Många tolkar

Ur UNT den 20/5 -03:

"UPPSALAS 98 OLIKA SPRÅK

Acholi, ewe, gajarati - många språk låter som exotiska frukter. Men de talas här i Uppsala, och kommunen kan erbjuda tolkhjälp till dem alla. Randa Khalil Lindberg är kommunens enhetschef för Tolkförmedlingen med ansvar för omkring 1 000 tolkärenden i månaden."
 
"Randa Khalil Lindberg, enhetschef för kommunens Tolkförmedling berättar att det är sjukvårdstermer och kanslisvenska, som vid tingsrätten, som kan ställa till svårigheter i språkförståelsen.  

- Våra kunder är i första hand landstinget och primärvården, men också polis, tingsrätt, myndigheter, skola, och socialen. De kontaktar oss, beställer en tolk och vi ringer upp någon av våra 300 tolkar och ger honom eller henne uppdraget.

Randa Khalil Lindberg berättar att tolkuppdraget anses 'fint' och statusfyllt, och att många känner sig kallade."

Kraven på den som ska arbreta som tolk är dock höga:

"Uppsala kommun anlitar i första hand auktoriserade tolkar, som gått tolkutbildning och klarat avancerade ordförståelseprov.
I utbildningen ingår grundkurser i terminologi inom en mängd fackområden som sjukvård, vardagsjuridik, sociala och militära ärenden, psykiatri och arbetsmarknad."

Det finns också etiska aspekter:

"- Men utbildningen innehåller andra viktiga moment, som tolksed och etik. Innan en tolk inleder arbetet säger han eller hon alltid: 'Jag tolkar i jag-form. Jag tolkar allt som sägs', berättar Randa Khalil Lindberg.

- Den person vi tolkar åt måste känna en absolut trygghet och lita på att vi översätter allt som sägs, hör allt och förstår allt.
Det har att göra med demokrati och rättssäkerhet."

"- En bra tolk skall vara neutral, och inte för engagerad. Vi har tystnadsplikt och arbetar efter speciella, yrkesetiska regler."

Men:

"Det förekommer då och då att barn ibland får agera tolk åt sina föräldrar. Randa Khalil Lindberg är kritisk till detta.

- Det är absolut fel att barn tolkar åt sina föräldrar på BVC eller inom sjukvården. Plötsligt blir barnen föräldrar åt sina föräldrar - de ombytta rollerna är inte bra. Dessutom sker detta ofta i känsliga situationer, hos advokaten eller hos soc. Jag tycker inte det är rätt att utsätta barn för den belastningen.

Avslutningsvis en mycket rimlig fråga:

"Hur kommer det sig att människor som bott i Sverige i 20-30 år ändå visar sig behöva en tolk i kontakten med myndigheter?

- Folk kan behärska vardagssvenskan och fungera alldeles utmärkt. Men de klarar helt enkelt inte de svenska termerna när de till exempel kommer till sjukvården, eller när de vill ta ut skilsmässa, säger Randa Khalil Lindberg."

 

---