PK-info
Vart tar alla skattepengarna
vägen? Det är en fråga som alltfler svenskar nu
ställer!
Västerås
Tidning
- gratistidning och garanterat politiskt korrekt - vet den 21/12 -03 att
leverera ett svar:
"..-För
en normalinkomsttagare är skatten som går till ersättningar
för sjukdom hela 1.230 kronor per månad eller 14.800 kronor per
år. Det är lika mycket som maten kan kosta. Det visar beräkningar
som gjorts av Förenings-Sparbankens Institut för Privatekonomi.
I en färsk rapport visas vad den faktiska skatten som ett hushåll
betalar används till.
För att vi ska får en bra välfärd i framtiden behöver
vi öka kunskapen om hur pengarna i de offentliga pengapåsarna
används och diskutera om skattepengarna kan användas effektivare.
Ett sätt att öka kunskapen är att synliggöra
hur mycket vi betalar i skatt och vad den skatten används till,
säger Erika Pahne, ekonom på Institutet för Privatekonomi.
För en löntagare som tjänar 22000 kronor per månad
går 17.610 kronor per månad i skatter och arbetsgivaravgift.
De skattepengarna används främst till följande:
3.790 kronor per månad
går till den egna allmänna pensionen.
1.820 kronor per månad används
till sjukvård inom landstinget
1.590 kronor per månad
går till grundskole- och gymnasieutbildningen
1.230 skattekronor per
månad används till ersättningar till sjuka och till dem
som av andra hälsoskäl inte arbetar
- Av skatten går nästan dubbelt så mycket till att finansiera
olika sjukersättningar som till ersättningar och omkostnader för
arbetslösa. En relation som förvånar eftersom arbetslösheten
redan idag ligger på en relativt hög nivå, kommenterar
Erika Pahne.
Lägger man samman skatten till sjukvården och skatten som används
till ersättningar till sjuka betalar normalinkomsttagaren totalt sett
hela 3.400 kronor per månad för ohälsan.
Slopad arvsskatt för makar har diskuterats länge. Frågan
om finansieringen har gjort att beslutet skjutits upp. Det kommer att kosta
staten ca 300 miljoner kronor per år. Arvsskatten mellan makar kostar
staten bara en kvarts procent av sjukersättningarna eller motsvarar
endast en dags utgifter för dessa.
- Om vi får ner sjuktalen skulle det kunna bli ett avsevärt
tillskott till andra områden, framhåller Erika Pahne.
Totalt sett går nästan 60 procent av typhushållens löneutrymme
till olika skatter; inkomstskatt arbetsgivaravgift och konsumtionsskatter.
En person med en månadsinkomst på 22.000 kronor kostar
arbetsgivaren 29.210 kronor per månad inklusive arbetsgivaravgift.
Efter avdragen inkomstskatt får arbetstagaren behålla 14.940
kronor. Då har mer än halva lönekostnaden skattats bort.
Om hela nettolönen konsumeras kan ytterligare 3.340 kronor per månad
gå till moms och punktskatter. Total skatt uppgår alltså till 17.610 kronor
inklusive arbetsgivaravgift. .."
På detta följer
en tabell, med Institutet för
Privatekonomi som källa, på hur dessa 17.610 kronor fördelas
olika utgiftsområden:
Blågul kommentar
Så enkelt kan information
bli till desinformation. "Invandring/Flyktingar" hamnar på
30:e plats, och tar i anspråk mindre än en halv promille av den
totala skatteinbetalningen...
I själva verket
ryms invandringskostnader inom de flesta övriga 31 posterna.
Ett annat exempel
på information som är politiskt korrekt, men i sak mer vilseledande
än korrekt, återfinns i FaluKuriren.
Först den insändare den 16/12 -03, signerad "71-åring",
som blev avstampen för pk-texten:
"Nästan dagligen
får vi höra att det fattas pengar till sjukvården, äldrevården,
polisen, försvaret ja i princip till allt som vi tidigare varit vana
vid att ha råd med. Vi har numera inte ens råd att försvara
Sverige.
De inbesparade pengarna från försvaret skulle gå till sjukvården
sades det, men sjukvården har tydligen ändå inte tillräckligt
med pengar. De äldre ska tydligen vårdas hemma och helst av anhöriga.
Polisen har bantats så att ingen längre går säker
på gatorna. Vad
beror allt detta på?
Vi har råd med mycket stora bidrag till utlandet, ibland helt utan
uppföljning och kontroll.
Till detta kommer EU-avgiften
på cirka 15 miljarder netto.
Hur länge ska detta slöseri med våra skattepengar få
hålla på utan att något politiskt parti reagerar? Måste
Sverige vara bäst i världen på att ge bidrag?
Jag vill slutligen uppmana riksdagsman Granström att redovisa de årliga verkliga kostnaderna
som Sverige har för utlandsbidrag, invandrare och EU.
Dessa kostnader vill
regeringen och dess stödpartier inte redovisa för oss svenskar,
men jag hoppas att Granström, som säkert läser NLT, har mod
att göra detta."
Svaret från Per Erik Granström,
s-riksdagsman från Ludvika, kom i FaluKuriren den 19/12 -03:
"...För det finns inget hemligt över dessa utgiftsområden,
inte över andra politiska områden heller.
I Sverige efterlever vi offentlighetsprincipen. Beslut i riksdagen finns
tillgängliga för alla.
Frågan om utlandsbidrag tolkar jag som en fråga om bistånd.
Över en miljard människor kan i dag inte äta sig mätta.
Deras liv är en daglig kamp för överlevnad. Svenskt bistånd
är därmed ett led i arbetet för att utrota världsfattigdomen.
Vi vill öka biståndet så att det uppgår till en procent
av BNI.
Det internationella biståndet för 2004 kommer att hamna på
cirka 21,7 miljarder. I riksdagen finns politisk
enighet kring
detta.
När det gäller
frågan om invandrare så väljer jag att kort beskriva
verksamheten och kostnaderna för Migrationsverket som får cirka
4,2 miljarder till sin verksamhet. Det ska bland annat täcka kostnader
för asyl- och tillståndsprövning samt mottagande av asylsökande,
ekonomiskt bistånd som dagersättning, bostad, sjukvård,
skola för barnen med mera.
Till EU-samarbetet som Sverige aktivt deltar i betalade vi 2002, enligt
statens årsredovisning, 20, 6 miljarder.
Återflödet, det vi fick tillbaka, samma år var på
cirka 9,3 miljarder. Forskningsstödet kommer därutöver."