Venstre

I Danmark heter Moderata Samlingspartiets motsvarighet "Venstre". Detta parti har nu lanserat ett omfattande program kring invandringspolitik. Inga konstigheter, egentligen. Men utifrån svensk horisont kan Öresundsbron plötsligt framstå som väldigt lång...

Ett kort utdrag ur Venstre-programmet:

 


1. Ventre önskar ett fullständigt fritt meningsutbyte om ulänningspolitiken

Det låter som en självklarhet, men är det dessvärre inte. Statsministern har delat upp befolkningen i de rumsrena och de icke-rumsrena. I Venstre tar vi avstånd från denna form av debatt. Tvärtom ska man lyssna till de danskar, som med rätta är bekymrade för folk och fosterland.

En uppgörelse med myter och fördomar i utlänningspolitiken förutsätter just, att allt kan sägas och att allt kan motsägas. Ulänningspolitiken ska inte vara ett särskilt område, där medborgarna på grund av beskyllningar för rasism, eller för att inte vara rumsrena, hämmas i lusten att deltaga i debatten. Danskarna ska inte drilas till att ha en bestämd hållning i ulänningspolitiken eller till utlänningar. Tvärtom kommer varje försök att undertrycka vissa åsikter att gräva dikena djupare.

Rasismpragrafen ska avskaffas. Vissa åsikter ska inte kriminaliseras. I gengäld ska det rättsliga skyddet för utlänningar som utsätts för frids- och ärekränkning förbättras.

2. Danmark är inget invandrarland.

Danmark är ett redan bebyggt land med ett folk. Venstres utlänningspolitik har ett humanitärt mål och säkrar, att Danmark inte blir ett multikulturellt samhälle. Vi önskar inte ett Danmark, där danskarna bara blir en tillfällig etnisk minoritet, och där vår egen frihet undertrycks. Dansk kristendom, historia, kultur, demokratiuppfattning och våra frihetsidéer ska ständigt vara den grund, som Danmark vilar på.

T.ex. bestämmer en dansk eller utlänning naturligtvis själv, vad han eller hon vill äta och hur djur inom ramen för djurskyddslagen slaktas. Men kommunerna ska inte vara skyldiga att i institutionerna servera kött slaktat eller tillrett efter särskilda religiösa ritualer. De, som i motsättning till vad som följer av dansk kristendom och dansk tradition, tillför tillagning av mat en religiös innebörd, ska inte kunna kräva särbehandling på offentliga institutioner. Dansk lag ska varken påbjuda eller förbjuda någon att tillreda mat efter bestämda religiösa ritualer. Men det må ske för egen räkning och kristna, som tar avstånd från detta ritualtvång, ska under inga omständigheter kunna tvingas till att intaga måltider, som har tillretts efter andra religioners regler.

Lagstiftningen ska inte reglera klädvanor. Den enskilde ska fritt kunna klä sig som han eller hon vill. Men arbetsgivarna ska ha motsvarande frihet att fastställa klädregler, som är desamma för alla på en arbetsplats.

Danskarna ska inte tvingas till att ändra danska regler på arbetsmarknaden eller förneka kristendom, kultur och danska traditioner. Vi ska tvärtom i överensstämmelse med danskt sinnelag även fortsättningsvis fritt kunna debattera alla ämnen, och inte ändra på oss själva för att alla ska bli lika. Det är inte liberal politik att upphäva skillnader, utan tvärtom att hålla fast vid och respektera dem. Den hållningen har vi rätt att förvänta oss också av människor, som har lämnat sitt eget land i en annan världsdel för att bli medborgare i Danmark.