Högskola

 Den politiska korrektheten kräver ju att invandrare, rent allmänt, ska betraktas som resurser. Invandringen i sig är "berikande" och en stor andel av de invandrade har kvalificerade utbildningar. Så har vi fått höra.

Ändå är tydligen kraven på förkunskaper vid intagning till våra högskolor mycket låga. Detta framgår av nedanstående brev, sänt till Högskolverket av Inger-Siv Mattson:


Nacka den 8 juni 2003

Till

Högskoleverket

Universitetslektor Sigbritt Franke

Utredare Stig Forneng  (v g meddela diarienr)

Ämne: Påstådd diskriminering på arbetsmarknaden av "personer med utländska namn"

Med anledning av Jonas Elghs artikel i SvD den 3 juni om Högskoleverkets rapport om den s.k. diskrimineringen av personer med "utländska namn"  på den svenska arbetsmarknaden vill jag framlägga några förslag till förklaringar. "Att klara en hel svensk högskoleutbildning räcker ofta inte för att personer med utländsk bakgrund ska få en lika stark ställning på arbetsmarknaden som personer med helsvensk bakgrund" skriver Elgh.

Förklaringen till att "det är tre till fyra gånger så vanligt att personer med utländsk bakgrund har en svag ställning på arbetsmarknaden inom yrkesgrupper som tandläkare, tandhygienist, psykolog och arbetsterapeut" kan möjligen finnas i den broschyr "Att studera på högskolan" som Högskoleverket själva givit ut som introduktion till högskolestudier för "personer med utländsk bakgrund. "

Läser Högskoleverkets GD och utredare inte verkets egna rapporter?

 


Broschyrens notapparat ger en antydan om att det inte nödvändigtvis är de "utländska namnen" - dvs. diskriminering - som är orsaken till "den svaga ställningen på arbetsmarknaden." Här följer ett urval belysande exempel ur text och notapparat:

"Vi hoppas att broschyren ska hjälpa dig när du och dina närmaste diskuterar framtiden"

Fotnot: "närmaste" Här: dina närmaste = din familj, t ex dina barn eller syskon.

"En bokstav brukar visa nivån på kursen. A är den lägsta nivån och D den högsta"

Fotnot: nivå -n- er. Här: A är den lägsta nivån = A är den "lättaste" nivån."

"De flesta utbildningar på högskolan ger en generell examen."

Fotnot: "generell" (allmän). Generell examen = en examen som innehåller olika ämnen men inte ger ett särskilt yrke."

"Några utbildningar på högskolan är yrkesutbildningar. Man studerar till ett särskilt yrke t ex veterinär, dietist och civilingenjör."

Fotnot: veterinär - en - er = en "läkare" för djur - civilingenjör - en - er = en person som har en hög teknisk examen, oftast från en teknisk högskola. dietist - en - er = en person som arbetar med mat, vad maten innehåller och vad olika personer bör äta.

"Man måste ha vissa förkunskaper för att komma in på högskolan."

Fotnot: förkunskaper. Man behöver förkunskaper för att gå den här utbildningen = Man behöver kunna en del saker, innan man börjar utbildningen.

"Det finns grundläggande behörighet och särskild behörighet."

Fotnot: behörighet - en - er. Hon har behörighet att söka till högskolan = Hon har rätt att söka till högskolan.

" Introduktion till studier på högskolan"

Fotnot: introduktion - en -er. Introduktionen till utbildningen = en kurs före den riktiga utbildningen.

Andra för en högskolestuderande svåra svenska ord som kräver förklaring är

"forskare = person som studerar något ämne vetenskapligt, för att hitta ny kunskap"

"mångfald = här finns en mångfald av olika nationaliteter = här finns folk från många olika länder," -

"stipendi/um -et - er = ett bidrag till en person från t ex en organisation, ett företag eller en förening"

"Det är bedrövligt att det fungerar på detta diskriminerande sätt" kommenterade Högskoleverkets chef på politiskt korrekt maner rapporten. Vi har fått lära oss att de främmandes alla tillkortakommanden alltid är samhällets och svenskarnas fel. Varje antydan om att det skulle kunna finnas andra förklaringar än diskriminering till bl. a de främmandes "svaga ställning på arbetsmarknaden" har regelmässigt bemötts med epitet som "rasism och främlingsfientlighet."

Efter att ha tagit del av Högskoleverkets introduktionsbroschyr för "personer med utländska namn" anar man dock ett samband mellan kunskapsnivån och "den svaga ställningen på arbetsmarknaden."

När det gäller de examensgrupper där studenter med utländsk bakgrund har "en svag ställning på arbetsmarknaden" kanske förklaringen ligger i att Högskoleverket inte tillräckligt tydligt lyckats förklara betydelsen av ord som tandläkare, biomedicinsk analytiker, arkitekt, agronom, psykolog eller teolog för de högskolestuderande!!

När det gäller de främmandes "svaga ställning" inom teologyrket kan förklaringen möjligen vara att ett mycket stort antal av dem som har utländska namn är muslimer!

Bäst har Högskoleverket tydligen lyckats förklara orden "läkare" och "civilingenjör" där endast 5 resp. 10% har "svag ställning." Ändå påstår Mona Sahlin i tid och otid att hon är "så trött på att åka taxi med 'lekare' och köpa korv av civilingenjörer" Märkligt! Ekvationen går av någon anledning inte ihop!

Ni påpekar att "nästa steg för Högskoleverket skall vara att fördjupa sig i hur rekryteringen går till hos vissa större arbetsgivare som t ex Ericsson samt kommuner och landsting."

Jag föreslår att Ni ser till att Högskoleverket i enkäterna skickar med sin broschyr!! Det torde vara intresse för de blivande arbetsgivarna att ta del av nivån på dem som de är mer eller mindre tvingade att rekrytera! En arbetsgivare som av olika skäl inte vill anställa en person med "utländskt namn" anmäls omedelbart för diskriminering till DO. De främmande har med benäget stöd från politikerna givetvis inte varit sena att upptäcka den lukrativa och skattefinansierade försörjningsinrättning som DO i form av generösa skadestånd så välvilligt består dem med!

En rekryterare som intervjuats tror att "det handlar om att man inte känner till andra kulturer tillräckligt bra vilket innebär att man inte vet hur personer med utländsk bakgrund kommer att passa in i ett svenskt företag."

För att råda bot på denna brist på förståelse föreslår jag att Högskoleverket i samarbete med statsrådet Sahlin och Integrationsverket tar fram en broschyr som för svenska arbetsgivare på lätt svenska förklarar vad ord som "taqija, sharaf, sharia" m.m.  m.m. betyder!

Inger-Siv Mattson

pensionerad f d internationell sekreterare