Från Migrationsverkets webbsida, den 28/9 -04:

"Migrationsverket har uppmärksammat att ett ökande antal barn under det senaste året tagits in för vård på barnpsykiatriska kliniker (BUP- kliniker). Detta på grund av att de dragit sig tillbaka från omvärlden och tappat vitala livsfunktioner, av BUP-kliniker definierat som depressiv devitalisering. För barnens del handlar det, vid inläggningen på kliniken, oftast om rent livshotande situationer som inträffat sent i familjens asylprocess, antingen efter beslut av Migrationsverket eller av Utlänningsnämnden. På senare tid har flera barn varit i behov av sjukhusvård redan innan familjen delgivits något beslut i sitt ärende. I ett fallärende kördes barnet direkt till sjukhus från Arlanda.

Region Stockholm har av Generaldirektören fått i uppdrag att inleda samtal med Flyktingenheten hos den Psykiatriska Barn och Ungdomsenheten (BUP) hos Stockholms läns landsting och med andra myndigheter i regionen i syfte att:

     arbeta fram metoder för att identifiera familjer i riskzonen,

       vid behov vid behov ge familjerna förtur i prövningsprocessen

      utveckla boendet och stödet enligt LMA,

       samverka med socialtjänsten och skolan kring dessa familjers behov.

Regionen erhöll uppdraget den 25 maj 2004 att avrapporteras till Generaldirektören den 1 oktober 2004."

"Den inventering som gjordes under maj månad i region Stockholm visar att antalet barn med symptom främst kom från forna Sovjetunionen. I juni 2004 fanns det totalt 1189 barn i familj i regionen. Av dessa barn kom 419 från Ryssland och de nyetablerade republikerna. Psykolog Andreas Tunströms rapport, som kartlägger situationen i landet, daterad april 2004, pekar de också på ovan nämnda grupp som en av riskgrupperna. Överläkare Bodegårds rapport om de barn som varit inlagda på Eugeniahemmet i Stockholm ger samma bild. På kort tid hade hemmets nio vårdplatser haft 14 barn inlagda med livshotande funktionsbortfall, samtliga kom från de nyetablerade republikerna som ligger mellan Ryssland och Asien.

Regionens metodutvecklingsarbete har hittills främst i första hand koncentrerats på barn från forna Sovjetunionen.

Den mottagningsenhet i region Stockholm som ansvarar för sökande från forna Sovjetunionen hade i augusti, 336 barnfamiljer (totalt 433 barn) inskrivna. Av dessa barn har totalt 11 barn utvecklat livshotande sjukdomstillstånd. Åtta av dessa barn är inlagda på Eugeniahemmet/Danderyds sjukhus samt på olika behandlingshem i regionen. Tre barn sondmatas i hemmet. Därutöver har 13 barn kontakt med BUP och är anmälda till socialtjänsten. Ytterligare 12 barn mår enligt föräldrarna psykiskt dåligt. 

Mottagningsenhetens team (en beslutsfattare och en handläggare) gör regelbundna uppföljningar för att följa barnens tillstånd.

Den 27 september 2004 var 11 barn, mellan 10-18 år, inlagda för slutenvård på Eugeniahemmet, Danderyd och övriga behandlingshem. Tre av dessa är dagpatienter. Därutöver sondmatas tre barn i hemmet. Ytterligare 3 barn sondmatas i hemmet, varav två nyligen har fått permanent uppehållstillstånd. Mottagningsenhetens team har, förutom med de ovan nämnda barnen även kontakt med två apatiska barn som vårdas i hemmet samt 13 som befinner sig i ett förstadium och kan utveckla depressiv devitalisering. BUP har behandlingskontakter med samtliga 29 barn. Därutöver finns det 12 barn som enligt föräldrarna mår dåligt och som har regelbunden kontakt med mottagningsteamet. Enligt Migrationsverkets kännedom är det yngsta barnet fyra år."

"Personal från BUP/Flyktingenheten kontaktar Migrationsverkets personal eller omvänt, redan när barnet börjar visa symptom på ett livshotande sjukdomstillstånd. Såväl läkare som psykologer beskriver processen på följande sätt: I samtliga fall är det oftast ett av barnen i en familj som drabbas av detta tillstånd. Någon, oftast modern, tar barnet ur skolan eller börjar på annat sätt isolera det från sitt nätverk. Enligt Migrationsverkets erfarenheter placeras dessa barn sällan i skolan, förskolan eller familjebaserad verksamhet under sin vistelse i Stockholm. I de fall barnet placerats där är det föräldrarna som tar barnet ur t.ex. skolan.

Överläkare Göran Bodegård skriver i sin rapport: 'Det föreligger en störd relation mellan modern och barnet (men inte mellan modern och friska syskon). Oftast (i 13 av fallen) föreligger bilden av en moder som vakar över ett döende barn. Barnets tillfrisknande och återerövrande av funktioner sammanhänger i högre grad med att modern överger detta förhållningssätt och återvinner sin egen hoppfullhet och moderliga kapacitet, än med faktiska reella yttre förändringar.'

En rapport från Flen (EU:s flyktingfond projekt 2003) visar tillsammans med en undersökning i Södertälje (EU:s flyktingfond projekt 2004) visar att föräldrar/förälder i ett pågående asylärende kan tappa fotfästet i sin roll som förälder och 'skjuter' barnet/barnen framför sig i asylärendet. Föräldern/föräldrarna överger barnet känslomässigt under väntetiden. Dessa föräldrar söker idag upp hälso- och sjukvården för att få hjälp och stöd med sina barn. Familjen eller medlemmar av familjen befinner sig i kris och önskar professionell hjälp med att hantera sin kaotiska situation."

"Vi kan arbeta med olika former av individanpassade lösningar i samband med att vi ska verkställa avvisningsbeslut. Detta arbete kompliceras och fördröjs på grund av att många familjemedlemmars identitet är oklar och att det tar lång tid för vår ambassadsamordning att få fram handlingar. En familj uppgav till exempel att de kom från Vitryssland, men det visade sig på ett sent stadium av handläggningen att de beviljats visum från Ryssland till Finland i ett helt annat namn. En förtur i dessa ärenden löser endast en del av problemet. Så länge de vuxna inte accepterar ett beslut från myndigheterna och fortsätter att hoppas på att till slut få bli kvar, har de svårt att prata igenom besvikelsen över negativa beslut med sina barn. Då kommer barn också att må dåligt, inte minst om föräldrarna väljer att leva underjordiskt med dem.

Migrationsverkets tjänstemän vill samarbeta med socialtjänsten och BUP/andra myndigheter för att utveckla föräldrastödet och övriga insatser under väntetiden. Om föräldrarna är inställda på att stanna här och får stöd av externa aktörer, blir motivationsarbetet däremot svårt eller i vissa fall omöjligt."

"Ingen läkare kan idag med säkerhet ge besked om vilka av de barn som befinner sig i asylprocessen som mår dåligt och som riskerar att gå in i livshotande sjukdomstillstånd. Under arbetets gång har vi noterat att när permanent uppehållstillstånd beviljats i något ärende, så har antalet anmälningar om barn som mår dåligt ökat i den regionen.. Biträden kan i sina inlagor påtala att barn börjat visa tecken på tillbakadragenhet, eller så framhåller föräldrarna detta vid sina kontakter med Migrationsverket. Detta fenomen har börjat sprida sig till andra ländergrupper i region Stockholm."

"I BUP:s aktionsgrupp har ett flertal deltagare påtalat behovet av någon form av ett behandlingsliknande boende i Stockholmsområdet, där barn och deras föräldrar kan behandlas i stället för som nu på BUP:s slutna vårdavdelningar. En vårdplats på Eugeniahemmet kostar 10.000 kronor eller mer per dygn, och de barn som varit inlagda på vårdavdelning har stannat där mellan en och fyra månader. Se bifogad sammanställning över sjukvårdskostnader. Under sommaren har några av barnen placerats på andra institutioner t.ex. Bromstensgården och Klingsta."

" För närvarande saknas lagstöd för svenska myndigheter att ta initiativ till och bekosta DNA-analyser i migrationsärenden. Däremot förekommer det sådana ärenden där sökanden själv vill göra och bekosta en DNA-analys för att kunna styrka släktskap."

"På grund av skolans sommarlovuppehåll under utredningsperioden har vi hittills inte koncentrerat oss på detta område. Vi har dock av lärare i Huddinge kommun fått oroande rapporter om att asylsökande elever från forna Sovjetunionen har hög frånvaro från skolan och att familjerna ofta byter adress. Enligt nya regler i Huddinge kommun, vilka strider mot skollagen, placeras alla barn från forna Sovjetunionen i en klass. De undervisas i ryska, matematik matte och engelska. Skolledningens motivering till detta är att 95% av familjerna får avslagsbeslut, och barnen får undervisning i ryska för att inte glömma sitt modersmål."