Svenskan på universitet

Från DN Debatt den 17/6 -05:

"SVENSKA SPRÅKET DÖR UT PÅ LANDETS UNIVERSITET

Naturvetare slår larm: Studenterna kan inte längre föra ens en populärvetenskaplig diskussion på svenska. I regeringens proposition om högskolan framstår kunskap i utländska språk som viktigare än kunskap i svenska. Ändå har engelskan redan nu en så stark dominans i vissa ämnen att studenterna inte ens lär sig grundläggande termer på svenska. Utvecklingen är oroande, anser en grupp naturvetare. Utan svenska som vetenskapligt vardagsspråk förtvinar demokratin och folkbildningen. Studier visar att inlärning på engelska fungerar betydligt sämre än utbildning på modersmålet, varnar forskare inom naturvetenskap och teknik."


"Det ökande bruket av engelska ger studenterna tillgång till goda läroböcker, utbyten och internationell arbetsmarknad. Genom fler uppsatser och avhandlingar på engelska gör sig svensk vetenskap gällande i världen. Ett ökat engelskbruk underlättar rekryteringen av icke-svensktalande studenter och lärare.

Men internationaliseringen har hittills också inneburit ett slumpmässigt införande av engelska. Svenskan är i dag död inom vissa sektorer. När högskolepropositionen föreslår en strategi för internationalisering saknas diskussion om en av de viktigaste komponenterna, nämligen språk för kommunikation och inlärning. Vi föreslår att strategin kompletteras med en medveten satsning på svensk-engelsk tvåspråkighet för att därigenom stärka såväl internationaliseringen som den svenska demokratin och högskolans effektivitet.

Språket är vårt redskap för att andra skall förstå våra tankar. Spelar det någon roll vilket språk vi använder? Hur påverkar engelskan högskolans verksamhet och kunskapsinhämtande? Det är anmärkningsvärt och oroande att så stora förändringar som språkbyte i mänsklig kommunikation införs storskaligt utan konsekvensanalys.

De förslag till skydd av svenska språket som väckts genom betänkandet "Mål i mun" bereds nu till en proposition inom samma departement som lagt fram högskolepropositionen. Men i den senare finns inte ens en tanke på att svenska är viktigt för våra studenter, bara främmande språk!

Trots att engelskan är på väg att ta över stora delar av högskolan saknas nästan helt forskning om hur inlärning, bearbetning av information och skapande av ny kunskap, så kallade kognitiva aspekter, påverkas av språkvalet. Man utgår från att studenter lär sig lika bra på engelska som på svenska. Undersökningar tyder dock på att kognitiva aspekter blir lidande om studenter inte kan använda sitt modersmål.

De få studier som gjorts visar att engelska som främmande språk fungerar signifikant sämre (10-20 procent) som kunskapsmedium än vad modersmålet gör, även för personer med hög utbildning och mycket goda engelskkunskaper."

"Vårt krav på svensk-engelsk tvåspråkighet handlar om engelskans dominans inom naturvetenskap och teknik (NT). Andra vetenskapsområden kan ha motsatt problem, det förekommer för lite engelska. NT-området är i dag svensk-engelskt tvåspråkigt, men kunskaperna om svenska facktermer har blivit svagare då svenska läroböcker saknas på många områden och då undervisning och seminarier allt oftare sker på engelska.

Det har gått så långt att studenter och lärare ibland inte känner till svenska termer ens för grundläggande begrepp. De kan också sakna kunskaper om svenskans allmänvetenskapliga ordförråd och om konstruktions-, meningsbyggnads- och stilmönster för vetenskaplig svenska. Detta leder till att inte ens populärvetenskapliga diskussioner kan föras på svenska. Högskolan bör inte medverka till en utveckling mot svenska som lågspråk och engelska som högspråk."

"Utländska studenter erbjuds svenska högskoleplatser i ökande omfattning. Det är viktigt att man här gör en avvägning mellan olika studentgruppers behov. Ensidig användning av engelska leder till underutnyttjande av kapaciteten hos majoriteten av lärare och studenter med svenska som modersmål. Såväl skapande som förmedling av kunskap skulle förbättras om svenskan användes mer även i kunskapsframtagandet.

Problem kan också uppstå med social snedrekrytering. Studentgrupper med annars goda studieförutsättningar kan utestängas om svenskspråkig undervisning inte erbjuds i tillräcklig omfattning. Internationaliseringen bör mötas av en snabb planläggning av högskolans språkanvändning så att vi styr utvecklingen mot tvåspråkighet i stället för att omedvetet glida i väg mot ren anglifiering. Våra studenter måste få ett genomtänkt stöd för att behärska sina ämnen på både svenska och engelska. Detta kräver att tvåspråkigheten blir en central del i den nationella strategin.

Det behövs ett fortlöpande arbete med vetenskaplig svenska, så att orden finns, och fortlöpande användning av svenska inom hela högskolan, så att svenskan håller jämna steg med engelskan och kan användas för att beskriva den föränderliga verkligheten. Då först kan vetenskapen utnyttjas fullt ut i samhället.

Eftersom högskolan är en offentlig myndighet borde alla tillsvidareanställda kunna kommunicera med såväl allmänheten som andra myndigheter. Svenskan borde vara självklar vid det inre arbetet och det är av stor vikt att utländska lärare ges möjlighet att snabbt lära sig svenska. Inget av detta fungerar bra. På många svenska högskolor erbjuds ingen svenskundervisning - i stället börjar de svenska lärarna prata svengelska."

"Högskolans internationalisering får inte innebära en aningslös anglifiering utan måste ske så att svenska och engelska brukas på ett balanserat sätt till gagn för Sveriges studenter och det svenska samhället. Och självfallet skall den nya tvååriga examen benämnas magister på svenska och master på engelska!"