Asylinvandring och sjukvård Ur tidskriften Fri Information om invandringen (FIIN), nr 1/03:
"Tidskriften Dagens Medicin nr 11, 2003 informerade om att samhällets sjukvård för asylsökande under 2002 kostade mer än en halv miljard kr, vilket är tre gånger mer än motsvarande vård för fem år sedan. Sjukvården för de asylsökande sköts av landstingen men betalas av staten, d v s Migrationsverket, via ett schablonbelopp som automatiskt betalas ut kvartalsvis till landstingen och beräknas efter antalet asylsökande inom landstingets upptagningsområde. Om ett vårdtillfälle för en asylsökande kostar mer än 50 000 kr, kan landstinget söka extra ersättning från staten i efterhand.
Man kan av detta dra slutsatsen att det i varje fall inte är landstingets resurser som tas i anspråk för asylanterna. Landstingsskattebetalarna skulle därför inte ha anledning protestera mot de stigande vårdbehoven.
Så enkelt är det emellertid inte. Vårdkostnader är till 75 - 80 procent lönekostnader. Eftersom landstingen inte anställer extra personal och inte inrättar extra vårdplatser för de asylsökande, konkurrerar dessa med landstingets invånare om de knappa resurser i form av sjukvårdspersonal och vårdplatser som landstingen har att erbjuda. Följden är att ju fler asylsökande som kommer till Sverige och söker sjukvård här, desto längre vårdköer för övriga vårdsökande, d v s i huvudsak svenskar. För dem som fått uppehållstillstånd utgår som bekant statliga schablonbidrag till kommunerna, däremot får landstingen inget extra. Det innebär att landstingen varje år tillförs ett stort antal mer eller mindre vårdkrävande "nysvenskar", som i flertalet fall inte kommer att betala landstingsskatt på flera (många?) år. Ekvationen går inte ihop.
Psykiatrin särskilt drabbad
Speciellt drabbad är psykiatrin, och alldeles särskilt barnpsykiatrin. I SVT Aktuellt den 25 februari intervjuades migrationsminister Jan O Karlsson om problemen. Det framkom att kostnaderna för enbart psykiatrisk vård av asylsökande ökat från 88 miljoner kr 2001 till 159 miljoner kr 2002 och att i 23 procent av alla överklaganden till Utlänningsnämnden bifogas läkarintyg om självmordsrisk..."
Läs FIIN-artikeln i sin helhet.
![]()