Har man svaga argument i sak kan man försöka
kompensera sig genom att få sina subjektiva åsikter presenterade
som objektiva fakta. Detta kan ske genom att förmedlaren får titeln "expert" eller "forskare". På detta
har vi redan sett många exempel, till massinvandringens försvar.
Vad som nu tycks ske är en upptrappning,
såtillvida att det politiska budskapet från föregivna forskare
blir alltmer aggressivt och öppet propagandistiskt. Ett exempel på
detta var ett inlägg på DN Debatt den 26 juni 2003, presenterad
på följande sätt:
"Ju flera av
en kommuns invånare som deltar i frikyrkliga möten, desto ovanligare
är det att de främlingsfientliga Sverigedemokraterna lyckas få
plats i kommunfullmäktige. Det har statsvetaren Magnus Hagevi funnit
i en forskning som stöds av Vetenskapsrådet. Han presenterar sin
rapport vid den statsvetenskapliga världskongressen i Sydafrika om några
dagar..."
Hagevi skriver bland annat följande om
SD:
"...är framgången
för det starkt främlingsfientliga partiet en varningsklocka för
medborgare och politiker som är engagerade i förändringen av
Sverige till ett mångkulturellt samhälle."
Som "främlingsfientlig" uppfattar
denne forskare uppenbarligen även den som vill minska asylmissbruket
eller motsätter sig tillväxten av etniska enklaver i Sverige:
"Det positiva
sambandet mellan religiösa mötesbesök och stödet för
Sverige som ett mångkulturellt samhälle bekräftas också
på individnivå. Det visar mina analyser av SOM-institutets frågeundersökningar
och väljarundersökningarna genomförda på Göteborgs
universitet. När svenska medborgare ombads ta ställning till påståendet "ta emot färre
flyktingar i Sverige" var regelbundna religiösa mötesbesökare en av de få grupper
där fler personer avvisade det främlingsfientliga påståendet
än som stödde det."
För Hagevi består världen av
"goda" respektive "onda" krafter, där bara en hållning
till invandring är möjlig för den som vill räknas som
"god":
"I kommuner med
relativt många kyrkobesökare är de som aldrig går i
kyrkan också relativt positiva till flyktingar...
De goda krafter som
vill stödja det mångkulturella samhället bör beakta att
många religiösa organisationer - framför allt frikyrkor -
är en positiv resurs i detta arbete. Allt från kommunalpolitiker
till statsråd som integrationsminister Mona Sahlin har stor anledning att stödja frikyrkornas arbete. Därigenom kan
de också öka stödet för Sverige som ett mångkulturellt
samhälle."
Behöver det finnas något samband mellan intentioner och resultat?
Räcker det med goda intentioner, även om resultatet i slutändan
blir allmänt kaos och ökat lidande?