Kan man
vara kritisk till den förda invandringspolitiken och ändå
besitta integritet? Kan man anse att invandringen till Sverige bör
minska utan att för den skull hysa ett slags personligt agg mot alla
människor i Sverige med utländsk bakgrund?
Tydligen
inte.
Inte
enligt de politiskt korrekta.
I varje
fall inte om man är nämndeman.
Detta
blev uppenbart redan 1995, genom drevet mot Anders Sundholm,
ordföranden i Blågula frågor, vilken då satt som
nämndeman i Svea Hovrätt. Det blev ett inslag av Björn
Häger i riksradions Dagens Eko, varpå TT filade till ett telegram
om den främlngsfientlige nämndemannen. Vips hade vi rubriker
om Anders Sundholm i dagstidningar runtom hela landet.
Sundholms
invandringskritiska hållning och hans engagemang för BGF förutsattes
göra honom moraliskt undermålig, fylld av blint hat mot alla
invandrare. Hur skulle han kunna medverka på ett opartiskt sätt
i brottmål, där invandrare stod åtalade?
I sak
hade Anders inga svårigheter att bemöta denne Häger. I
sina kolumner i vår tidskrift kommenterade han två gånger
dennes journalistik. Problemet var att detta inte nådde ut till
någon större allmänhet. Drevet gick vidare och företrädare
för Miljöpartiet (där Anders var medlem) blev bekymrade.
Det slutade med att Anders uteslöts ur partiet och ej mer kandiderade
som nämndeman.
Två
är senare hade massmedia uppmärksammat Carl-Johan Lidefeldt,
också nämndeman samtidigt som han var invandringskritiker.
Samma
typ av fördomsfullhet blommade ut.
Nu är
det dags igen.
Måltavlan
denna gång är Bodil Schibli, trots att hon slutade
som nämndeman för snart ett halvår sedan.
Bodil
är medlem i Sjöbopartiet och har skrivit brev till statsministern,
där hon framfört kritik av den förda politiken på
invandringsområdet.
Kvällsposten
hade "scoopet":
"Nämndeman
kallade invandringspolitik för folkförräderi
Hon
skickade brev till statsministern där hon kallade den svenska invandringspolitiken
för folkförräderi och islam för en fasansfull religion.
Samtidigt
var hon nämndeman vid Ystads tingsrätt."
"Lagman
Ralf G Larsson är den högste chefen för tingsrätten
i Ystad. Han tycker inte att man ska vara nämndeman om man har Bodil
Schiblis åsikter. Tidningen Skånskan har gått igenom
de rättegångar som Bodil Schibli suttit med i under 2007 och
2008. Tolv personer med utländsk bakgrund har under den tiden blivit
dömda."
"Skandalen"
uppmärksammades även i Skånska
Dagbladet:
'Skånskan
har gått igenom samtliga domar som Schibli medverkat i under 2007
och fram till sin avgång i februari i år. Under den perioden
dömde hon åtminstone tolv personer som inte har svensk bakgrund.
Enligt
en lag som trädde i kraft 2006 ska någon utses till nämndeman
bara om personen är lämplig med hänsyn till 'omdömesförmåga,
självständighet, laglydighet och övriga omständigheter'.
Domstolen kan entlediga en nämndeman som visat sig 'uppenbart
olämplig för uppdraget'. Ralf G Larsson är lagman,
alltså högsta chef, för tingsrätten i Ystad. När
Skånskan berättar om de rasistiska breven säger han att
det är direkt olämpligt..."
En välvillig
tolkning blir att pk-iterna faller offer för sin egen propaganda,
så att de själva tror att kritik av invandringspolitiken är
liktydigt med en allmän fientlighet mot "främlingar".
I Bodils
fall hör det till saken att hon varit gift med en utländsk
medborgare i 48 år och har en dotter som är mulatt.
En mindre
välvillig tolkning är att pk-iterna nog vet vad de gör.
De har en sjuk sak att försvara, där sakargumenten inte förslår
långt. Då behöver de sina stämplingar och fördomar,
sina hot och repressalier.
Detta
illusterades med ovanlig tydlighet i TV4:s Kvällsöppet 2007,
i debatten mellan Mona Sahlin och Jimmie Åkesson. Programledaren
gav Sahlin en fråga om man kan vara kritisk mot invandringspolitiken
utan att vara "rasist". Formellt svarade hon ja, men i praktiken
nej.
Hur hon
slingrade sig, likt en ål, finns fångat på denna youtube-film.
*
*
Drygt 6 minuter in på filmen (som är
på 10 minuter)