Ur Sydsvenskan 2006:
"HÖGSKOLANS SPRÅKKURSER NÄRMAR SIG NYBÖRJARNIVÅ
Snabbt sjunkande förkunskaper har gjort språken till Universitetets krisämnen. Snittresultatet på Universitetets diagnostiska prov i franska har sjunkit från 102 till 76 poäng på tio år. Det visar Sydsvenskans tredje del i serien Kunskapsglappet.
Många kurser har haft svårt att fylla sina platser, vilket ytterligare sänkt nivån, något som i sin tur påverkat de ofta små institutionernas ekonomi negativt.
För att möta utvecklingen förenklas kurserna steg för steg.
- Universiteten tvingas idag undervisa på gymnasie- och högstadienivå, säger Inger Enkvist, professor i spanska.
Få inom svensk högskola är så kritiska mot de senaste decenniernas utbildningspolitik som hon är. Hennes senaste bok bygger på intervjuer med 58 universitetslärare i språk, de flesta djupt kritiska till utvecklingen.
- Det förs en språkfientlig politik. Det som pågår är en nedmontering av Sverige som kulturnation, säger hon.
Vidden av språklärarnas oro skymtar i en ny undersökning från Skolverket. Två av tre lärare i humaniora menar att studenternas förkunskaper är sämre idag än för fem-tio år sedan."
Krisen får flera effekter:
"• Allt fler kurser på nybörjarnivå, även i språk som tyska och franska. Flera institutioner erbjuder stödundervisning och mentorer.
• Kurslitteraturen förenklas - eleverna läser färre sidor och mindre skönlitteratur.
• Fler och fler institutioner inför diagnostiska prov för att mäta på vilken nivå deras studenter är.
• Kunskaper om landets historia och kultur får mindre utrymme, ren språkträning mer."
"- Studenterna är bättre på att tala idag än för 20 år sedan. Men ordförrådet är ganska torftigt. Man talar nästintill ett gatuspråk, säger Birgitta Berglund.
Hon lägger skulden på gymnasiet.
- Vid de nationella proven i engelska har lärarna fått instruktionen att inte rätta grammatiska fel eller stavfel. Studenterna får uppfattningen att det är okej med fel, säger Birgitta Berglund."
"I ämnet svenska har söktrycket varit högt de senaste åren. Förändringen förklaras alltså inte av att nya grupper av studenter antagits.
- Idag kan inte studenterna ordklasser. Vi måste börja helt från början med substantiv och verb, säger Gunlög Josefsson."
Undervisningstiden minskar stadigt
Språken har blivit 'frånvalsämnen'. Precis som fallet är med matematik, missgynnar dagens antagningssystem gymnasister som vill fördjupa sig i språk. De får kämpa betydligt hårdare för ett betyg i språk än ett i dans eller fotboll - och väljer därefter.
Undervisningstiden i andra språk än engelska och svenska har minskat kontinuerligt sedan 1960-talet.
Skolverkets rättningsmallar för nationella prov uppmanar lärarna att inte rätta en lång rad språkliga fel i svenska och främmande språk. Fokus ligger sedan flera decennier på 'kommunikation'.
Andelen obehöriga lärare i språk ökar i grund- och gymnasieskola. Dessutom har antalet poäng som blivande språklärare behöver läsa för att få behörighet minskat.
Det är omodernt med katederundervisning. Språk lämpar sig illa för grupparbeten och självständigt arbete."
