbetsmarknaden i Sverige till i början av 90-talet gjorde också att vi hade relativt sett mindre problem med integrationen i vårt land än vad många andra hade. Samtidigt som arbetslösheten sköt i höjden under krisåren hade vi en rekordstor flyktinginvandring, särskilt från Bosnien och Jugoslavien. En stor del av de senaste årens nyanlända invandrare står nu utanför arbetsmarknaden, och även andra med utländsk bakgrund har fått det svårare. För dessa liksom för andra grupper som haft svårt att ta sig in på arbetsmarknaden under de senaste åren av ekonomiska svårigheter behövs insatser för att inte utanförskapet skall permanentas och för att Sverige som välfärdsland skall fortsätta att utvecklas. Grunden för sådana satsningar och för att nya jobb skall skapas i näringslivet har nu lagts genom att balans har återupprättats i ekonomin.
Fru talman! Moderaterna har genom sitt manifest Land för hoppfulla manat fram en ny debatt om invandringen och invandrarna. ... I flera fall fiskar Moderaterna i grumliga vatten av missnöje med förment höga kostnader för bidrag till invandrare.
Här har man givit legitimitet åt grupper som dessbättre har haft problem med att komma ut med sitt främlingsfientliga budskap sedan Ny demokrati kollapsade.
I debatten om invandring är det ett kärt tema att påstå att en moralisk elit har åsiktsmonopol och att andra åsiktsyttringar förkvävs. Jag invänder mot det resonemanget. Vi har åsikts- och yttrandefrihet i Sverige, men det innebär ju inte att den som uttrycker sig negativt om invandring och invandrare skall få stå oemotsagd.
Nu när också några forskare och akademiker ställer upp bland de främlingsfientliga är det än angelägnare att i debatten slå hål på myterna och bemöta förenklade och felaktiga påståenden. I historien finns tyvärr alltför många exempel på att god utbildning inte är något säkert vaccin mot fördomar och ondska. Jag har också med glädje noterat att flera forskare givit sig in i debatten och med fakta och vetenskapliga teorier om samlevnad och demokrati i ett mångkulturellt samhälle sagt emot kolleger som fastnat i trångsynthet.
Den senaste tidens debatt bekräftar för mig hur viktigt det är att vi som är ansvariga för politiken behandlar frågor kring invandring varsamt. Vi är ense om att vi liksom andra länder i vår omvärld måste reglera invandringen. Samtidigt vill vi att alla som får rätt att bo i Sverige skall känna sig välkomna. I detta ligger ett dilemma. När de häftiga debatterna blossar upp är det många enskilda människor som bott här i flera år som känner sig utpekade. Det skapar oro och motsättningar....
Ur anförande 2: Yvonne Ruwaida ställde viktiga frågor, liksom de andra. Det är riktigt att Per Albin Hanssons folkhem inte är detsamma i dag. Men Per Albin Hanssons folkhem var ett sätt att krossa klassamhället. I dag, i globaliseringens tidevarv, behöver vi naturligtvis en ny definition. Då talar jag också om integrationen. Det berör också Hans Anderssons andra fråga.
Integration är inte liktydigt med assimilering eller anpassning. Av dem som kommer hit förväntar vi oss. att de lär sig svenska och att de respekterar lagen och våra grundläggande demokratiska värderingar. Dessa som också står i samklang med de universella mänskliga rättigheterna kan samtidigt förenas med en stor kulturell mångfald, som nu finns representerad också i Sverige. Det är det nya för oss, och det skapar en ny dynamik i vårt samhälle. Den kan leda till osäkerhet inför det som är obekant och också motsättningar. Men utmaningen är just att ta till vara det berikande i mångfalden och låta vår kulturmosaik utvecklas. Som politiker och opinionsbildare har vi ett ansvar för vilket klimat som skapas för den processen. Vi måste visa att vi inser och ser positivt på att Sverige är och kommer att förbli ett öppet samhälle där olika kulturer, språk, traditioner och religioner finns representerade. Vår framtid är beroende av hur vi förmår förvalta och tillvarata de möjligheter och lösa de problem som detta innebär. Aldrig mera kommer Sverige att bli ett slutet och isolerat land med ett inre liv som är oberoende av världen utanför.
Men samtidigt som kampen mot rasism och främlingsfientlighet bäst bedrivs genom åtgärder för integration, måste samhället också genom lagar och andra åtgärder garantera skydd mot kränkningar och diskriminering. Jag håller med Rose-Marie Frebran; det behövs en ny historieskrivning. Vi behöver en ny ansats i utbildningen i skolorna om integrationen, flyktingskapets orsaker och globaliseringens konsekvenser.
- - -
Vidare har regeringen, för att stärka invandrarnas kompetens, bidra till god social utveckling och förhindra utanförskap, avsatt 125 miljoner kronor för insatser i åtta invandrartäta bostadsområden. I vårpropositionen föreslår regeringen en höjning av detta bidrag till 300 miljoner kronor för 1998 och 200 miljoner kronor för 1999.
Ur anförande 3: Fru talman! ...Vi skall inte heller glömma bort i sammanhanget att i de s.k. Blommanpengarna ingår att stimulera invandrare att utnyttja sin rösträtt. Det är viktigt, Lennart Rohdin, att i alla sammanhang upplysa om att den allra största flyktingskaran går från ett fattigt u-land till ett annat fattigt u-land. Det är bara en bråkdel som kommer till Europa och Sverige. Det kommer inga otaliga skaror hit, som det står i Moderaternas manifest!
Vi kan se på några siffror. Totalt antal invandrade och utvandrade var 1994 75 000 in och 15000 ut. År 1995 var det 36 000 in och 15.000 ut. I fjol var det praktiskt taget lika 39 000 in och 33 000 ut. Det är alltså på ett par år en halvering av antalet invandrade alla kategorier och en fördubbling av antalet utvandrade. Det är nästan balans.
Vi kan notera ett kraftfullt avståndstagande från vissa delar - jag säger detta ärligt - av Land för hoppfulla. Vi väntar på ett avståndstagande också från Folkpartiet.
Ur anförande 4: Rasism och främlingsfientlighet skall kriminaliseras och jagas. Det går inte att i en demokrati hitta några ursäkter, t.ex. att det är fel på invandrar- och flyktingpolitiken.
Men vi måste självfallet gå djupare för att finna motgifter mot de tendenser som finns. Vi måste gå till oss själva. Det är först när vi erkänner att vi alla inom oss har ett frö till intolerans som bottnar i oro, rädsla för det okända, som vi verkligen kan nå resultat. Jag håller med Hans Andersson. Utan ett personligt engagemang, en inre överenskommelse med det egna jaget att stå emot fördomar, förtal och fördumning, brutaliserar vi oss själva och samhället. Därför är det hur vi här och utanför denna kammare hanterar detta intoleransens frö som vi bär inom oss som avgör vilka människor vi blir. Vi kan bekämpa detta med hjälp av upplysning och kunskaper. Hur vi hanterar detta kommer att betinga oss själva och vår omgivning.
Har vår egen grund skakats i sina grundvalar på grund av arbetslöshet, utanförskap eller andra former av social isolering, minskar också mottagligheten för förnuftsargument. I stället ökar grogrunden för enkla lösningar, hetspropaganda, gängbildning, subkultur. Där skiljer vi oss på ideologiska grunder mot Moderaterna.
Därför blir en kraftfull och uthållig politik mot arbetslöshet, utslagning, för social solidaritet och sammanhållning, för upplysning och kunskap, odelbara och oundgängliga inslag i kampen mot intolerans, främlingsfientlighet och rasism."