Aldrig nog?

Ska den flyktingpolitiska diskussionen än en gång bli en uppgörelse mellan de extrema och de ultraextrema?

68 personer hade på DN Debatt den 25/9 ett upprop mot den hittills förda flyktingpolitiken. Den var, menade de, inte tillräckligt human och generös. Uppropet sammanföll i tiden med en rapport från Human Rights Watch i Helsingfors, som gick i samma riktning.

FAKTA är att Sverige är det utan jämförelse generösaste i-landet i världen, vad gäller flyktingmottagning. Om vi får sådan kritik, vilken kritik ska då inte riktas mot alla andra länder?

Under femårsperioden 1990-94 gav Sverige, enligt UNHCR-statistik, uppehållstillstånd åt 110.000 asylsökande. Motsvarande siffra för Finland var 4.880, för övriga nordiska länder sammantaget 23.900. Vad har Human Rights Watch att säga t ex Finland?

Per 100.000 invånare gav vi under nämnda period 1.275 uppehållstillstånd åt asylsökande. Siffran för det land som kom på andra plats - Nederländerna - var 332. Känner de 68 DN-upproparna alls till sådana fakta?

Oavsett hur mycket vi svenskar gör så måste vi tydligen göra mer. Aldrig är det nog!

PIERRE SCHORI gick den 28/9 i svaromål, med argumenteringen att regeringens aktuella proposition i flyktingpolitiken innebär att asylrätten ska utvidgas. Asylberättigad ska nu den bli som:

behöver skydd pga av väpnad konflikt

behöver skydd pga miljökatastrof

riskerar förföljelse pga homosexualitet

riskerar könsstympning

riskerar förföljelse pga av könstillhörighet

riskerar kroppsstraff eller förnedrande behandling.

Här innefattas bl.a. varje muslimsk familj med döttrar. Hur många människor kan det bli totalt, med denna utvidgade flyktingdefinition, som är berättigade till asyl i Sverige? En miljard människor?

Sverige kan inte bli en tillflykt för jordens alla utsatta, skriver Schori. Men är det inte just vad regeringen i praktiken nu åtar sig? Naturligtvis sker en sållning genom att avstånden och de praktiska svårigheterna är stora, att ta sig ända till Sverige. Men kommunikationerna har förbättrats, informationen är väl spridd och kontakter finns upparbetade.

I det läget får Sverige förlita sig på visumtvånget, att människor ska hindras att ta sig hit. Men påhittigheten och skrupelfriheten är stor. Människosmugglingen har blivit välorganiserad och förfogar över stora resurser.

Pierre Schori säger sig eftersträva tydlighet, och tror att den nya flyktingpolitiken ska svara mot det kriteriet. Risken är stor att det även fortsättningsvis blir till stor del de resursstarkaste som lyckas ta sig hit och få stanna. Eller de med tur.

I den nya politiken ingår även ett domstolsförfarande vid asylprövning. Hur ska det fungera i praktiken? I vanliga domstolsärenden är redan väntetiderna långa, hur ska detta kunna undvikas i dessa många nya fall? Med långa väntetider är vi där igen, med barn som hinner rota sig, osv.

För övrigt arbetar juristerna inte gratis, de tillhör tvärtom en ganska högavlönad grupp. De som får betala för alltihop är folket - inte minst den majoritet av svenskar som i själva verket önskar en mer restriktiv flyktingpolitik.

En politik på tvärs mot opinionen, en politik som inte tar hänsyn till ekonomiska och sociala realiteter - den är direkt farlig. Bevare oss för godhetsraseriet!

Jan Milld

Anders Sundholm


Denna artikel har i tur och ordning sänts till Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet, Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet och Arbetet. Ingen av tidningarna tog in den.

 David Goldman, "director för Hatewatch", som övervakar internetsidor med "hate speech" (i Arena nr 3/98): "- Vårt mål är... att ringa in och marginalisera extremister, hålla dem borta från det legitima politiska samtalet."