Platsbrist i fängelser

Rubrik i Dagens Nyheter en 28/7 -03:

"KRIMINALVÅRDEN TVINGAS HÅRDBANTA"

"Den svenska kriminalvården räknar med ett underskott på över en halv miljard kronor i år. Nu diskuteras besparingar som i allra högsta grad kommer att påverka internerna, rapporterar Ekot.

Om utvecklingen fortsätter utan åtgärder beräknas det totala underskottet uppgå till 1,9 miljarder kronor inom tre år.

För att komma till rätta med de galopperande underskotten räknar kriminalvårdsmyndigheten med att låta nattpersonalen jobba längre pass, vilket bland annat innebär att internerna får sitta inlåsta på sina celler längre än idag. Dessutom kommer man att fortsätta dubbelbeläggningen i cellerna. Internernas arbetspass förkortas troligen, vilket också ger en lägre dagsersättning.

En trolig utveckling blir också att äldre, mindre fängelser avvecklas, och att de större, som Kumla, Österåker och Hall blir jätteanstalter.

Besparingarna kommer också att beröra administration, konferens- och resekostnader. Men ändå tror inte myndigheten att man kommer att lyckas spara mer än ett par hundra miljoner i år."

 


Ur Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:92, den 5/4 -00, anförande av Jeppe Johnsson (m):

"Fru talman! 'Åtgärder som bidrar till att den dömde inte återfaller i brott skall ha fortsatt hög prioritet.' 'Arbetet med att bekämpa narkotikamissbruket skall bedrivas med ökad intensitet.'

Dessa två citat är hämtade från regeringens budgetproposition för innevarande år under avsnittet Kriminalvården och under rubriken Prioriteringar. Dessa och andra mål är bra, men mål och medel stämmer inte överens.

Regeringens vackra ord i budgetpropositionen att fängelsetiden ska användas till brotts- och missbruksrelaterade påverkansprogram riskerar att bli endast ord, samtidigt som alltfler i personalen inom kriminalvården mår dåligt och riskerar att bli utbrända.

En uppfattning av de svårigheter som drabbat, och drabbar, verksamheten får man om man tittar på en av landets 37 myndigheter, nämligen Karlskronamyndigheten. I denna myndighet är den bistra dagliga verkligheten att så många som 25 anställda kan komma att varslas av de 120 som i dag arbetar inom myndigheten.

Fru talman! En absolut förutsättning för att tiden i fängelse ska kunna utnyttjas på bästa sätt är att kriminalvården har resurser som möjliggör att tiden kan användas på ett meningsfullt sätt. Framgångsrik vård och rehabilitering under tiden den dömde avtjänar sitt straff är A och O för våra möjligheter att få bukt med återfallsbrottsligheten.

Det handlar om att tillföra de resurser som krävs för att kunna höja den fysiska säkerheten vid anstalterna. Ett allt grövre klientel, bestående av bl.a. medlemmar från ett antal olika kriminella organisationer, gör inte arbetet direkt lättare för dem som är anställda inom kriminalvården. Det som dessutom krävs är ökade insatser mot narkotika och annat drogmissbruk i anstalterna.

Det finns en berättigad oro för personalen och för verksamheten inom kriminalvården i stort. SEKO har i sin medlemsundersökning 'Hot och våld inom kriminalvården' redovisat alarmerande siffror. På frågan om våldet eller hot om våld har ökat på deras arbetsplatser under den senaste tiden svarar 69 % ja.

Nu krävs handling - bara ord räcker inte långt. Vi moderater kräver att kriminalvården får mer resurser. Kriminalvårdsstyrelsen har i sitt budgetunderlag krävt 150 miljoner extra för detta år och 300 miljoner extra för vardera av de kommande två åren. De tre socialdemokraterna i styrelsen har ställt sig bakom begäran..."

"Vi anser att det är oacceptabelt att personer med verkställbara domar får stanna kvar på häkten under långa tider på grund av platsbrist på våra fängelser. Situationen på många av våra häkten är minst sagt ansträngd.

Dagens höga beläggningsgrad orsakar stora påfrestningar på personalen både på anstalter och på häkten. Bristen på platser medför dessutom ofta mycket långa personal- och tidskrävande transporter över stora delar av vårt land. Enligt Sydsvenska Dagbladet den 3 mars var situationen akut i det distrikt som omfattar Skåne, Blekinge, Kronoberg och Kalmar. Den aktuella tidpunkten satt 283 personer häktade ­ trots att det bara finns 278 platser i de sju häktena i området. Enda möjligheten att lösa den akuta situationen var att ta hjälp av polisens arrestlokaler.

För att ytterligare belysa allvaret i den nuvarande krisen tar jag ett mycket aktuellt exempel. I helgen tvingades man åter öppna häktet i Hässleholm som många av oss moderater, inte minst Maud Ekendahl, mycket kraftigt har kritiserat. Man stängde häktet för fyra år sedan. Nu fick man akut öppna det och låta bevakningen skötas av ett privat vaktbolag."

"I dag kan en fånge som dömts till livstid missköta sig och t.o.m. begå nya brott i anstalten utan att få någon ytterligare påföljd. Detta är, som vi ser det, helt oacceptabelt. Även den som är dömd till livstidsstraff och som begår brott eller missköter sig på annat sätt under tiden i anstalt måste enligt vår mening mötas av en reaktion som står i proportion till vad han gjort sig skyldig till.

Exempel på möjliga påföljder är indragna permissioner, färre besök och avdrag på ersättningen. Enligt vår uppfattning är det angeläget att nuvarande system med disciplinåtgärder för livstidsdömda snarast blir föremål för utredning. Grundläggande moraliska och etiska regler om hur människor bör bete sig mot varandra ska inte, och får inte, vara annorlunda inom kriminalvården än vad som gäller i samhällslivet i stort."

"Fru talman! Vid ett studiebesök på ett häkte fick jag klart för mig att det i vissa fall är möjligt att tjäna extra pengar genom s.k. cellarbete. Detta innebär att den intagne tar med sig ackordsarbete till cellen och under kvällar och helger har möjlighet att högst väsentligt höja sin ersättning. Jag ser i och för sig inget fel i detta. Oftast är det intagna med utländskt medborgarskap som på detta sätt skaffar sig extra inkomster.

Men om en utländsk medborgare ska utvisas är han, enligt gällande regler, skyldig att själv bekosta sin hemresa. Ofta har den intagne vid frigivningen redan skickat hem sina pengar, och samhället måste stå för även dessa kostnader. Vi anser att det är direkt stötande att kriminalvården i dag inte har befogenhet att utan den intagnes samtycke kvarhålla pengar för kommande hemresa antingen det gäller ordinarie ersättning i fängelset eller om det rör sig om extrainkomster som i vissa fall är möjliga.

Under de senaste månaderna har det debatterats om intagna i fängelse, även de som är dömda för sexualbrott, ska få titta på de betalkanaler som sänder porrfilm. Vi tycker att det är fel, och det bör omedelbart stoppas.

 

Vi anser också att personer som är intagna på anstalt inte ska få ha med sig egna persondatorer, programvaror och CD-romspelare under tiden de avtjänar sitt straff - detta för att den intagne inte ska använda sin dator för att kunna planera nya brott, utväxla meddelanden eller via sin dator kunna fortsätta att konsumera t.ex. barnpornografi samtidigt som han dömts för sexualbrott. Denna åsikt står inte i motsatsförhållande till att vi i våra fängelser ska ha möjlighet att ge intagna en gedigen datautbildning som kan behövas efter frigivandet. Det är två helt olika saker."