Moderna sanningar

Göran Rosenberg skrev om Blågula FRÅGOR i Moderna Tiders novembernummer, under rubriken "Om blågula sanningar". På detta sände Blågula Frågor in ett svar, som delvis blev publicerat. Här nedan följer det fullständiga svaret (sekvenser som togs med är kursiverade):

 


OK, Göran Rosenberg, nu ska vi äntligen sluta att smyga med våra åsikter. Vi sätter dem på pränt och går ut offentligt - i form av denna artikel, som vi erbjuder Moderna Tider att publicera:

Låt oss först som sist slå fast, att vi inte "önskar 30-talet tillbaka". Däremot skulle vi gärna ha 60-talet tillbaka, om vi nu får önska. I ett avseende - beträffande arbetslösheten - är Sverige snart tillbaka till 30-talet, men det är något vi beklagar. Någon enkel lösning för att minska den höga arbetslösheten ser vi tyvärr inte.

En nyckelformulering i Rosenbergs MT-ledare i november, "Om blågula sanningar", är när han beskriver oss inom Blågula Frågor som "invandringsmotståndare som vill framstå som något annat och ädlare."

"Ädla"? Nej, men visst vill vi göra bästa möjliga av situationen. Då gäller det att se till mer än en sida av saken. Invandringen måste vara anpassad till verkligheten, dvs stå i samklang med folkviljan och ta hänsyn till ekonomiska och sociala förutsättningar. Det ligger ingenting skamligt i att väga in också svenska intressen i detta sammanhang!

Är vi "invandringsmotståndare"? Inte i den bemärkelsen att vi skulle vara principiellt emot invandring. Vad vi hävdar är att invandringen måste ske i en lagom takt. Sverige måste ha kontroll över vilka som får uppehållstillstånd. En stor majoritet av svenska folket önskar en reglering av invandringen - är alla dessa svenskar därmed "invandringsmotståndare"?

Göran Rosenberg invänder att "börjar man dra gränser finns det ingen gräns för hur snävt de kan dras", och den som själv gör en "anständig" gränsdragning kan snart hamna i "mindre anständigt" sällskap. Men vad händer om man inte drar någon gräns?!

Uppenbarligen föreställer sig Rosenberg att det inte behöver finnas några problem eller dilemman - det finns en motorväg av "anständighet", där man kan bara blunda och gasa. Risken är att han då kör över folk, och därigenom framkallar ett stort "oanständigt sällskap". Risken är också att han snart får motorstopp, därför att bränslet tar slut. Våra resurser är faktiskt begränsade och invandringen kostar - fråga kommunalt ekonomiansvariga!

Rosenberg förfasar sig över vår kritik mot journalisterna. Men vi vidhåller: ni säger verkligen inte sanningen om invandringen! Vilken journalist har informerat om att Sverige under senare år, per capita, beviljat uppehållstillstånd åt fler asylsökande än något annat i-land? Få svenskar har fått veta att de - med bred marginal - varit de mest generösa i hela världen. Däremot slås det upp stort, om en organisation som "Human Rights Watch" anför kritik mot Sverige.

Journalistkåren har påtagit sig att vara några slags "moraliska filter", har släppt fram bara en åsiktsriktning i debatten. Detta drabbar ju allmänheten, som får ett bristfälligt underlag av fakta och argument för att bilda sig en egen uppfattning.

Vad som upprör Rosenberg mest tycks vara att vi inom Blågula Frågor tycker oss se vissa "sanningar". Men om vi nu har så fel - varför detta återkommande etiketterande i media, varför blir vi inte bemötta i sak? Vi är inte främmande för att korrigera våra ståndpunkter, om de visar sig felaktiga.

Så till de frågor, utifrån alla dessa "tickande bomber", som vi tog upp i Blågula Frågor nr 4/96 och som Rosenberg vill ha svaren på. Det ska han här få:

1. "Hur blev det så? Har det något samband med den invandrings- och invandrarpolitik som bedrivits?

Svar: ja. Arbetslöshet, ekonomiska problem och klasskillnader skulle ha funnits även utan denna invandring, men inte i samma utsträckning. Det skulle heller inte ha uppstått etniska skiljelinjer, som gör allting mer explosivt.

2. Har rentav journalisterna själva en del av ansvaret för den situation som uppstått?

Svar: ja. Det är framförallt massmedia som drivit fram den flykting- och invandringspolitik som bedrivits, genom återkommande kampanjer.

3. Vilka slutsatser finns att dra av detta tickande? Hur desarmera bomberna?

Svar: a) Den fortsatta invandringen måste minimeras. b) En återvandring måste ske av på senare tid anlända grupper, som nu inte har skyddsbehov. c) De som stannar här måste anpassa sig till det svenska samhället. d) Etnisk diskriminering måste bekämpas.

Ansvaret för att nu ange utvägar ligger ändå inte främst på oss, som hela tiden förespråkat en annan invandringspolitik. Nej, huvudansvaret ligger hos er som medverkat till att driva fram den uppkomna situationen!

Men erkänner ni överhuvudtaget att det föreligger ett problem?

Jan Milld

Anders Sundholm