Rojas-artikeln i GP väckte frågor från Magnus Karaveli . Under rubriken "MULTIKULTI ÄR UTE" skriver han den 12/12 -97 i ÖstgöraCorrespondenten:
"Jag hade känt större sympati för Mauricio Rojas om han i sin artikel hade rannsakat sitt eget agerande. Sin egen roll i sammanhanget känns han emellertid inte alls vid.
Uppmaningen till politiker och debattörer att ta svenskarnas oro på allvar klingar falskt. Rojas har själv fram till nu företrätt en hållning som tvärtom varit ägnad att att skapa och förstora just den folkliga oro över invandringens effekter som han idag säger sig vilja motarbeta med hjälp av Herman Lindqvist och kommissioner. Som det nu är framstår han som opportunist. Väl medveten om att vindarna håller på att vända, och mångkulturalismen blivit allt mer svårsåld, anpassar han sig till det nya stämningsläget i landet. Oron gäller nog främst den egna positionen; det gäller att inte bli irrelevant i debatten.
Mauricio Rojas har i böcker och artiklar drivit tesen att grundbetingelserna för svenskheten ändrats, och att nationen måste finna sig i detta faktum. Han har gjort både svenskar och invandrare en otjänst genom att propagera för ett samhälle där etniciteten, människors härkomst, sätts i centrum. I stället för att förorda det enda som kan minska främlingsfientlighet - att invandrarna inlemmas i en svensk kulturell gemenskap - har han predikat att de invandrades särart skall bibehållas i generationer framåt och genomsyra hela samhället, alla dess institutioner från skolan till de politiska partierna, från barn- till äldreomsorgen.
Sverige skulle bli summan av ett otal etniska enklaver, inte någon enad nation. Det framgår inte av hans artikel om Rojas numera inser att detta varit en farlig vision.
Men vill man göra människor fientligt inställda till invandrare skall man just säga att den inhemska kulturen skall anpassas till de nyanlända. (Självklart förändras kulturen, men det är en helt annan sak att ställa ultimativa krav på anpassning.) Då skall man som regeringen gör i sin integrationspolitiska proposition förneka den svenska historiens betydelse för den nationella identititeten."