"Ett folk som har sånger kan inte dö"

Plats för svensk kultur?

Ur ÖstgötaCorrespondenten den 1/11 -01:

"EVERT TAUBE - VEM ÄR DET?

I radio hörs han i varje fall inte längre. I Sveriges Radio är det svenska musikarvet satt på undantag. Utbudet av svensk musik minskar stadigt. Det som ändå håller uppe den svenska andelen - på den låga nivån runt 30 procent - är nyproducerad inhemsk pop. Rappare är till exempel inne.

Sådant som visor och folkmusik är däremot utrensat. De flesta ungdomar idag har inte hört talas om Evert Taube eller Povel Ramel."

Den som konstaterar detta är Roger Wallis, ordförande i föreningen Skap (Svenska kompositörer av populärmusik). Wallis, som är engelsman, finner det "helt obegripligt att svenska folket inte kräver mer av egen musik i radio och tv."

ÖC-notisen konstaterar avslutningsvis:

"Sveriges Radio sviker sitt public serviceuppdrag. I detta uppdrag ingår en skyldighet att erbjuda mångfald. Och nog kan man tycka att det skulle finnas plats även för svensk kultur i det mångkulturella samhället?"


Svek mot public serviceuppdraget - det låter bekant. Vi har ju även exempel på svek mot ett public access-uppdrag, där man inte ger plats för politiska åsikter från svenskar.