Från den norska webbsidan fjordman, den 12/5 -05:
DET NYA NORSKA FOLKUPPRORET
I april 2005 antog Stortinget där bara Framskrittspartiet röstade emot den nya diskrimineringslagen som träder I kraft januari 2006. FrP.s invandringspolitiske talesman, Per Sandberg, är djupt skakad och fruktar för konsekvenserna av den nya diskrimineringslagen lagen sätter rättssäkerheten för helt vanliga norrmän i fara, säger han.
- När Stortinget har antagit en lag om omvänd bevisföring och ersättningsansvar betyder det i realiteten att alla norrmän som blir beskyllda för diskriminering är skyldiga, om de inte klarar att bevisa annat. Omvänd bevisbörda kommer att skapa riktigt många justitiemord. Den nya lagen kombinerar nu också omvänd bevisbörda med ersättningsansvar, något som betyder att en oskyldig person också måste betala stora ersättningsbelopp, framhåller Sandberg. Diskrimineringslagen infogas i raden av beslut som aktivt favoriserar invandrare framför infödda norrmän. Nyligen beslutade Stortinget också att invandrare på tre år ska nå samma pensionsrättigheter som norrmän brukar få på 40 år.
I praktiken ordnar diskrimineringslagen så att invandrargrupper där muslimer är bland de mest aggressiva kan sno åt sig helt orimlig särbehandling. Det finns redan muslimska invandrare i Norge som kräver att arbetsgivaren skall bygga ett särskilt bönerum där muslimerna kan be under arbetstid. Dessa kan nu hävda att det är "diskriminering" av muslimer när arbetsgivaren inte har det. Lagtexten säger helt klart att där norrmän beskylls för diskriminering så är de skyldiga tills motsatsen bevisats. Ett nästan enigt Storting ger därmed invandrare alla möjligheter till att driva organiserad utpressning mot norrmän, och gör norrmän till mer eller mindre andrarangens invånare i eget land. Det kommer att bli förbjudet att neka muslimska kvinnor att bära hijab och slöja på arbetsplatsen. Detta är helt orimligt eftersom många ickemuslimer på goda grunder finner hijab stötande. Som Walid al-Kubaisi förklarar är slöjan en politisk symbol för en aggressiv antidemokratisk ideologi, inte olik nazisternas hakkors. Den internationellt mycket respekterade iranske skribenten Amir Taheri ser också slöjan som ett vapen för "visuell terrorism, symbolen för en totalitär ideologi". Men fascister som heter Adolf eller Henrik är tydligen inte detsamma som de som heter Abdullah eller Hassan, som många av våra dagars fascister gärna heter.
Debatten om att avskaffa statskyrkan pågår i Norge. Det ingen säger är att den egentligen är ointressant eftersom vi i realiteten redan infört en ny statsreligion i landet. Den nya trosbekännelsen som alla skall underkasta sig heter "mångkulturell jämlikhet". Den kommer komplett med sin Inkvisition, det nya utvidgade Jämställdhetsombudmannen, som får stora fullmakter att genom diskrimineringslagen se till att Den Rätta Läran följes av alla landets invånare. Det är påfallande hur den mångkulturella idén upphöjes till statsideologi i Norge samtidigt som länder som Nederländerna överger den efter smärtfulla erfarenheter av att den inte fungerar. Infödda nederländare är nu på väg att bli en delvis förföljd minoritet i sina egna större städer, något som snart kan ske även i Norge. Det är det redan i Sverige. Den självutplånande mentaliteten hos ländernas ursprungsbefolkningar har gått så långt att det anses stötande att visa en nederländsk flagga i Nederländerna eller en svensk flagga i Sverige.
Låt oss göra ett litet tankeexperiment. Tänk dig att en professor på universitetet finner att vad som krävs för att hjälpa notoriskt våldskriminella är att de skall flytta in och bo i ditt hus tillsammans med dina barn. Du har ju en så harmonisk familj att detta säkert ska smitta av sig på dem. Sannolikt har dessa personer orsakat stora problem på de ställen där de bott tidigare, men professorerna försäkrar att det skall gå bra denna gång. Och du accepterar. Obetänkt, inte sant? Ingen vill ju godta att någon skall bedriva sociala experiment med deras barn.
Nåväl, låt oss nu tänka oss att akademikerna och myndigheterna inte bara var idiotiska nog att föreslå idén, men att folket också var naivt nog till att låta dem pröva idén. Frågan är egentligen hur dum man får lov att vara. När kan man inte längre säga att man var naiv och "inte visste"? Experimentet slår självklart fel, alla logiska argument talar för det. De ursprungliga invånarna i huset trakasseras så mycket att de till slut flyttar ut, och överlåter stugan till inflyttarna. Nu har emellertid både akademikerna, politikerna och deras påhejare i medierna investerat så mycket prestige i projektet att de nekar att ge upp. De som bor i huset skall nu tvingas av lagen till att acceptera de aggressiva inflyttarna, och förbjudas att kritisera dem. Faktiskt ska inflyttningen fortsätta eftersom officiell politik säger att detta är bra. Media jublar över framgången för detta storslagna experiment, medan de som äger huset flyr därifrån.
Otroligt nog är detta vad som nu sker, men i betydligt större skala. Infödda norrmän som inte längre orkar med trakassering av sig och sina barn evakuerar nu raskt stora delar av Oslo. Antalet invandrare växer snabbt och kommer om ett par decennier att utgöra majoriteten i vår egen huvudstad, något som både media, politiker och Statistiska Centralbyrån försöker att prata så lite som möjligt om. Gängkriminalitet håller på att bli ett allvarligt problem också utanför Oslo, samtidigt som socialbidrag till invandrare kör stadsdelar och kommuner i botten. Genom antagandet av diskrimineringslagen har Stortinget passerat gränsen för tillåten dumhet. Norge terrorhotas av muslimer som aktivt arbetar för att stoppa all kritik av islam, och norska medborgare lever under dödshot från invandrare för att de använder sin yttrandefrihet. Det är galenskap att importera en våldsam islamsk kultur som ligger i krig med absolut allt och alla, och att tro att det ska gå bättre här än på andra ställen. Att våra egna folkvalda då reagerar med att ge ännu mer specialbehandling till invandrare och att trycka ned sitt eget folk, kan knappast ses som något annat än ett svek.
Och vad gör media när Stortinget stöter kniven i ryggen sitt eget folk? Alltför lite. Att våra tragiskt naiva politiker antar dylika lagar öppnar för misstänkliggöranden, men varför upplyser inte pressen oss om att denna lag är antagen, och om det virrvarr av problem som den öppnar för? Även politiskt korrekta måste väl förstå hur orimligt det är att den åtalade själv ska bevisa sin oskuld i fall där det finns lite av konkreta bevis. Samma journalister som målar fan på väggen och talar om en ny McCartytid i USA, vänder bort blicken när våra folkvalda företar ett av de största övergreppen mot sina egna invånare i modern tid. Kan det skyllas på att journalisterna inte är intresserade av att ta i ämnet? De har ju själva i flera decennier förespråkat detta mångkulturella samhälle. Media skall bevaka att myndigheterna gör sitt jobb. Men vem ser till att media gör sitt? Kanske att bloggarna, folket självt, måste ta sig an den uppgiften. Media kan inte kritisera eliten. Media ÄR eliten. Journalisterna utgör en välbetald grupp bland landets toppskikt. De delar denna elits misstro mot och förakt för vanligt folk. Att pressen "glömmer" att informera om antagandet av denna lag är därför tyvärr vad man kan förvänta sig.
Kommunminister Erna Solberg, som tidigare förordat ett muslimsk shariaråd i Norge, önskar en skärpt rasismparagraf och strafflagstiftning. Detta för att slå ned hårdare på "rasistiska och diskriminerande uttalanden", bland annat på internet. Men vad är det som är rasistiskt och diskriminerade? Eftersom regeringen själv definierar rasism till att inkludera kultur och religion, inte bara hudfärg, kommer detta att göra det mycket vanskligt att kritisera icke- västliga kulturer generellt sett. Antirasistiskt Center och andra som lever av att finna uttalad rasism överallt kommer självklart att utnyttja en sådan naiv lag. I praktiken kommer man att få en situation där "rasism" betyder "berättigad kritik av alla som inte har blå ögon". De enda man kan kritisera blir då vita med västlig, judisk-kristen bakgrund, som i gengäld skall demoniseras så långt möjligt. Det är inte rasism att kritisera t.ex. muslimer, ens om muslimer här i landet gör allt de kan för att förbjuda det. Faktiskt kan man argumentera för att det är diskriminerande att inte göra det. Det innebär att man tror att bruna muslimer inte har samma förmåga att bemöta kritik som vit kristna, att de inte är vuxna och intelligenta nog. Enskilda människor har krav på respekt för sitt människovärde. Ingen kultur eller religion har emellertid automatiskt krav på respekt. Det är knappast smart att lägga lock på en så vansklig debatt i hopp om att den skall försvinna. Den kommer senare att dyka upp igen i mer aggressiva former.
Hela idén om ett mångkulturellt samhälle strandar på flera grundläggande punkter. Den förutsätter en "jämställning" av alla kulturer. Det är moraliskt oacceptabelt att infödda som bor i sin egen nation skall undertrycka sin kulturidentitet för att andra helt frivilligt väljer att flytta till deras land. Dessutom bygger idén på tanken att alla kulturer är likvärdiga och har samma krav på respekt. Det är uppenbarligen galet. Kulturer är inte likvärdiga, och har aldrig varit det. Det är jämmerlikt att planetens mest succéartade kulturer, som den norska, ska jämställas med planetens mest misslyckade kulturer, från primitiva islamska feodalsamhällen som Pakistan och Somalia. Tvångsäktenskap och hedersmord på olydiga kvinnor benämnes i dagen debatt "medeltida". Men i medeltidens Norge och Europa var tvångsäktenskap och hedersmord på kvinnor lagstridiga övergrepp. Att beskriva sådana övergrepp i islamska miljöer som "medeltida" är därför inte ett förnärmande av islamsk kultur, det är ett förnärmande av medeltiden.
Grunden till att människor flyttar till våra västliga länder är ju i utgångspunkten att våra samhällssystem fungerar bättre än dem i deras hemländer. Att vi skall visa "tolerans och respekt" inför detta vittnar om att hela mångkulturdebatten har blivit en enda stor skönhetstävling. "Spegel, spegel på väggen där, säg mig vem skönast i världen är", ser ut att vara mottot. Västliga intellektuella använder invandrare som spel för sina egon, i en sport där de får utlopp för sin förträfflighet genom missförstådd tro på att tolerans är att racka ned på sin egen kultur. Ett glimrande exempel är professorn i socialantropologi, Thomas Hylland Eriksen, som tar ledigt fem år för att leda en storstudie av det mångkulturella Norge. Han säger själv att han bor i en "trevlig, vit del av staden", och beskriver infödda norrmän som "norskingar". Hans mentalitet vittnar om ett dåligt dolt förakt för vanliga norrmän, där eliten som själva bor i trygga monokulturella förstäder, driver sociala mångkulturella experiment med de små på golvet.
Den mångkulturella ideologin är ondskefull eftersom den fragmenterar samhället i ett slags apartheidliknande kulturella getton. Vi bor i en tidsepok som präglas av å ena sidan autoritära rörelser som religiösa fundamentalister, med en absolut sanning giltig överallt och till alla tider, och å andra sidan kulturrelativismen, som lär ut att alla kulturer är likvärdiga, och underlåter att ha några principiella värderingar. Är det bara tillfälligt, eller är det möjligt att multikulturalismen inte ger tolerans, utan tvärtemot öppnar ett tomrum av en likgiltighet som inbjuder till att fyllas av aggressiva och autoritära ideologier?
Kom inte med tomt prat om att invandringen skylles på "solidaritet". Solidaritet med vem? Definitivt inte med våra barn och barnbarn, som får växa upp i ett mycket mindre tryggt land med fler etniska konflikter tack vare vår idioti. Kan Somalias eller Iraks problem lösas med invandring till Norge? Självklart inte. Invandringen kommer däremot att skada Norge, utan några märkbara resultat i andra länder. Vad är vitsen med det? Och hur kan man säga att det rör sig om folk som flyr från krig och nöd när så många som 80% av asylsökarna som kommer hit har haft hjälp av människosmugglare, och 90% inte har identitetspapper? Många av dem reser också hem på semester.
I Norge år 2005 har det blivit så att de enda som inte skall få bevara sin kultur är de infödda norrmännen. Det ligger en klar men aldrig uttalad anti-vit rasism i detta. Pakistan har idag omkring 160 miljoner invånare. Detta antal förväntas att öka till minst 200 miljoner, möjligen till 250 miljoner eller kanske ännu mer i loppet av en generation eller två. Vem är det egentligen som har mest behov av att bevara sin kultur? En kvarts miljard pakistanare, eller usle fyra miljoner norrmän? Pakistans största problem, och grunden till att så många pakistanier vill till Norge och andra västländer är en befolkningstillväxt som är totalt utom kontroll. I ett allaredan fattigt land får folk alltför många barn som de överhuvud inte kan ge en bra utbildning och chans till ett värdigt liv. Kanske något att tänka på nästa gång muslimer skryter med att "islam är världens snabbast växande religion". Islamska länder producerar enorma mängder barn utan framtidsutsikter. De kommer till att svämma över och ödelägga Europa om vi fortsätter med dagens invandringspolitik. Märkligt nog beskrivs pakistanierna som en "sårbar minoritet". Det är märkligt att samma radikala akademiker som vill att vi ska se allt i ett "globalt perspektiv" inte mäktar att se sitt eget land i detta. I ett globalt perspektiv är inte 1,2 miljarder muslimer en svag minoritetsgrupp som behöver speciellt värn för sin kultur. Det är däremot 4 miljoner norrmän.
Det finns ett tjugutal arabiska länder om man tar sin utgångspunkt i medlemmar av Den arabiska ligan. Ökar "den kulturella mångfalden" i världen om t.ex. Norge eller Danmark genom invandring i ökande grad blir arabiserat? Man kommer då att få ännu ett av många arabiska länder, medan det enda Norge som finns blir utraderat. Om "kulturell mångfald" är det som räknas som positivt är dagens invandringspolitik till Europa en katastrof. Man ersätter med burka och sharia unika nationella kulturer utvecklade genom hundratals år. Man märker 68-generationens hat mot västlig och judisk-kristen kultur bakom detta, och deras irrationella skuldkomplex. Vi har ingenting att be om ursäkt för. Vi firar i år hundra år som självständigt land. I loppet av denna tid har vi gått från att vara ett av Europas fattigaste till ett av världens rikaste länder, även innan vi fann oljan. Vi har inte koloniserat någon, men faktiskt själva upplevt att vara ockuperade av andra. Och kanske varit slavar i högre grad än vi själva bedrivit slavhandel. Tanken om att vi är "skyldige i utbytting" er tøv, spesielt overfor muslimer som selv har drevet massakrer og kolonisering av andre i hundrevis av år. Att värna om tolerans för pakistanska muslimer, som grovt undertrycker kristna i sitt hemland och som nästan har utrotat hinduer och buddister, är som att lära icke-våld av Djingis.kahn. Den mångkulturella ideologin bygger därför icke först och främst på överdriven respekt för andra kulturer, men på förakt för vår egen.
Stortinget tror tydligen att denna diskrimineringslag kommer att dämpa framtida etniska motsättningar mellan invandrare och norrmän. Resultatet blir snarare att det rakt motsatta. Många norrmän, som inte får utlopp för sina frustrationer, blir arga på invandrare som nu ska få ännu fler fördelar. Några kommer att sammanfatta det med att denna lag kunde antas till följd av att vita norrmän av judisk-kristen bakgrund inte är organiserade. Invandrare har tunga etablerade organisationer i ryggen, med miljoner av kronor i statsunderstöd och politikernas öra. Infödda norrmän däremot behandlas som onda övergripare som är elaka mot försvarslösa minoriteter. Den nya diskrimineringslagen är också ämnad bara för att beskydda det den kallar minoriteter, och den accepterar att minoriteter kan kvoteras in på alla samhällsområden utan att majoritetsbefolkningen därmed kan åberopa etnisk diskriminering. Det är knappast orimligt att kalla detta för en apartheidslag. Diskrimineringslagen kommer därför sannolikt att lägga grunden för etnisk separatism och ökad nationalism, precis det som Stortinget vill undvika. Infödda norrmän kommer att dana egna etniska organisationer, som invandrargrupper och samer sedan länge gjort. Man kommer att argumentera för att norrmännen är urbefolkningen i Norge och att invandringen strider mot denna urbefolknings rättigheter till sitt eget land och kultur, så som de är nedtecknade i FN-konventionerna.
Idén om ett mångkulturellt invandrarsamhälle slår fel därför att det är en dålig idé, inte för att norrmän är vrånga eller inte försöker hårt nog. Att man försöker att pressa igenom en misslyckad ideologi förbi all opposition och säga att folk är skyldiga intill det motsatta är bevisat, är så som man gjorde i det tidigare Sovjetunionen. Det innebär att Norge tar ett väsentligt steg bort från en fungerande demokrati i riktning mot en dysfunktionell exdemokrati med en del totalitära tricks, så som det redan är i Sverige. Att integrering betyder "ömsesidig anpassning" är bara ett kamouflerat angrepp på norsk kultur. Ordet "integrering" bör bytas mot "assimilering".
Invandrare som helt frivilligt kommer hit bör anpassa sig till vårt samhälle eller resa någon annanstans. Debatten om ett mångkulturellt Norge är självmotsägande. Du kan ha ett mångkulturellt samhälle eller du kan ha Norge. Du kan inte ha bägge delar. Vår rätt till att bevara vår kultur i vårt eget land skall alltid stå över den för invandrare som helt frivilligt flyttar hit. I annat fall bör särskilt vänstersidan nu äntligen gå ut öppet om att idén med ett mångkulturellt samhälle i praktiken betyder att norrmän måste stå och se på, och till och med betala för, att deras egen kultur skall förträngas i deras eget land.
Det närmar sig 17 maj, i ett år då vi firar hundra år som självständig nation. Med den nya diskrimineringslagen borde kanske titeln för firandet av unionsupplösningen vara "Norge från självständighet till ny kolonialtid". Vi firar att vi är herrar i eget hus, samtidigt som våra folkvalda ger utlänningar företräde framför norrmän i Norge. Vi firar att vi är en självständig nation, samtidigt som Stortinget pressar för en mångkulturell ideologi som i praktiken betyder att nationen Norge skall avvecklas. Den nya diskrimineringslagen bör bringas upp som den viktigaste saken i valrörelsen, och partier som Framskrittspartiet och Demokratene bör göra det klart att ett absolut krav för stöd till en regering efter valet är att denna lag görs om före den träder i kraft i januari 2006.
Det är dags för ett nytt folkuppror.