Integrationsverkets årsredovisning
1999 bjuder på en hel del intressant läsning.
Även om den nye generaldirektören,
Andreas Carlgren, inte går
så långt som sin företrädare - att verket ska betygsätta de
politiska partierna - står klart att även han vill se en aktiv
opinionsbildande och politisk roll för Integrationsverket:
"Integrationsverket
kan inte ensamt förändra
framtiden. Det gäller
att vara ett verk med så stort engagemang, att vi engagerar
andra. Vi måste
lita till att kunskap är makt. Det gäller också att vara
ett så synligt verk att vi förmår påverka
dagordningen för
samhällsdebatten. Dessa är allesammans vägar att på
olika sätt påverka samhällets utveckling. Så kan vi
främja de mål
vi är satt att arbeta för."
"Påverka
samhällets dagordning
Det finns ingen enkel,
bred och rak väg mot integration. Problemen är många. Men
möjligheterna är större och viktigare.
Olikhet och mångfald skapar utveckling. Det finns enormt stora möjligheter
för hela samhället genom alla nya svenskar som kommit till vårt
land. Många nya, hitflyttade svenskar är högutbildade och har med sig värdefulla kunskaper
till vårt land."
Integrationsverket har
en stor uppgift när det gäller att påverka vilka frågor
som ställs överst på dagordningen och visa vilka möjligheter
till utveckling och framsteg hela samhället har genom integration.
Tar vi vara på dessa, innebär det nya kunskaper, nya företag
och större framsteg för vårt land. Gör vi det
inte, missar vi enorma utvecklingschanser och drabbas alla istället
av högre kostnader. Främlingsfientligheten riskerar att öka.
En vältalig och högljudd, främlingsfientlig opinion får
då förskjuta fokus för hela debatten.
Det blir en viktig utmaning
för oss. Där har vi som kunskapsmyndighet och samhällsförändrande
aktör viktiga uppgifter att ta itu med."
Årsredovisningen berättar
också att verket vid årets slut hade 79 medarbetare. Av anslaget
på 76,6 miljoner kronor för 1999 hade verket vid årets
slut utnyttjat bara en del - 56,5 miljoner (där inräknas inte
möbleringen av generaldirektörens kontor -
den skedde först efter Carlgrens tillträde på posten).
Vilka kan då vara de "mål",
om vilka inledningsvis talades? I årsredovisningen anges fyra "effektmål":
bidra till bättre förutsättningar för individen egen
försörjning och delaktighet i samhället
bidra till att minska diskriminering, främlingsfientlighet och rasism
främja en samhällsutveckling som kännetecknas av respekt
och tolerans...
öka kunskapen ...ur ett integrationspolitiskt perspektiv.
Därutöver anges tolv punkter som
"Integrationsverkets uppdrag", däribland:
främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett
etnisk och kulturell bakgrund
verka för att kommunerna har beredskap och kapacitet att ta emot sk
skyddsbehövande... och vid behov medverka vid deras bosättning
verka för att nyanlända invandrares behov av stöd uppmärksammas
och att behovet av särskild samhällsinformation tillgodoses
besluta om statlig ersättning till kommuner och landsting
ge stöd till organisationer med verksamhet inom integrationsområdet
se till att det finns lämplig statistik.
Allt detta väcker ju frågor:
Finns det något samband mellan den invandringspolitik som bedrivs
och det behov av integration som föreligger?
En annan grundfråga är om Integrationsverket verkligen befrämjar
integration. Är det inte så att verket istället motverkar
detta mål?
Vad lägger man in i begreppet "integration"? Innebär
det att någrasomhelst krav får ställas på dem som
invandrat?
Det är problem med bostäder. Är det inte rimligt att de
nyinvandrade själva medverkar, genom att välja kommuner som
inte har svår bostadsbrist?
Verket vill bekämpa främlingsfientlighet. Är inte detta
något som sammanhänger med förekomsten av svenskfientlighet?
Måste inte båda dessa företeelser bekämpas parallellt?
Verket säger sig vilja verka för "tolerans". Finns
det inte företeelser, sammanhängande med invandringen, som uttryckligen
inte bör tolereras!? Hur ser verket på t ex hedersmord, könsstympning,
månggifte, tonårsäktenskap, kvinnomisshandel och djurslakt
utan bedövning?
Hur ser verket på kvotering? Om ja - innebär inte det en diskriminering
av svenskar?
Ska krav på kunskaper i svenska sänkas för att kunna bereda
invandrare arbete?
Vilken statistik på området finner verket "lämplig"?
Vad är exempel på "olämplig" statistik?
En intervju med Andreas Carlgren är
således vad Blågula Frågor begärt. Det skedde redan
i samband med hans tillträde som generaldirektör för Integrationsverket
vid årsskiftet.
Till en början lät det hoppfullt.
Vi fick ett svar med följande lydelse:
"Subject: intervju
Date: Fri, 21 Jan 2000 16:22:21 +0100From: "Andersson, Ywonne"
<Ywonne.Andersson@integrationsverket.se>
To: "'milld@algonet.se'" <milld@algonet.se>
Hej!
på din förfrågan om att intervjua Andreas Carlgren till
BgF nr 1/00 så måste jag svara att schemat för januari
och februari ser fullt ut. Du är välkommen att på telefon
boka en tid för intervju med Andreas längre fram.
Med vänliga hälsningar
Ywonne Andersson"
Med andra ord: Carlgren kunde inte just
då, men i princip var det klartecken - det gällde bara att hitta
en tid. Så vi hörde av oss igen, men det blev "många
turer", som framgick av detta mejl, vilket vi sände i augusti:
"Till
Integrationsverket
Den 21 januari fick jag
besked från er att Andreas Carlgrens schema för januari och februari
var fullt, men att jag var välkommen att boka en intervju längre
fram.
Sedan begärde ni
material om BgF, för att Carlgren skulle kunna bilda sig en bättre
uppfattning om vår förening och tidskrift. Detta sändes,
men sedan hörde vi inte mer från er.
I slutet av våren
påminde vi. Det visade sig att materialet kommit på avvägar.
Ni begärde nytt material. Detta sände vi, sedan var det åter
tyst.
Tills nu i augusti, då
Integrationsverket utan närmare motivering förklarar att
det inte kan bli någon intervju med dess generaldirektör.
Vi skulle därför
vilja veta närmare om skälet till Andreas Carlgrens vägran
att träffa Blågula Frågor. Rimligen sammanhanget det med
innehållet i det BgF-material som ni fått, men hur?
Hälsningar
Jan Milld"
Vad hände sedan? Ingenting. Ny tystnad.
Efter en tid påminde vi:
"Till
Andreas Carlgren
Integrationsverket
Ang. vår begäran
av intervju med dig
Med detta mejl vill jag
påminna om vårt mejl från augusti, med begäran om
motivering till att du säger nej till en intervju med tidskriften Blågula
Frågor.
Jag vill också
föreslå - om du står fast vid att inte vilja träffa
oss. att vi istället får ställa ett antal frågor per
e-mejl, för att få svar på. Vad säger du om det?
Hälsningar
Jan Milld, redaktör"
Denna gång fick vi
svar. Inte från Carlgren själv, men från en annan av hans
anställda. Det löd:
"Hej,
Tack för er förfrågan
om intervju med Integrationsverkets generaldirektör Andreas Carlgren
genom träff eller genom mailfrågor. Jag vill bara klargöra
att Andreas Carlgren avböjer att göra en sådan intervju.
Med vänliga hälsningar
Nenad Duborija
Pressekreterare"
