Aktuell kommentar - vecka 4/04
Korrekt historia Den israeliska ambassadörens protest mot en utställning på Historiska muséet har satt strålkastarljuset på ett sedan flera år konstaterbart faktum: detta museum ägnar sig mindre åt historia än åt nutid eller (av makthavarna önskad) framtid. Det har mobiliserats som ett av många instrument för folkuppfostran i politiskt korrekt anda.
Tidigare handlade historia om att ge kunskaper om det som varit, för att hjälpa oss förstå oss själva och vår nutid. Det skulle ge oss rötter och identitet, kanske rentav en viss stolthet och känsla av samhörighet. Nu har en statlig utredning förklarat att vi som bor i Sverige inte länge har någon gemensam historia.
Med detta inte sagt att historia bör fokusera på våra konungars förehavanden eller tiden innan Sverige blev ett rike. Viktigare för en förståelse av dagens situation är kunskaper om hur demokratin erövrades, välfärdsstaten byggdes upp folkhemmet skapades. Lika viktigt kunde vara kunskaper om demokratins undergrävande, välfärdsstatens nedmontering och framväxten av "det mångkulturella samhället".
Den typen av focusering lär vi dock inte få se vare sig på muséer eller i skolundervisning.
TV4 gav den 20/1 Jan Guillou utrymme för att presentera sin Arnhistoria, där tittarna förespeglades att han skulle presentera nya historiska rön, genom sin egen forskning. Exakt vari det nya skulle bestå förblev dock höljt i dimma.
Var det att vikingarna inte hade existerat? Nej, i slutet av programmet medgav Guillou att de funnits.
Var det att vikingarna hade skapat riket Sverige? Nej, något sådant har knappast tidigare hävdats av någon.
Guillou ägnade stort utrymme åt vad Olof Rudbeck skulle ha hävdat i sin bok Atlantis, om svenskars centrala roll för andra civilisationer, men vem har i vår tid drivit sådana teser? Hans TV-program liknande mest kokande av soppa på en spik.
På en punkt hade Jan Guillou dock rätt: historieskrivningen har hela tiden varit färgad av det samhälle som skriver historien. Vad han missade var att detta fortfarande har sin giltighet! Vilken är hans egen roll i sammanhanget? Hur kommer det sig att han lyfts fram på detta sätt, och får en programserie i rikstäckande television?
Det beror naturligtvis på att den typ av historieframställning han gör ligger i linje med makthavarnas önskan. Vi svenskar ska ifrågasättas. Om vi alls existerar, eller någonsin har existerat, är tveksamt. Skulle så ändå vara fallet är vi omåttligt löjliga, vi får inte "tro att vi är något".
Typiskt var hur några skådespelare fick gestalta Geijer m.fl. Inte bara var de patetiska och skrattretande med sitt diktläsande, de var några slags smygnazister (möjligen sig själva ovetande). Deras idéer uppgavs ha lagt grunden till nazismen. För att understryka denna tes zoomade man in en svastika i bältet på bilden av en Asagud, samt klippte flera gånger in bilder av nazievenemang från 1930-talets Tyskland.
Hederligheten i denna framställning ligger i nivå med de TV-program som emellanåt görs om Sverigedemokraterna.
|
|
