Signaler till medborgarna

"Det finns mer att ta med höjd skatt" lyder den ironiska rubriken till en text av Mats Johansson i Svenska Dagbladet den 9/11 -03:

"Vi åker inte på inbrott längre. Så löd svaret, när en bekant för en tid sedan larmade polisen om ett lägenhetsinbrott. Denna bortprioritering har drabbat många hushåll. Det unika denna gång var att inbrottet pågick, att det fanns anledning att skydda den boende och en chans att gripa brottslingen på bar gärning.

Som tur var misslyckades inbrottsförsöket, tjuven gav upp. Men polisen åker tydligen inte på inbrott längre. De har ju sitt jobb att sköta, och i det ingår inte "bagatellbrott". Det sänder signaler till medborgarna att staten inte längre klarar en av sina centrala uppgifter, varför vi uppenbarligen förväntas åtgärda problemet själva. Men är egen beväpning verkligen lösningen på poliskrisen?"

Johansson konstaterar att en liknande situation gäller inom vårdområdet:

"På vårdområdet har personalen också ett jobb att sköta, varför patienterna inte längre kan räkna med att bli omhändertagna. Åtminstone inte för bagateller som till exempel goda tumörer, hur goda de nu kan sägas vara. Det sänder signalen till medborgarna att ännu en central funktion sviktar. Själv är bäste dräng, så egenhälsovården ser ut att gå en lysande framtid till mötes. Men är självkirurgi verkligen lösningen på vårdkrisen?"

I seklets början gav vänstersossar ut en skrift med det sarkastiska namnet "Det befästa fattighuset". Johansson spinner vidare på detta:

"Försvaret är ännu ett exempel på hur statens hårda kärna mjuknar. Trots drygt 40 miljarder i årlig kostnad för vår militära styrka får vi hoppas att den inte sätts på värre prov än att till rimligare kostnader transportera generaler, en nog så mödosam uppgift.

När det gäller att avvärja hotet från främmande makt är det svårare att föreställa sig egenmaktslösningar, ty i det moderna kriget hjälper hemvärnet föga. Folkhemmet som det befästa fattighuset är en delvis obsolet bild, eftersom det inte längre är befäst."

Inte bättre är det med skolan:

"På skolans område står det bättre till. Där kommer nästan alla in genom dörren i början av karriären, alltid något. Att en fjärdedel av eleverna lämnar grundskolan utan fullständigt betyg är dock ingen bagatell. Visst kan självstudier vara en del av lösningen på skolkrisen, men sannolikt råder det redan brist på sådana; svenska barn får allt fler föräldrar, men allt färre att läsa läxor hemma med.

I det läget får man förstå att friskolornas framgång sticker många i ögonen. Det är logiskt att Stockholms skolborgarråd Erik Nilsson (s) vill införa kvotering av elever till fristående gymnasier, som botemedel mot att vissa får bättre undervisning än andra (SvD 7/11). Men vore det inte bättre att försöka höja kvaliteten på kommunala skolor?"

Sedan har vi statsskulden:

"Systemkriserna tydliggörs av att skattehöjningarna uppenbarligen inte räcker; utgifterna ökar mer än inkomsterna. Inte undra på att statsskulden trots allt tal om Sveriges starka ekonomi är 1200 miljarder kronor, att budgetsaldot i oktober gav ett minus på fem miljarder kronor och att det samlade lånebehovet för tolvmånadersperioden uppgick till 60 miljarder."