Barcelonaavtalet

Har du hört talas om Barcelona-avtalet, även kallat "Barcelonaprocessen" eller "EU:s Medelhavssamarbete"?

På en webbsida från svenska UD kan bl.a. följande läsas:

"Sverige tillhör de mer aktiva staterna i EU:s samarbete med länderna runt södra och östra Medelhavet, den så kallade Barcelonaprocessen. De viktigaste områdena för Sverige är demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, frihandel, miljö samt dialogen mellan kulturer. 

Barcelonaprocessen har till mål att skapa ett område runt Medelhavet med fred och stabilitet, delat välstånd och förstärkt samarbete i sociala, kulturella och "mänskliga" frågor. 

Barcelonaprocessen upprättades i Barcelona i november 1995 genom att de då 15 utrikesministrarna i EU-länderna och 12 länder i Medelhavsregionen antog en deklaration om nära samarbete på en rad områden. 

Barcelonadeklarationen består av tre kapitel.

Det första omfattar politisk dialog, säkerhetspolitik, främjande av demokratiska institutioner och respekt för mänskliga rättigheter med mera.

Det andra kapitlet gäller ekonomiskt och finansiellt samarbete med och stöd till partnerländerna och syftar bland annat till att upprätta ett frihandelsområde i regionen till år 2010.

Det tredje kapitlet omfattar kulturellt, socialt och 'mänskligt' utbyte samt dialogen mellan kulturer och civilisationer. Målet är att upprätta samarbete på så många plan som möjligt: mellan regeringar, regionala och lokala myndigheter, handelskammare och enskilda organisationer. "


På en webbsida från EU sammanfattas det hela i bl.a. följande punkter:

"1. Detta meddelande utgör ett led i genomförandet av Europa-Medelhavspartnerskapet i enlighet med den gemensamma strategi för Medelhavsområdet som antogs av Europeiska rådet vid dess möte i Santa Maria da Feira i juni 2000. Detta meddelande utgör grunden för Europeiska unionens (EU) ståndpunkt vid mötet mellan utrikesministrarna i EU och Medelhavsområdet i november 2000 i Marseille.

2. Kommissionen önskar stärka förbindelserna mellan Europeiska unionen och partnerländerna i Medelhavsområdet i syfte att uppnå de mål som fastställs i Barcelonaförklaringen från 1995, dvs. att skapa ett område med fred och stabilitet som bygger på grundläggande rättigheter och ett område med gemensamt välstånd samt att öka den ömsesidiga förståelsen mellan folken i regionen.

3. Barcelonaprocessen har till syfte att främja förbindelserna mellan unionen och länderna och territorierna i Medelhavsområdet. Den inleddes 1995 och utgör en regional ram inom vilken parterna kan samarbeta, både på det tekniska och det politiska planet, för att främja och utveckla sina gemensamma intressen. Denna multilaterala process stöds av ett nät av bilaterala förbindelser mellan unionen och vart och ett av partnerländerna i Medelhavsområdet i form av associeringsavtal.

4. Sedan processen inleddes har det skapats ett nytt partnerskapstänkande och trots den osäkra fredsprocessen i Mellanöstern har man kunnat genomföra många betydande projekt som främjat samarbetet. Under perioden 1995-1999 tillhandahöll unionen sammanlagt 9 miljarder euro i form av stöd och lån.

- - -"


I Folkets Nyheter den 5/11 -03 skriver Inger-Siv Mattson bl.a. följande:

"En av de frågor som de till EU associerade arabiska länderna prioriterar är migrationsfrågor. Framför allt fäster man vikt vid att viseringar och andra regler för inresa till EU-länderna lättas upp. Särskilt Algeriet, Tunisien, Marocko och Egypten hävdar att 'om EU vill ha ökat ekonomiskt, kulturellt och annat utbyte med de arabiska partnerländerna måste EU underlätta för dem som deltar i utbytet att resa in i EU-länderna'.

Jordanien med flera arabstater betonar främst det ekonomiska samarbetet med motiveringen att 'ekonomisk ojämlikhet och arbetslöshet utgör ett hot mot fredsprocessen'. Både Algeriet och Jordanien anser att 'de ekonomiska frågorna [dvs bistånd] spelar en avgörande roll p g a de strukturförändringar de arabiska staterna måste genomgå för att bli konkurrenskraftiga inom det planerade frihandelsområdet.'

För att driva samarbetet med de idag tio medlemsstaterna 'på andra sidan Gibraltar sund' har EU inrättat ett Medelhavsbistånd - MEDA. För perioden 1995-99 uppgick biståndet till 3,425 miljarder euro och under innevarande avtalsperiod 2000-2006 till 5,35 miljarder euro. Dessutom har Europeiska investeringsbanken för 2000-2007 anslagit 6,4 miljarder euro för biståndslån och avsatt ytterligare en miljard euro som kreditreserv. Under innevarande avtalsperiod beräknas EU:s Medelhavsbistånd att totalt uppgå till närmare 13 miljarder euro.

MEDA-biståndet skall gå till 'ekonomisk omvandling, stärkande av den socioekonomiska jämvikten, stöd för utveckling av det civila samhället samt till regionalt samarbete' i de länder som ingår i Barcelonaprocessen.

Vid sidan av Barcelonaprocessen har EU även inrättat ett antal 'särskilda program' eller "dialoger". Vid utrikesministermötet i Valencia 2002 kom EU:s utrikesministrar överens om att bilda en 'Medelhavsstiftelse för dialogen mellan kulturer och civilisationer, EUROMED.' .."


 Se vidare:

EU:s sydutvidgning

Fallaci-koden