BROTTSBEKÄMPNING

Finns det ett problem?

Har brottsligheten verkligen ökat?

I TV-rutan försäkras vi med jämna mellanrum av "experter" som Jerzy Sarnecki att brottsligheten inte har ökat. Samtidigt vet vi att högen av outredda ärenden växer, att polisen inte hinner med, att brott preskriberas i stor omfattning och att många medborgare inte känner det lönt att ens anmäla. Hur går detta ihop?

Statistik kan som bekant läsas på olika sätt. Rätt har TV-experterna om vi ser till kategorin samtliga brott och bara den senaste tioårsperioden. Då har siffran legat konstant, kring cirka 1.000.000 anmälda brott.

Men går vi tillbaka längre i tiden, till exempelvis 50-talet, blir bilden radikalt annorlunda! Årsgenomsnitt under 50-talet låg på 200.000 anmälda brott. Det betyder en 5-faldig ökning.

Ser vi till bara vissa typer av anmälda brott har det skett en ökning även under den senaste tioårsperioden, dvs 90-talet. Det gäller exempelvis misshandelsfall och skadegörelse.

Än tydligare blir bilden om vi där går tillbaka till 50-talet:

För misshandelsfall låg årsgenomsnittet under 50-talet på 8.000, årsgenomsnittet för 90-talet på 40.000, dvs det har skett en 5-faldig ökning (jämför man år 1950 med år 1999 blir ökningen 8-faldig).

Fallen av skadegörelse ökade från 8.400 till 102.000, dvs en 12-faldig ökning.

Rånen ökade från 320 till 4.800, dvs en 15-faldig ökning (jämför man år 1950 med år 1999 blir ökningen 40-faldig)

Samtidigt har uppklarningsprocenten sjunkit drastistkt. År 1950 låg den för samtliga brott kring 50%. År 1997 var siffran nere i bara 17%.

Är Sverige idag ett rättssamhälle?

I begreppet "rättssamhälle" lägger vi in i huvudsak två moment:

A. Brott beivras och brottslingar straffas

B. Hederliga medborgare kan leva i trygghet, det lönar sig att anmäla brott.

Ett rättssamhälle förutsätter därtill likhet inför lagen och att man i någon mån kan förutse följderna av sina handlingar. Det får inte dömas nyckfullt, det får inte förekomma överdrivna straff. Framförallt ska ingen dömas oskyldig.

Det får å andra sidan inte vara så att medborgare inte vågar anmäla brott, av rädsla för repressalier. Inte heller får det vara så att man i de flesta fall avstår från att anmäla därför att man bedömer chanserna som obefintliga att det kan leda till gripande och fällande dom.

Även om det finns många länder där läget är värre kan ifrågasättas om Sverige idag är att beteckna som ett rättssamhälle. Med andra ord: visst finns det ett problem!

Vad kan då göras?


Förslag på principer:

1. Ska brottsligheten minskas måste man framförallt angripa dess orsaker.

2. Varje individ bär ett ansvar för sina egna gärningar. Den som skadar en annan människa får inte skylla på "samhället".

3. Kriminalpolitiska åtgärder ska bedömas utifrån sin ändamålsenlighet.

4. Brottsoffers och potentiella brottsoffers intressen ska gå före brottslingars intressen.

5. Det ligger inte ens i en brottslings intresse att samhället reagerar slappt.

6. Viktigast för att motverka brott är hög upptäcksrisk.

7. Straffets funktion ska i första hand vara att motverka ytterligare brottslighet.

8. Villkorlig dom eller avkortad strafftid ska kunna komma ifråga endast om en brottsling ger uttryck för ånger och inser att han/hon har något att sona.

9. Rättshjälpen, bekostad av samhället, ska vara begränsad.

10. Anstalter får inte tillåtas bli brottsuniversitet. Vistelsen där ska inte vara så bekväm att den motverkar funktionen att avskräcka.

11. Straffet ska upphöra - inte börja - när en intagen kommer ut från fängelse.

12. För grova återfallsförbrytare måste inkapacitering gälla som princip.

13. Utlänningar som begått allvarliga brott eller upprepad brottslighet i Sverige ska regelmässigt utvisas. Hänsyn till "barnens bästa" måste här tolkas på ett annat sätt än hittills.

14. För att hindra ungdomar att komma in i kriminella karriärer måste samhället reagera redan på mindre förseelser och sanktionerna måste komma snabbt - oavsett ålder. Detta är också att se till "barnets bästa".

15. Lagar och domstolspraxis måste vara sådana, att de uppmuntrar till - inte avskräcker från - att gå emellan och försöka skydda angripna medmänniskor.

16. Ett ekonomiskt tänkande, med omtanke om skattebetalarna, måste in i hela vårt juridiska system.


Förslag på åtgärder:

1. Skolan måste förmedla normer, vuxenkontakterna förstärkas.

2. Våldsutbudet på film och TV måste begränsas.

3. Straffmyndighetsåldern måste sänkas, påtagliga reaktioner på förseelser måste följa oavsett förövarens ålder. Dessa reaktioner måste dessutom komma i nära anslutning till förseelsen.

4. Polisen måste få mer resurser.

5. Polisen måste få bättre befogenheter. Den ska inte behöva släppa en brottsling som tagits på bar gärning.

6. Domstolarna måste arbeta snabbare.

7. Vittnen måste, där en hotbild finns, ha rätt att framträda anonymt.

8. Den av samhället bekostade rättshjälpen ska trappas ned successivt för återfallsförbrytare. Advokaters påstådda utgifter måste kontrolleras.

9. Innan rättspsykiatrisk undersökning görs ska eventuellt fängelsestraff utdömas. Undersökningen får sedan avgöra om vistelse ska ske i fängelse eller på sluten klinik. Har vederbörande plöstligt tillfrisknat - efter att tidigare bedömts vara sjuk - ska överföring ske till fängelse.

10. Vid grova våldsbrott mer flera personer närvarande, där man skyller på varandra och det inte kan fastställas exakt vem som gjorde vad ska kollektiva straff utdömas. Minimistraffet för envar ska då vara medhjälp till mord, våldtäkt, misshandel eller vad det gäller.

11. Brottslingar ska regelmässigt dömas att betala höga skadestånd till sina offer, och offret ska inte behöva driva in detta själv. Samhället måste går in som buffert och lägga ut pengarna. Om brottslingen i ett senare skede suttit häktad utan att kunna dömas - och kan göra anspråk på skadestånd - ska inget skadestånd utbetalas innan skulden är reglerad.

12. Villkorliga domar ska vara just villkorliga. Vi ett nytt brott ska både det gamla och det nya straffet avtjänas fullt ut.

13. Fängelsevistelse ska innebära ett verkligt frihetsberövande. Permissioner ska inte vara en rättighet, de ska beviljas bara som belöning för gott uppförande.

14. Standarden i fängelserna ska inte vara högre än i vanliga skolor.

15. Resurser måste satsas på att stötta den som "muckat" från fängelse.

16. Grova återfallsförbrytare måste låsas in permanent, så att de inte kan skada fler människor.

17. Utländska brottslingar ska regelmässigt utvisas, på livstid. Det måste också kontrolleras att de inte tar sig tillbaka.

18. Fängelsebehandlingen för utlänningar (som efter straffets avtjänande ska utvisas) bör i första hand läggas ut på entreprenad, och avtjänas utomlands. Om straffen ändå avtjänas i Sverige ska inga permissioner beviljas (dessa har ju som syfte att återanpassa vederbörande till det svenska samhället).

19. Invandringen måste kontrolleras, gränserna bevakas bättre. Personer som begått brott får inte beviljas uppehållstillstånd, än mindre medborgarskap. Ansvariga tjänstemän som bryter mot denna regel ska straffas.

20. En frikommunsverksamhet bör införas på prov, med innebörden att vissa utvalda kommuner får frihet att pröva ett system med nolltolerans och strängare påföljder. Denna verksamhet ska sedan utvärderas efter några år, efter sina resultat.

 Diskussionsfrågor:

A. Vad orsakar denna brottsutveckling?

B. Hur motverka brottslighet i Sverige?

C. Vad anser du om de här föreslagna åtgärderna?