DN Debatt tog den 28/12 -03 in en typ av inlägg som i och för sig förekommit någon enstaka gång tidigare, under 90-talet. Denna gång sker det dock mot en än allvarligare ekonomisk bakgrund. Kanske signalerar det en vändning i debatten.
Den som skriver är Bo Södersten, ekonomiprofessor:
"Svensk invandrarpolitik har under de senaste tjugo åren varit helt misslyckad. Integrationen har uteblivit och nettokostnaderna för invandringen har stigit i höjden så att de i dag ligger runt 2-3 procent av bruttonationalprodukten eller 40-50 miljarder i kronor räknat.
'Anledningen till att kostnaderna för invandrarpolitiken i 'invandringens andra våg', det vill säga den invandring som skett sedan 1980-talets början, blivit så höga är bristen på integration.
Med det menas helt enkelt att stora invandrargrupper inte arbetar; i stället lever de på bidrag. Att hymla om detta tjänar föga till eftersom siffrorna talar sitt tydliga språk.
Sysselsättningsgraden för stora grupper av utlandsfödda är låg. Professor Jan Ekberg har i studier visat att av de som invandrat från andra EU-länder ligger sysselsättningen på 71 procent för män och 67 procent för kvinnor, det vill säga i stort sett samma tal som de som gäller för infödda svenskar. För invandrare från Afrika eller arabisktalande länder ser siffrorna helt annorlunda ut. Här ligger sysselsättningsgraden under 50 procent för män och mycket lägre för kvinnor.
Här är det bidrag, inte arbete som gäller..."
Södersten ger sitt stöd åt ansatser från regeringshåll:
"Vår nya invandrarminister, Barbro Holmberg, har stor erfarenhet av asylärenden och invandring som tidigare chef för Migrationsverket. Hon vill också skärpa asylkontrollen, snabba på den och göra den mer effektiv. Dessutom vill hon minska möjligheterna för dem som redan fått avslag på sin asylansökan att på nytt söka asyl. Åttio procent av dem som sökt asyl har inga identitetshandlingar då de kommer. Ibland kan det röra sig om att de verkligen saknar sådana, men i många - kanske de flesta - fall handlar det om att de asylsökande medvetet söker att vilseleda myndigheterna för att därigenom framställa sin sak i bättre dager än vad den verkligen är. Att statsrådet Holmberg försöker att rätta upp och effektivisera behandlingen av asylärenden är därför prisvärt..."
Ekonomiprofessorn dömer ut den hittills förda invandringspolitiken:
"Svensk invandrarpolitik är i dag ett enda stort moras. Det är möjligt därför att en majoritet inom medier och politik fortfarande vägrar att diskutera möjligheterna att föra en realistisk invandrarpolitik.
Ett exempel på en sådan attityd utgjorde en artikel publicerad på DN Debatt den 27 november i år. Där pläderade 28 präster i Svenska kyrkan i en "anslagstavleartikel" mot invandrarminister Barbro Holmberg för de förslag till en mer strikt asylpolitik som hon lagt fram. De förespråkar i stället att vi erbjuder asyl med vidhängande bidrag till alla och envar som söker sig till vårt land."
Han fortsätter:
"Svensk invandrarpolitik har haft djupa effekter på vårt land. Göran Perssons förra hemstad, Malmö, utgör här ett talande exempel. Av nya rådata från Statistiska centralbyrån som fil doktor Lars Pettersson tagit fram framgår att medelinkomsten i Malmö under 1990-talet sjönk med omkring 15 procent eller med 1,5 procent per år i förhållande till medelinkomsten i riket. Det är en kraftig försämring som om den fortsätter kommer att göra Malmöregionen till en av vårt lands mer utarmade regioner. Samtidigt uppgick sysselsättningsgraden till enbart 64 procent eller ungefär 10 procentenheter lägre än det svenska genomsnittet.
Tar vi 1990-talets stora invandrargrupp, bosnier, är siffrorna direkt skrämmande. Andelen förvärvsarbetande av den stora grupp som invandrade 1993-94 uppgick 1997 (ett gott arbetsmarknadsår) till 11 procent i Malmö, 16 procent i Göteborg och 28 procent i Stockholm, under det att den uppgick till 72 procent i Gnosjö.
Det tycks mig därför som om svensk invandrarpolitik blir alltmer av det absurdas teater. Det är risk för att den arbetskraft som vill komma hit, som kan försörja sig och som vi väl behöver, kommer att stängas ute. Samtidigt tycks allt fler flyktingar som kommer att leva på bidrag söka sig hit. I ett läge där den svenska välfärdsstaten krackelerar är den linjen knappast längre hållbar."
Blågul kommentar
Den verkliga siffran för invandringens totala kostnader torde ligga väsentligt högre än Söderstens siffra (kanske 200-300 miljarder), men det förändrar ju inte resonemanget. Den förda politiken utgör en orgie i galenskap. Den kostar oss, och den kostar alldeles för mycket. Dessutom i onödan:
Det är nämligen i mycket liten utsträckning fråga om verkliga flyktingar. Se bara hur charterplanen går fulla till Iran, av människor som just "flytt" därifrån. När de väl fått sina PUT och sina garanterade bidrag går det alldeles utmärkt att återvända på semester till det land, där man varit så "förföljd".
|
|