Medborgerlig samling för Sverige

Medan socialbidragen skenar och äter upp de kommunala resurser som skulle satsas på skolan, medan boendesegregeringen befästs och våldsbrottsligheten ökar, medan både främlingsfientlighet och svenskfientlighet gror, samlades ett hundratal medborgare två trappor upp i Hotel Winn för att diskutera vad som kan göras åt situationen.

Massinvandringen måste stoppas, men hur? Hur nå ut med korrekta fakta i det mediaklimat som råder, hur påverka beslutsfattare att ta sitt ansvar för Sverige framtid? Hur bryta människors rädsla?

I salen fanns medborgare från olika delar av Sverige, yngre och äldre, män och kvinnor, infödda och invandrade svenskar. "Folkviljan och massinvandringen" - så heter den nybildade organisationen.

Medierna var inbjudna, men bojkottade mötet. Ingen journalist vågade deltaga i panelen, och anledningen var uppenbar: vederbörande skulle då ha riskerat sin yrkeskarriär. Anmärkningsvärt var dock att även presskonferensen bojkottades - media visade en enad front. Här var inte fråga om att värna någon pluralism. Kanske kan den halva miljard av skattebetalarnas pengar som nu går till presstöd användas på bättre sätt?

Kameraförsedda aktivister från den antidemokratiska tidskriften Expo försökte upprepade gånger tränga sig in i möteslokalen. Dessa provokationer misslyckades dock.

Bland talarna fanns den moderate riksdagsmannen Sten Andersson från Malmö, professorn i socialantropologi vid Lunds universitet Kajsa Ekholm-Friedman och den moderate ledamoten av kommunfullmäktige i Norrköping Åke Björk.

Åke Björk redovisade utförlig statistik om invandringens enorma kostnader.

Sten Andersson avslöjade slappheten i beviljande av svenska medborgarskap. Så mycket som 30.000 invandrare med oklar identitet har fått medborgarskap i Sverige! Han ifrågasatte också att många av de asylsökande verkligen är förföljda - direkt efter att de fått sina uppehållstillstånd i Sverige lyckas de få ut resten av sina familjer.

När Andersson raljerade om intelligensnivån hos skinnskallar, väckte det dock protester. Flera mötesdeltagare menade att det ytterst är den orimliga invandringspolitiken, det faktum att svenska ungdomar inte tas på allvar och att inga normala demokratiska kanaler för påverkan står öppna, som driver många ungdomar till en oförsonlig hållning.

Kajsa Ekholm-Friedmans föredrag inleddes med en genomgång av de effekter som följer på globaliseringen av världsekonomin: mattan rycks undan fötterna på fackföreningarna, lönerna pressas ned, arbetslösheten ökar och de sociala trygghetsnäten tunnas ut. Det är i denna redan bekymmersamma situation som massinvandringen tillåts äga rum.

Vilhelm Sjölin, mötets konfrencier och ordförande i Nätverk Ost, poängterade att "Folkviljan" aldrig vänder sig mot enskilda invandrare, utan mot invandringspolitiken.

Fakta från Folkviljan presenterades också genom stora diagram. Där framgick att en klar majoritet av svenska folket önskar en annan, och mer restriktiv, invandringspolitik. Där framgick även att Sverige jämfört med andra västeuropeiska länder under 90-talet haft en ojämförligt mycket större invandring via asylinstitutionen. Skriftligt material från Folkviljan visade att bara 6% av utomnordiska invandrare med utländskt medborgarskap försörjer sig genom normalt förvärvarbete. Övriga 94% är i AMS-åtgärder, är arbetslösa eller står överhuvudtaget inte till arbetsmarknadens förfogande.

Men den svenska journalistkårens ointresse var alltså kompakt.