Merit Wager skriver på sin blogg ofta både skarpt och initierat om asylfrågor. Under rubriken "Skrämmande fakta ska också redovisas" kritiserar hon den 19/7 -09 svenska journalister:
"Svenska journalister har, genom att undvika att rapportera allsidigt, i åratal vilselett allmänheten i asyl- och migrationsfrågor. Jag har själv hört journalister säga att de inte vågar skriva si eller så (trots att det varit viktigt och sant) för att det varit 'negativt om invandrare' och de hyser en stor och svårförståelig rädsla för att bli utmålade som 'rasister' och 'främlingsfientliga'. Maken till märkligt resonemang - och självcensur - kan man nog bara möta bland journalister i Sverige, knappast någon annanstans. Jo, i diktaturer, förstås."
"Det kan inte beskrivas med något annat ord än 'skrämmande', det faktum att det finns massor människor i arbetsför ålder i Sverige, och att det hela tiden kommer fler, som aldrig kommer att arbeta och bidra till det gemensamma samhället. Som aldrig kommer att betala skatt utan alltid kommer att leva på bidrag - hela sina liv. Människor som därmed aldrig - inte i första, inte i andra och tidigast i tredje generation - kanske kan börja “integreras”, d.v.s. börja ta till sig de värderingar, det demokratiska system och de lagar som Sverige omfattar. Det är skrämmande. Och det är fakta - ingenting annat. Fakta som inte borde få döljas, viftas undan eller kategoriseras som något annat än vad det är, nämligen just fakta."
Wager refererar uppgifter ur Skånska Dagbladet den 18/7 -09:
Omkring 190 000 personer har invandrat eller förväntas invandra till Sverige mellan 2005 och 2010. Många av dem saknar gymnasiekompetens. Enligt statistik från Migrationsverket saknar 25 procent av de nyanlända invandrarna fullständig grundskoleutbildning och ytterligare 15 procent har endast grundskoleutbildning. Omkring 40 procent saknar alltså gymnasiekompetens — något som krävs för i stort sett alla jobb på den svenska arbetsmarknaden.
Från Arbetsförmedlingen har hon fått fram ytterligare fakta:
Antalet utlandsfödda i den arbetsföra befolkningen uppgick i slutet av 2008 till 1 miljon. Arbetslösheten bland utrikesfödda var i april månad dubbelt så hög som för svenskfödda. Bland utomeuropeiskt födda var den tre gånger så hög.
"De, som inte lär sig svenska och motiveras att utbilda sig (och hur många är de?), kommer att försörjas via bidrag från den arbetande och skattebetalande befolkningen. Många bidragsförsörjda jobbar samtidigt svart i en parallell värld. En parallell värld som redan är enormt mycket större än godtrogna svenskar har en aning om, eller vill låtsas om. Och som få journalister beskriver… Bidrag pytsas således ut medan många tjänar pengar antingen på kriminell verksamhet eller svart arbete (vilket ju inte heller är lagligt). Under tiden dignar den del av befolkningen som arbetar under ett av världens högsta skattetryck. Men det kanske är det som är 'svensk solidaritet'…"
"...de tiotusentals människor som kommer hit och inte talar om vilka de är eller varifrån de kommit och inte visar några handlingar som kan tala om det heller, de kan knappast ha andra skäl än att de vill ha ett bättre liv. Inget märkvärdigt med det, tvärtom: det är helt naturligt att göra det, men problemet är att Sverige inte (och knappast något annat land i världen heller) har en lagstiftning som tillåter den typen av invandring. Många asylsökande vet dock att i Sverige finns de starka grupper som - oavsett vad lagen säger - anser att alla som tagit sig hit - oavsett varifrån de kommer och vilka de är - alltid ska ha rätt att stanna här bara av den anledningen att de är här och uttalar ordet 'asyl'."
"...Att media inte rapporterar mer om hur det ligger till utan ofta okritiskt tar upp enskilda fall där journalisterna bara går på hörsägen och inte ens bryr sig om att sätta sig in i fallen, inte tar del av alla handlingar för att få en mer allsidig bild, det är ytterst beklagligt. Däremot fortsätter medierna gärna att, understödda av vissa politiker, odla myten om alla kirurger som kör taxi…"
"Det finns inget främlingsfientligt i att meddela fakta. Det är att visa förakt för folket att inte göra det. Journalisterna, som ofta själva framhåller hur viktigt deras arbete är (vilket det också är) och talar om att de ska granska samhället, politiker och olika samhällsaktörer, ska inte undanhålla fakta från folket. Att vilseleda människor eller att medvetet undanhålla dem fakta som de behöver för att bilda sig en helhetsuppfattning, bara för att man själv är rädd för att kallas 'rasist' eller tycker att det är allmänt obehagligt i rådande klimat, rimmar mycket illa med journalistisk etik och heder."
Några dagar senare publicerade Merit Wager ett brev från läsekretsen, inspirerat av texten ovan:
"Jag hamnade på bloggen Vi i Sverige, som tidningar länkar till ibland. Där står att läsa att bland invandrare har 75% gymnasial utbildning. Jag orkar inte kolla alla källor, tröttsamt för en lekman på området att hitta på t.ex. SCB:s sidor också. Men denna blogg, som ger sig ut för att vara objektiv i invandrarfrågor, kommer ofta med information som inte stämmer med vad jag jag ser i min vardag (som visserligen är begränsad, men jag bor i alla fall i Stockholm och ser olika stadsdelar osv ). Och nu läser jag precis motsatt information på Din blogg angående flyktingars utbildning. Som onekligen verkar trovärdigare.
Svenska Dagbladet hade häromdagen en artikel av Paulina Neuding på ledarsidan, som du säkert läst. Det mystiska är att kommenterande inlägg efter inlägg raderades efter en stund. Man hann se att det var resonerande, vettiga inlägg (som följde tidningens regler) utan påhopp à la SD och liknande. Insändare noterade detta och kommenterade faktum. Det raderades också.
Hur är det med yttrandefriheten på tidning/arna egentligen? Kommentarerna blir ju egentligen ointressanta om de regisseras så att bara vissa med 'rätt' eller intetsägande åsikt/info blir kvar."
"Vad jag tror att de flesta, såväl svenskar som de flesta invandrare. efterlyser är fakta och åter fakta. Nu verkar det spekuleras hit och dit, i media framför allt. Det gäller invandrares utbildning före ankomst, skolgång här, brottslighet, sjuklighet, mm.
När fakta ligger på bordet, då är det läge för sammanställning och förslag på åtgärder som kan förbättra vårt samhälle i det här avseendet. Och så - genast eller i vissa fall på sikt - genomförande av åtgärderna.
Många är faktiskt rädda idag. De anpassar sig. Vågar inte bo i vissa områden (och de är väldigt många förorter i Stockholm), skaffar larm till bostäder, går inte ut sena kvällar. Joggar inte ensamma, plockar inte svamp eller bär ensamma. En del män vågar inte meka med bilen på OK-gör-det-själv-verkstad (V-by) p.g.a. aggressiva grupper av utländska män. Förvånande?!
Livet har på många sätt blivit ofriare än när jag växte upp på 50-60-talet. Trots att de flesta hade det ganska enkelt ställt privatekonomiskt jämfört med nu. Men det offentliga, inte minst sjukvården, fungerade bra. Och man var inte rädd. Hörde aldrig talas om ens ficktjuvar, ännu mindre om gruppvåldtäkter, värdetransportrån eller personrån.
SvD:s censur (?) skrämde mig i alla fall. Tecken på att den här typen av censur förekommer allmänt kanske?"
|
|
