Juli -98
SSU och våldet SSU-ledningen planerar nu att utesluta de inom "SSU Kurdiska" med kopplingar till PKK och Aftonbladets ledarsida den 24/7 andas förståelse. PKK sysslar ju med våld - SSU arbetar fredligt.
Sådan har bilden varit av SSU, allmänt. Det har varit en självklarhet, att man hållt sig till demokratiska metoder. Där övertramp trots allt gjorts, har det i varje fall inte handlat om att man tillgripit eller sanktionerat våld.
MEN HÄR ÄR DET idag, inom Haninge kommun? Som bekant slogs två valarbetare från Sverigedemokraterna ned med järnrör där. Den 24 april, i en portgång, när de skulle dela ut flygblad.
Hur ställer sig SSU Haninge till detta? Har någon företrädare för klubben i något sammanhang tagit avstånd från detta övergrepp?
Det farliga hatet I s-tidskriften "Arena", nr 3/98, skriver Ola Larsmo och Lars Ilshammar om "nazismens utbredning på nätet", om "hatets cyberrymd".
Där finns omnämnda såväl Sverigedemokraterna som Blågula Frågor och Fri Information. Vem orkar längre bli förvånad?
Men det där med "hat" är intressant.
För många år sedan, när jag läste ekonomisk historia vid Stockholms Universitet, hade vi gruppdiskussioner utifrån en text i tidningen Socialdemokraten från 1917. Det gällde en artikel efter en arbetardemonstration som slagits ned mycket brutalt av polisen. Bakgrunden till själva demonstrationen var att människer helt enkelt inte hade mat att äta.
Så tonen i s-artikeln var klart upprörd. "Hatiskt", skulle man kanske kunna säga.
Detta var just vad en av deltagarna i gruppdiskussionen, en liberal, ansåg. Han höll en flammande appell om hur farligt det var att uttrycka sig så som skedde i tidningsartikeln.
Vad som uppenbarligen inte upprörde denne liberal var att människor a) svalt b) slogs blodiga av polis. Sådant var inte "farligt".
Här finns en direkt parallell:
I dagens läge slås sverigedemokrater ned med järnrör, deras bilar bränns upp och det kastas in gatstenar genom fönstren där de håller kongress.
Förmodligen blir många av dem upprörda över detta. Denna känsla kommer kanske också fram ibland, när de ska uttrycka sig i tal eller skrift. Med Larmos och Ilshammars synsätt blir detta "farligt", då handlar det nämligen om "hat".
FÖR ÖVRIGT kan konstateras, att AFA:s hemsida på Passagen inte finns omnämnd i Arena. Den sida, där man stolt beskriver hur man misshandlat andra människor:
"Klockan ett avslutades mötet och mötesarrangörerna plus utrustning lämnade platsen i en blå-och-vit-målad offentlig taxi. En stund senare dök samma personer upp på Södermalm, Magnus Ladulåsgatan för att vara exakt. Inte helt oväntat. Vi spöade dem så gott vi kunde, enligt tidningarna var alla fyra tvungna att uppsöka sjukhus."
Jan Milld
Hålla borta från samtal I Arenaartikeln uttalar sig David Goldman, "director för Hatewatch", som övervakar internetsidor med "hate speech" (till vilket knappast räknas AFA-formuleringen ovan.)
Goldman säger: "- Vårt mål är... att ringa in och marginalisera extremister, hålla dem borta från det legitima politiska samtalet."
Detta föranleder ju två reflexioner:
1. I andra sammanhang bedyras att även vi invandringskritiker får komma fram i debatten, Hanna Sundin har närmast raljerat över våra påståenden om bristande yttrandefrihet.
Detta motsägs av vad Goldman nu säger i Arena.
2. Även om Goldman och "Hatewatch" nu har den ambition att "marginalisera" och tysta, som han anger - hur kan han ha makten att åstadkomma detta?
Hur fungerar det, praktiskt? Det vore intressant att få veta!
Petigt? Arena-numret gör en genomgång av "nätnazisterna". Där nämns bl.a. Blågula Frågor, även om vi hamnar under rubriken "'Nationalistiska' organisationer mot invandring".
Det låter kanske petigt, men Blågula Frågor är inte i allmänhet mot invandring. Vad vi vänder oss mot är den invandringspolitik som bedrivs och den typ av invandring som blivit följden av denna, under de senaste 10-20 åren.
Den invandring av valloner som skedde under1600-talet var bra för Sverige. Detsamma gäller den arbetskraftsinvandring som skedde under 1960-talet, av människor som lyckades försörja sig själva och som inte uppvisade någon svenskfientlighet.
Vad är en nyhet? Den 10/7 rapporterade media om en rapport från en kommission som heter "Kommissionen om judiska tillgångar i Sverige vid tiden för andra världskriget".
DN skriver: "Guld som Riksbanken förvärvade från Nazi-Tyskland kan delvis ha varit konfiskerat eller plundrat från judar och andra förföljda."
Detta blev alltså en nyhet.
Man påstår inte att detta guld, ens delvis, kom från judar. Man konstaterade bara, att det kunde ha varit så. Det kunde så att säga inte uteslutas att...
Behövs det en kommission för att konstatera en sån sak?
Retroaktiv kritik Detta hypotetiska påstående, eller icke-påstående, tar samma kommission till utgångspunkt för en kritik av krigstidens samlingsregering i Sverige: "Regeringen borde ha diskuterat moraliska aspekter".
En de levandes kritik av de döda, så att säga. Och ett led i den stora kampanjen för att skuldbelägga oss svenskar.
Men om denna kritik bakåt i tiden nu blir modellen, vad ska då kommande generationer ha att säga om dagens svenska makthavare?!
Oklar innebörd Vad blir för övrigt innebörden av kommissionens kritik? Skulle Sverige inte ha bedrivit handel med Tyskland? Skulle vi ha exporterat, men vägrat ta emot betalning?
Pengar Vår statsminister, Persson, lovade som bekant 8 miljoner kronor av svenska skattebetalares pengar till Förintelsens offer. Är detta mycket pengar? Allt beror på vad man jämför med:
Några delstater i USA hotar nu med sanktioner mot schweiziska banker för att förmå dessa att betala pengar till Förintelsens offer, eller anhöriga till offer.
De schweiziska bankerna har dock inte vägrat att betala. De har varit villiga att betala så mycket som 600 miljoner dollar (motsvarande 4.800 miljoner kronor).
Problemet är att ledare för judiska organisationer i USA inte är nöjda med detta. De kräver det drygt dubbla beloppet - 1.500 miljoner dollar (12.000 miljoner kronor).
AB:s svar Ska varken Det Nya Partiet eller Sverigedemokraterna tillåtas bedriva en valrörelse inför årets val? Ska detta vara förbehållet de sju partier, som redan sitter i riksdagen?
Aftonbladets svar på den frågan är tydligen: "ja!".
Den 14/7 -98 gavs Mats Deland återigen en helsida för att angripa Ian Wachtmeister. I en underrubrik förklarade kulturredaktionen att det rör sig om "ett parti med invandrarhatare och historierevisionister".
Deland talar om "högerextremistiska aktivister", och manar i sin slutkläm läsarna: "Att de nu... med greve Ians hjälp försöker ta sig in i riksdagen blir din och min sak att göra något åt när grevens bullrande kampanj når just din hängmatta."
Kan detta tolkas som något annat än ett sanktionerande av anarkisternas visselkonserter i Gävle och på andra håll?
Omtanke? "OMTANKEN FÅR DU TILLBAKA". Så meddelar en aktuell valaffisch från socialdemokraterna. En bild föreställer två barn - det ena mörkhyat - i någon slags ömsesidigt välvillig pose.
Affischens budskap är uppenbarligen: Sverige ska ha en generös flyktingpolitik. Ställer vi upp nu, så har vi igen det. Föremålen för vår omtanke kommer att visa uppskattning.
Nu är inte den svenska flyktingpolitiken resultatet av någon folkvilja, så redan där faller egentligen detta med "omtanke". Men det är ju inte så partiledningen inom SAP ser saken, där tror man ju att svenska folket till ha denna politik.
Hur håller då affischens tes? Dåligt!
Våld och knark är vad vi får tillbaka.
Personrånen ökar Just när valaffischen satts upp i Stockholms tunnelbana kommer ny statistik om personrån i Stockholm, Göteborg och Malmö, mestadels utförda av unga invandrargäng. På två år har dessa rån ökat med över 50%.
Så här skriver Dagens Nyheter den 13/7 -98:
"Rånen har... antagit en allt djärvare karaktär. Det beror, enligt flera poliser, på en alltmer utbredd respektlöshet för ordningsmakten bland ungdomar de senaste två åren.
- Ungdomarna uppträder mycket hotfullt. Och offren är ofta väldigt rädda efteråt. Jag tror att det till stor del handlar om att pinka in revir för de här killarna, säger kommissare Bo Evander."
Rånarna är oftast ungdomar från utsatta familjer med invandrarbakgrund som bor i de värsta förorterna. Offren är i sin tur vanligtvis välartade ungdomar som därför blir lätta byten, hävdar Olli Puhakka med 15 års erfarenhet på ungdomsjouren i Stockholm.
Mörkertalet över personrån bland ungdomar är förmodligen högt... offret går i skola eller på annat sätt känner förövarna. En anmälan till polis kan i det fallet innebära en stor risk för ytterligare våld mot den rånade"
Och Aftonbladet, den 14/7 -98:
"Ungdomarna som gör det här bryr sig inte och förstår inte allvaret. Unga pojkar i 12-13-årsåldern samlas i små gäng och rånar andra. Rånen sker på affärsgator inne i city. Oftast är det ungdomsgäng som kommer utifrån förorterna. Offren är, enligt polisen, ofta vanliga, skötsamma ungdomar som inte vågar göra motstånd."
"- Rånen sker snabbt. Offren omringas och hotas. Vapnet visas inte och vuxna runt omkring förstår oftast inte, att ett rån pågår, säger kriminalinspektör Jörgen Andersson."
Heroin Några dagar senare framkommer uppgifter kring heroinsmugglingen till Sverige. Ur Helsingborgs Dagblad den 17/7 -98:
"KRAFTIG ÖKNING AV HEROINBESLAG
Kosovoalbanska ligor ligger bakom stor del av smugglingen
Polisen och tullen har under årets första sex månader beslagtagit 65 kilo heroin i Sverige. Under hela fjolåret togs totalt 14 kilo."
Enköpings brottslighet Enköpings-Posten har kartlagt Enköpings brottslighet. Den 18/7 -98 redovisar man resultatet: hälften av all brottslighet utförs av tre grupper.
Den farligaste av dessa kallar man "ligan". Den leds av fyra personer, samtliga med utländsk bakgrund. Till dessa är knutna två underligor, med sammanlagt 14 personer, varav 12 med utländsk bakgrund.
Polisens bedömning av "ligans" speciella farlighet baserar sig på en händelse i början av juli. Efter att två ligamedlemmar nekats servering på en av Enköpings krogar kom de tillbaka, med förstärkning. Personalen misshandlades och rutor krossades. Till bilden hör att ligan också hotar människor, så de inte vågar vittna.
Av de fyra ligaledarna sitter f.n. en i fängelse och två är häktade för misshandel och olaga hot. Samtliga har, trots sin ungdom, ett digert brottsregister. Återfallsrisken måste därför betraktas som hög, efter ett frisläppande.
EN REFLEXION kan då bli denna: varför överhuvudtaget frisläppa sådana brottslingar? Ska inte ett villkor i så fall vara att de förmår göra troligt att de inte kommer att återfalla i brottslighet?
Goda skäl? Då kan man argumentera - somliga gör det - att det finns goda skäl till brottslingars brottslighet. Det har haft det svårt på olika sätt. Är brottslingarna invandrare så kan brottsligheten förklaras med själva invandrarskapet, de varit med om krig, traumatiska upplevelser, osv.
Om detta kan sägas två saker:
1. Även om dessa förklaringar stämmer, även om man på intet sätt skulle kunna moralisera mot brottslingars brottslighet så kvarstår en sak: någon drabbas av denna brottslighet.
Det är helt onödigt att moralisera. Djupare orsaker är egentligen ovidkommande. Vad som betyder något är resultaten. Om invandring medför att fler svenskar blir brottsoffer, då är detta ett argument mot invandring.
2. Förklaringarna stämmer inte. Orsakerna ligger också hos det svenska samhällets slapphet mot brottslingar: varför har det annars kommit så många fler brottsliga invandrare till Sverige än till exempelvis Danmark?
Det finns dessutom stora skillnader mellan olika etniska grupper, och flyktingar/invandrare från krigshärjade områden är inte mer brottsliga än andra grupper.
Däremot finns en koppling mellan brottsnivån i det land en grupp kommer ifrån och brottsnivån inom gruppen. Invandring från länder med hög brottslighet innebär en import av brottslighet.
Paradox Det är också paradoxalt, att samma grupper som mest självklart kritiserar medborgargarden, med argumenten ovan, är så påfallande tysta när det gäller de aktuella angreppen på mötsfriheten.
Både Sverigedemokraterna och Det Nya Partiet har ju fått torgmöten saboterade genom organiserade aktioner från meningsmotståndare. SD:are har dessutom vid flera tillfällen misshandlats med järnrör, deras bilar har vandaliserats eller bränts upp, ja 1995 blev de till och med angripna under pågående kongress.
Här är det just fråga om detta: samma individer agerar både åklagare, domare och "kriminalvårdare". Man bestämmer - i praktiken godtyckligt - att någon är "fascist", sedan är vederbörande fredlös.
De som reagerar mot medborgargarden borde i konsekvensens namn reagera också mot dessa anarkistiska stormtrupper.
Den som tiger samtycker, brukar det heta.
Misslyckande De regerande partierna inom Stockholms kommun - socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet - gick 1994 ut med vallöften om att minska boendesegregationen i Stockholm. Det visar sig nu att de misslyckats - segregationen har tvärtom fortsatt att öka.
I mediarapporteringen konstateras att fler invandrare flyttat till dessa områden samtidigt som ytterligare svenskar flyttat därifrån. Men där gör man halt.
Man ställer inte frågan vad det beror på, att svenskar flyttar därifrån.
Inte heller diskuterar media och politiker möjliga politiska åtgärder, för att vända denna ström.
Man kan ju inte gärna förbjuda de svenskar som vill flytta, att flytta. Men skulle inte någon form av positiva åtgärder kunna införas, för att locka dit fler svenskar och förmå fler svenskar att bo kvar i dessa invandrartäta områden?
Kanske halverad månadshyra? Kanske fria taxiresor? Kanske en gratis jordenruntresa varje år?
Har inte politikerna några idéer för framtiden? Eller har de nu övergivit sina vallöften från 1994?
Minskad nativitet Svenska kvinnor föder allt färre barn. Enligt färsk statistik från SCB är det nu färre svenskar som föds än som dör. Ända sedan början av 90-talet har antalet födslar minskat i Sverige. Siffrorna är:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Siffran för 1997 kan jämföras med antalet döda samma år: 93.300.
För 1998 beräknas antalet födslar bli än lägre: 88.000.
Se vidare FAKTABANKEN
Gemensam nämnare Det är en våg nu, som går fram. Man ska vara fördomsfri, tolerant och gränslös. Denna yttrar sig på flera sätt:
1. Homosexuella ska inte bara få gifta sig, de ska också kunna ha barn, genom adoption.
2. Barn ska överhuvudtaget kunna adopteras, inte minst från andra världsdelar.
3. Försök att avvärja att utvecklingsstörda skaffar barn döms ut.
Här finns en gemensam nämnare. Den är att man bortser från barnens intressen.
Vilket är särskilt märkligt, med tanke på hur man i samband med flyktingpolitiken betonar att "barnens bästa" måste gå före allt annat.
Så frågan är väl hur mycket ärlighet som finns bakom detta tal om "barnens bästa". Det verkar mest vara ett vapen i kampen, för att öka invandringen. Något man använder när det är ändamålsenligt.
