Hur mår ett brottsoffer?

"KVINNA SKARS I ANSIKTET AV RÅNARE".

Så löd rubriken till en notis i Metro den 4/1 -03.

Det handlar om ett rån inte särskilt sent på kvällen (halvåttatiden) och i centrum av en Stockholmsförort(Kungsängens Torg). Offret var en 35-årig kvinna och förövarna två män i 20-årsåldern. När de krävde att kvinnan skulle lämna ifrån sig sin handväska gjorde hon motstånd, genom att slå väskan i huvudet på den ene mannen och sparka den andre.

Metro: "En av männen slet då fram en kniv och skar kvinnan i ansiktet. Därefter slet rånarna åt sig väskan och sprang från platsen. Kvinnan fick ytliga skador men chockades."

Hur mår denna kvinna efter vad hon varit med om? Detta förtäljer inte denna Metro-notis. Hur mår överhuvudtaget brottsoffer efteråt? Om detta skriver man sällan i tidningarna, ändå sprider sig insikterna om detta.

Med den ökande våldsbrottsligheten får nämligen alltfler direktkontakt med innebörden av sådana kränkningar. Antingen genom att själva ha blivit brottsoffer eller genom att i sin bekantskapskrets ha någon som blivit det.

 


Det konkreta fall som vi här kan rapportera om gäller Anna, en nära bekant till en släkting till en av oss inom Blågula frågor. Anna är en kvinna i 50-årsåldern som alltid varit aktiv och levnadsglad. Hon har rest mycket, är gift och har en stor bekantskapskrets.

Det brott hon utsattes för liknar det som beskrevs i Metro-notisen. Det hände samma tid på kvällen, på en gångväg i en invandrartät förort. Anna gick och pratade i sin mobiltelefon, när hon hörde steg bakom sig. Hon var så upptagen av sitt samtal, att hon inte reagerade på detta, annars brukade hon vara mer på sin vakt. Det var två unga män, som började slita i hennes axelremsväska.

Väskan såg ut som en datorväska, även om den i detta fall inte innehöll någon dator. Den hängde inte löst på axeln, utan trädd över huvudet, på det sätt man ska ha en väska för inte lätt kunna bli av med den. Trots överraskningsmomentet kunde Anna hålla fast i väskan och på detta sätt göra passivt motstånd. Männen var dock beslutsamma, och Anna upplevde en intensiv skräck.

Bara några veckor tidigare hade ett brutalt mord skett i samma område, en man hade fått halsen avskuren. Anna kände till detta mord, och fruktade nu för sitt liv. Under kampen utstötte hon ett läte av fasa, vilket kändes som att det inte kom från henne själv. Hon kissade också på sig.

De unga männen fick sin vilja igenom, Anna gav ifrån sig sin väska. Hon fick dock behålla livet. Hon blev inte ens fysiskt skadad. I själen, däremot, satte denna förnedring djupa spår. Under de närmaste tre dagarna hade Anna persiennerna neddragna i sitt hem. Långt efter händelsen har hon fått gråtattacker när hon suttit på tåget.

Väskan innehåll alltså ingen dator, men däremot Annas viktigaste personliga tillhörigheter: dörrnycklar, pengar, kontokort. Oavsett hur dåligt Anna mådde direkt efteråt måste hon agera omedelbart - byta ut dörrlås, spärra kontokort, osv.

Och gärningsmännen? De blev faktiskt gripna. Märkligt nog hade de låtit Anna behålla sin mobiltelefon (marknaden var kanske mättad). Hon kunde därför ringa polisen direkt, som var snabbt på plats. Anna kunde dessutom ge signalement på av gärningsmännen.

Det visade sig att polisen genast hade två misstänkta unga män, som just kom från en rättegång för ett liknande brott. Anna kunde peka ut en av dem. Ändå lades målet sedan ned, av "brist på bevis". Här upplevde Anna en andra kränkning - hennes ord vägde så lätt.

Dessutom skulle tydligen gärningsmännen skyddas från Anna. När hon bad att få veta vilka de var blev svaret nej från polisen. Brottslingarna hade hennes identitet, men hon skulle inte få deras. En annan sak var att Anna sedan, på papper från åklagarmyndigheten, kunde läsa deras namn (som var utländska).

 


Vad lär oss denna historia? Jo, att även förhållandevis mindre brott betingar höga kostnader på det mänskliga planet.

Vad kostar brottsligheten det svenska samhället? Det går inte att mäta i pengar. Säkert är att varje procents sänkning av våldsbrottslighet och rån, inbrott och stölder, skulle ge stora välfärdsvinster.

 


 

 Se vidare:

Brottsökning