Aktuell kommentar - vecka 12/04

 

 

Lägg ner Amnesty!

Vilken roll ska svenska Amnesty ha - ska det vara att hjälpa människor som sitter fängslade av förtryckarregimer, eller ska den vara att medverka till att i Sverige driva fram en sådan situation att även vårt samhälle blir präglat av våld och förtryck?

Ekot webbsida den 15/3 -04 rapporteras att ordföranden i svenska Amnesty går till angrepp mot den svenska flyktingpolitiken:

"Amnesty kritiserar den flyktingpolitik som svenska regeringen fört på senare år, under ministrarna Jan O Karlsson och sedan i höstas Barbro Holmberg. Amnestys generalsekretarere i Sverige Carl Söderbergh är kritisk mot både det språkbruk som ministrarna har använt sig av och flera av de förslag som regeringen presenterat på senare tid."

Amnesty lägger kritiska synpunkter flera av de förslag som regeringen kommit med i flyktingpolitiken:

"Ett förslag är det så kallade transportöransvaret, där flygbolag och rederier riskerar böter om de tar med asylsökande till Sverige, som sedan inte får stanna.

Ett annat är att en asylsökande inte längre ska kunna överklaga ett avslag, och förslaget att asylsökande som saknar pass ska kunna få sänkta bidrag."

Kritiken gäller även utlänningsnämnden:

"En enig riksdag beslutade för tre år sedan att utlänningsnämnden ska läggas ner men ännu finns inget datum för när detta ska ske.

Carl Söderbergh ser det som ett tecken på bristande engagemang hos regeringen."

"Om Barbro Holmberg menade allvar med att värna om en generös flyktingpolitik, så skulle hon ha prioriterat reformen av utlänningsnämnden först, innan hon gick vidare med andra åtgärder."

En nedläggning av UN skulle ju betyda att asylärenden istället avgjordes i domstol. Vad Söderbergh inte vet - eller inte vill veta - är att domstolarna redan går på knäna, när de drabbas av nya besparingskrav. Det finns inte pengar till den förändring han vill ha.

 


Amnestyordföranden är också kritisk till debatten om övergångsregler. Han är "oroad över vad tonläget också i denna debatt kan föra med sig.

­ Om man börjar prata om socialturismen så kommer folk börja tycka samma sak om asylsökande och flyktingar, trots att det för de grupperna handlar om grundläggande rättigheter."

Kopplingen är i själva verket inte alls orimlig. I båda fallen har ekonomiska drivkrafter betydelse.

Så fungerar de flesta människor, även svenskar. Kunde vi genom att resa till ett annat land och säga "asyl" direkt få mat och logi fixat och chans att därefter få stanna permanent med möjlighet till bidrag som ligger 5-10 gånger över den nivå vi kan nå genom heltidsarbete i Sverige - nog skulle detta göra mången svensk intresserad? I synnerhet om i detta land redan fanns svenskkolonier, teknik att följa svensk television samt möjlighet att åka hem till Sverige varje sommar.

Men i Amnesty-Söderberghs politiskt korrekta värld blir det "främlingsfientlighet" att inte betrakta asylsökande utlänningar som vanliga människor.

 


"Retoriken har blivit hårdare", fortsätter Söderbergh, "regeringen använder sig av ord och bergepp som inte skulle ha använts för tio till femton år sen".

Som exempel anför han "när Jan O Karlsson talade om ryska asylsökande som kriminella, trots att det bland dem fanns människor från det krigshärjade Tjejenien."

Ytterligare ett exempel är: "när Barbro Holmberg offentligt sa att de flesta asylsökande saknar flyktingskäl. Som stöd angav hon statistik från den hårt kritiserade utlänningsnämnden."

Konsekvenserna kan, som Söderbergh ser det, bli allvarliga: 

"­ Jag tror att det leder till att folk ifrågasätter varför folk kommer hit till Sverige. Det kan leda till att främlingsfientliga krafter får ökat stöd runt om i landet,.."

Sant eller falskt - det blir ovidkommande Claes Söderbergh.

Asylinstitutionen drar till sig kriminella personerfrån öst, detta har konstaterats. Av en undersökning framkom att cirka 40% av de asylsökande från f.d. Sovjetunionen var brottsbelastade. För CS saknar sådana fakta betydelse.

Det är också ett faktum att majoriteten av de asylsökande saknar (eller inte visar upp) id-handlingar. Det är ett faktum att även bland dem som får stanna de flesta inte har konstaterade skyddsbehov - majoriteten av dem får stanna av "humanitära skäl". Så har det varit i åtskilliga år. För CS saknar även detta betydelse.

Redan att svenska Amnesty lägger sig i svensk inrikespolitik och har synpunkter flyktingpolitiken är anmärkningsvärt, det kan inte vara organisationens syfte. Om Amnesty ändå gör detta borde dess företrädare åtminstone ha satt sig in i ämnet och visa prov på åtminstone grundläggande insikter om de dilemman och avvägningar som finns inom flyktingpolitiken - vare sig man tycker om det eller inte.

 

 Vad anser medlemmarna i svenska Amnesty om den av Claes Söderbergh företrädda linjen? Följande uppgift finns på organisationens egen hemsida:

"Svenska Amnesty uppvisade en mycket positiv medlemsutveckling under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet, med en topp på 72 911 medlemmar medlemsåret 1996. Sedan 1996 har trenden varit ett sjunkande medlemsantal och Amnesty har idag ca 59 000 medlemmar."

Om Amnesty någon gång haft skäl att rikta kritik mot den svenska inrikespolitiken, skulle det vara för att försvara mänskliga fri- och rättigheter i Sverige: allas rätt att kunna uttrycka en åsikt, bilda partier, kunna hålla möten utan våldsamheter samt kunna hyra lokaler för sin mötesverksamhet.

Dessa demokratiska rättigheter har i praktiken länge varit inskränkta i Sverige. Främst har detta drabbat människor och organisationer som riktat kritik mot massinvandringen och det mångkulturella projektet. Och Amnesty tiger.

Därigenom har den svenska sektionen av Amnesty International blottat sina egentliga ambitioner. Alltsedan Jesus Alcalá tog över rodret till dagens Carl Söderbergh har den svenska sektionen blivit en arena för personer med inrikespolitiska ambitioner i Sverige, mer än en organisation för grundläggande mänskliga rättigheter.

Lägg ner svenska Amnesty!

 


 

 Se vidare:

Alcala-affären

Alcalisterna

Asylprövningen

Intervju med Anita Klum, BGF 5/96